Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Walker, 2. Francis Amasa - Walker, Robert James - Walker, William - Walker, James - Walker, Edyth - Walkers elektromagnetiska broms - Valkert, Warnaar van - Valkfett - Valkhof - Walkhoff, Friedrich Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Money in its relation to trade and industry (1879; ny
uppl. 1880) och International bimetallism
(1896). W:s arbeten utmärkas genom ett synnerligen
klart framställningssätt. Han förfäktade
currency-teorien och Ricardos jordräntelära, men
bekämpade den klassiska frihandelsdoktrinen och den
s. k. lönefondsteorien samt kom i viss anslutning
till den historiska skolan i nationalekonomien
(se d. o., sp. 514; jfr 516). Den amerikanska
statistiken räknar honom till sina grundläggare. Den
nationalekonomiska vetenskapen har honom att tacka i
synnerhet för en god utredning af skillnaden mellan
kapitalist och företagare (entreprenör), ränta och
företagsvinst. Hans betydelse för vetenskapens
uppsving i Förenta staterna är mindre omtvistad
än värdet af hans egna hufvudteorier i fråga om
arbetslönen och dess förhållande till jordränta
och kapitalränta. I den vetenskapliga diskussionen
präglades hans inlägg af "den tappre soldatens
okänslighet för nederlag".
1—2. J. L. (E. F. K. S—n.)
Walker [ωå’kə], Robert James, nordamerikansk
politiker, f. 23 juli 1801 i Northumberland,
Pennsylvania, d. 11 nov. 1869 i Washington,
blef 1822 advokat, deltog som unionens försvarare
lifligt i nullifikationsstriden 1832—33 (se
Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1224) och var
1836—45 senator för Mississippi. W. ifrade för Texas’
införlifning och för Polks val till president 1844,
var 1845—49 finansminister i dennes kabinett och
ansågs som dess inflytelserikaste medlem. Störst rykte
vann W. genom sin skattkammarberättelse af 1845,
som kraftigt angrep tullskyddssystemet och förebådade
1846 års tariff ("Walker-tariffen"). W. biträdde 1850
års kompromiss i slaffrågan, kom under striderna
om Kansas alltmer i konflikt med de tongifvande
demokraterna och ställde sig under inbördeskriget
på unionsregeringens sida. Som dess finansagent i
Europa 1863—64 lyckades han i Tyskland upptaga ett
statslån på 250 mill. doll. Sina sista lefnadsår var
W. praktiserande advokat i Washington.
V. S—g.
Walker [ωå’kə], William, nordamerikansk äfventyrare,
f. 8 maj 1824 i Nashville, Tennessee, afrättad i
Honduras 12 sept. 1860, studerade medicin och
juridik och var därefter tidningsredaktör i New
Orleans och San Francisco. 1853 gjorde han med en
skara äfventyrare en expedition till Nedre Kalifornien
och Sonora för att eröfra dessa områden från Mexico,
men måste 1854 på grund af lifsmedelsbrist och
anfall från mexikanska trupper uppge företaget. Han
åtalades i San Francisco för neutralitetsbrott,
men blef frikänd. 1855 och följande år kastade
han sig in i Nicaraguas inre strider, svingade
sig där upp först till arméns öfverbefälhafvare,
sedan till president (1856), men besegrades af en
centralamerikansk trestatsallians (1857) och föll
vid ett försök att återvända till Central-Amerika
i händerna på myndigheterna i Honduras, som läto
skjuta honom. Se vidare Nicaragua, sp. 926. Han
författade The war in Nicaragua (1860). Jfr
J. J. Roche, "The story of the filibusters" (1891).
(V. S—g.)
Walker [ωå’kə], James, skotsk fysikalisk kemist, f. 6
april 1863 i Dundee, studerade 1882—86 i Edinburgh,
där han blef doctor of science 1886, sedermera i
München 1887—88 och i Leipzig 1888—89, där han blef filos. doktor 1889, blef
assistent 1889 i Edinburgh och 1893 vid University
college i London, utnämndes till professor i
kemi i Dundee 1894 och i Edinburgh 1908. W. har
utfört en del intressanta undersökningar, såsom Zur
affinitätsbestimmung organischer basen (i Ostwalds
"Zeitschrift", 1889), där han bestämde basers styrka
genom mätning af deras salters sönderdelning af
vatten, Transformation of ammonium cyanate into
urea (i "Journal of the chemical society", 1895,
1896 och 1897), Absorption of dilute acids by silk
(i samma tidskrift 1896) och The affinity constants
of amphoteric electrolytes (i "Proceedings of
Royal society", 1906). W. har också skrifvit en
mycket använd lärobok, Introduction to physical
chemistry (1899, flera uppl.; öfv. till ty. 1903).
S. A—s.
Walker [ωå’kə], Edyth, amerikansk operasångerska,
f. 1870 i New York, utbildad vid Dresdens
konservatorium, var 1899—1903 anställd vid Wiens
hofopera, 1903—06 vid Metropolitan operahouse
i New York, 1906—12 vid stadsteatern i Hamburg
och öfvergick 1912 till Münchens hofopera. Med
vacker apparition förenar hon en omfångsrik
mezzosopranröst, som äfven behärskar altpartier,
och har med framgång uppburit bland Wagner-roller
Brünnhilde, Elisabeth, Ortrud, Isolde, Brangäne
m. fl. samt i öfrigt Orpheus, Fidelio, Elvira
i "Don Juan", Valentine i "Hugenotterna",
Selika i "Afrikanskan", Amneris i "Aida" o. a.
E. F—t.
Walkers elektromagnetiska broms [ωå’kəs], "system
Walker". Se Broms, sp. 246—247.
Valkert [fa’l-], Warnaar van, holländsk målare,
f. i senare hälften af 1500-talet, d. efter 1624,
vistades i Amsterdam 1620—27 och var 1635 verksam
i Delft. Han målade skytte- och regentstycken
(se d. o.), af hvilka fyra finnas i Amsterdams
Rijksmuseum, som äfven eger fem stora taflor,
framställande mottagning af barn, inskrifning af
fattiga, utdelning af bröd, penningar och kläder
m. m. Likaledes finnes där af V. ett porträtt af
amiralen Swartenhondt (1627) samt i Utrecht en
religiös bild, Kristus välsignar barnen (1620).
C. R. N.*
Valkfett (ty. walkfett, fr. graisse de foule,
eng. fuller’s fat), tekn., erhålles ur tvål- och
såphaltiga affallsvatten från väfverier, spinnerier,
ulltvätterier, färgerier m. m. Härur kunna fettsyrorna
utfällas genom tillsats af saltsyra eller svafvelsyra,
hvarefter de genom uppvärmning bringas att smälta och
kunna sedan afskummas från ytan. En annan metod är att
försätta vattnet med klorkalcium, så att fettsyrorna
utfällas i form af kalktvål, som sedan sönderdelas
med saltsyra. Vid större anläggningar kunna på detta
sätt ganska betydliga fettmängder tillvaratagas, men
de erhållna fettsyrorna äro vanligen så orena, att de
helst böra renas genom destillation med öfverhettad
vattenånga. Genom afkylning kan man sedan afskilja
de fasta fettsyrorna, "valkfettstearin", som används
för ljustillverkning, från flytande "valkfettolein",
för tvål- och såptillverkning. Jfr Stearin,
Såpa och Tvål. K. A. V-g.
Valkhof [falkhåf]. Se Nijmegen, sp. 988.
Walkhoff, Friedrich Otto, tysk odontolog, f. 23
april 1860 i Braunschweig, professor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
