Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Walesiska (Välska) språket och litteraturen - Walesisk ponny - Valesius - Valestrand - Valet de chambre - Valete - Valeton, Jean Josué Philippe - Valetta l. La Valetta (Valletta) - Walewski, Alexandre Florian Joseph Colonna) - Valfader - Walfeld, K. v. - Walfisch - Walfish bay, Hvalfiskbukten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Viktigare tidskrifter för studiet af kymriska äro
"Y. Cymrodor" (ny följd från 1877) och "Archæologia
cambrensis" (från 1846; nu med titeln "Journal of
the Cambrian archæological association") samt den
franska "Revue celtique". Den förnämste kännaren och
lingvisten på det kymriska området är J. Rhys, som
nedlagt sina undersökningar i de nämnda tidskrifterna
samt i "Celtic Britain" (1882) och "Lectures on welsh
philology" (2:a uppl. 1879). Den tidsenligaste
språkvetenskapliga framställningen af welsh är
af J. Morris Jones, "A welsh grammar" (1913). I
sammanhang med öfriga keltiska språk är welsh
behandladt af Pedersen, "Vergleichende grammatik
der keltischen sprachen" (1909—13).
K. F. J.
Walesisk ponny [ωe͡i’lsisk]. Se Ponny.
Valesius. Se Valois, Henri de.
Valestrand, härad och socken under Sveio
pastorat, Hordaland fylke (före 1919 Söndre
Bergenhus’ amt) n. om Haugesund, Norge. 58,81
kvkm. 1,095 inv. (1918). Jordbruk och fiske.
K. G. G.
Valet de chambre [valä də ʃã’br], fr., kammartjänare.
Valete, lat. Se Vale.
Valeton, Jean Josué Philippe, holländsk protestantisk
teolog, f. 1848, d. 1912, blef efter några års
verksamhet som präst 1877 professor i gamla
testamentets exegetik i Utrecht. Han författade
åtskilliga arbeten rörande ämnen inom denna del
af exegetiken, bl. a. föreläsningar öfver Esaias,
Jeremia, Hesekiel, Deutero Jesaja (2:a uppl. 1908)
och Psalmerna (3 bd, 1902—05). V. tillhörde den
"etiska" riktningen inom den moderna holländska
teologien, som med Chantepie de la Saussaye
ville med andliga medel utjämna de af den nyare
teologien skapade motsatserna inom kyrkan.
E. S—e.
Valetta l. La Valetta (officiellt Valletta),
hufvudstad på ön Malta, belägen på öns nordöstra kust
vid en i spetsig vinkel djupt inträngande vik, som
af en bergudde (Mount Sceberras) delas i två rymliga
hamnar. Själfva staden befinner sig på den sistnämnda
udden, vid hvars spets ligga en fyrbåk och fortet S:t
Elmo. 40,400 inv. (med förstäder; 1901). Eftersom
Mount Sceberras reser sig brant ur hafvet, komma
hufvudgatorna, som löpa i uddens längdriktning,
att höja sig i fyra terrasser på hvardera sidan om
krönet. Tvärgatorna löpa i trappafsatser ned mot
stranden. Staden anlades 1566 af malteserordens
stormästare J. P. de La Valette (se La Valette) och
har sitt namn efter honom (se vidare Malta). Före
malteserriddarnas ankomst fanns endast fortet S:t
Elmo; dessa befäste platsen starkt både åt sjö- och
landsidan, och traditionerna ha bibehållits under
den brittiska regimen. V. är nu en flottstation af
första rang med i klippan insprängda fästningsverk,
omfattande dockanläggningar, kolupplag o. s. v. En ny
vågbrytare uppfördes 1909. Staden har äfven flera
vackra offentliga byggnader, såsom guvernörens
(förut malteserriddarnas stormästares) palats,
operahuset, det offentliga biblioteket och flera
af malteserriddarnas forna härbärgen, särskildt
Auberge de Castile. Guvernements- och ordensarkiv;
universitet, grundlagdt 1575, med 215 studenter
(1918—19).
A. N—d.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
