- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
457-458

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wall ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans vetenskapliga rykte. Af ännu större
betydelse var hans vistelse (1854—62) i Indiska
arkipelagen. Under sina forskningar rörande dessa
trakters flora och fauna hade han, utan att känna
Darwins spekulationer, dragit några slutsatser
rörande arternas uppkomst, hvilka han meddelade
i afh. On the tendencies of variety to depart
indefinitely from the original type,
hvilken
utkom 1 juli 1858 i "Journal of Linnean society"
samtidigt med Darwins uppsats i samma ämne, med
hvilken W:s nästan fullständigt öfverensstämde
(se Darwin, sp. 1410). Med stora, i synnerhet
entomologiska och ornitologiska, samlingar (100,000
insekter och 80,000 fåglar) återvände W. 1862 till
England, där han 1869 utgaf The Malay archipelago,
för hvilket arbete han, som redan 1868 fått Royal
societys stora medalj, 1870 belönades med Geografiska
sällskapets i Paris guldmedalj. Därpå följde en
samling skisser, Contributions to the theory of
natural selection
(1870; 2:a uppl. 1875), samt en
stor mängd afhandlingar i The Linnean, Zoological,
Ethnological, Anthropological och Entomological
societies’ handlingar. Hans storartade arbete
The geographical distribution of animals, en af
de viktigaste grundvalarna till djurgeografien,
utkom 1876, hvilket år han var president för den
biologiska sektionen vid The british associations
möte i Glasgow. 1878 utgaf han Tropical nature, som
sammanställde hans åsikter om färgernas betydelse i
den organiska naturen samt om djurens och växternas
geografiska fördelning. I Island life (1880) tillämpar
han de i "The geographical distribution af animals"
grundade principerna på de större öarnas flora och
fauna. I Darwinism (1889; "Darwinismen", 1890) ger han
en mästerlig öfverblick öfver darwinismens innebörd,
skildrar dess framsteg efter Darwins död samt bemöter
de invändningar man gjort mot densamma. I hufvudsak
delande Darwins åsikter, afviker han dock i flera
frågor från honom, t. ex. rörande uppkomsten af
fåglarnas och fjärilarnas lysande färger och alla
prydnader i form af fjädrar och tofsar, hvilka
han icke, såsom Darwin, tillskrifver honans val,
utan anser vara resultat af det naturliga urvalets
vanliga verksamhet, samt i fråga om människans
uppkomst och härstamning. W. anser, att hennes
fulländade kroppsbyggnad och starkt utvecklade
hjärna äro af djuriskt ursprung; men i motsats
till Darwin, som söker härleda äfven människans
sedliga natur och intellektuella förmögenheter från
primitiva anläggningar hos djuren genom en gradvis
skeende afpassning och utveckling, framhåller W.,
att den civiliserade människan eger förmögenheter,
hvilka alls icke eller endast i ytterst outveckladt
tillstånd förefinnas hos vilda folk, men plötsligt
och i fullkomlig utveckling uppträda hos bildade
nationer. Dessa förmögenheter kunna således icke
ha alstrats genom det naturliga urvalet, utan
äro af andlig natur och kunna förklaras endast
genom ingreppet af en ny kraft i organismens
utveckling. W. omfattar således icke den
materialistiska teoriens grundsatser, utan anser
tvärtom, att evolutionsläran lämnar ett afgjordt stöd
för tron på människans andliga natur. På 1870-talet
öfverraskade W. världen genom den ifver, hvarmed han
uppträdde till försvar för de spiritistiska fenomenen,
hvilkas vetenskapliga betydelse han sökte ådagalägga
i en serie afhandlingar, samlade under
titeln On miracles and modern spiritualism
(1881). Äfven åt sociala och politiska spörsmål
egnade W. uppmärksamhet samt gjorde 1882 i Land
nationalization, its necessity and its aims
en
framställning af jordfrågan i hela dess omfång och
föreslog jordens nationalisering som botemedel mot
de nuv. samhällslytena. Till planens förfäktande
bildades Land nationalisation society, hvars president
W. blef. Han opponerade sig mot vaccinationstvånget
och offentliggjorde i detta ämne Forty-five-years
of registration statistics, proving vaccination to
be both useless and dangerous
(1885). Hans sista
arbete var Social environment and moral progress
(1913). W. fick 1881 en årlig pension af 200 pd som
ett erkännande af vetenskapliga förtjänster. Han blef
1882 juris hedersdoktor vid Dublins universitet,
och 1892 tilldelade Royal geographical society
honom sin stora guldmedalj för hans etnografiska
och geografiska arbeten och för den del han med
Darwin hade i framställningen af teorien om det
naturliga urvalet. W. var led. af Vet. soc. i Uppsala
(1893). Hans själfbiografi, My life, utkom 1905.
(L—e.)

Wallace [ωå’ləs], Lewis, nordamerikansk general,
författare, f. 1827, d. 1905, studerade först juridik,
men ingick redan 1846 som volontär vid artilleriet,
i armén och deltog i kriget med Mexico 1846—47. Vid
inbördeskrigets början 1861 blef han öfverste och
chef för ett af Nordstaternas infanteriregementen
samt 1862 "brigadjär" och fördelningschef. Som
sådan deltog han med utmärkelse i 1862 års fälttåg,
hvarunder han intog fort Donelson. 1864 blef han,
som under tiden befordrats till generalmajor och
chef för 8:e armékåren, visserligen 9 juli vid
Monocacy slagen af sydstatsgeneralen Early, som
hotade Washington, men han lyckades dock uppehålla
denne så länge, att den federerade hufvudstyrkan hann
fram till stadens undsättning. 1865 afgick han från
armén och egnade sig ånyo åt juridiken. 1878—81 var
han guvernör öfver New Mexico och 1881—85 Förenta
staternas minister i Konstantinopel. — W. var
mycket omtyckt som föreläsare. Han författade flera
skönlitterära arbeten, af hvilka de tre historiska
romanerna The fair god (1873), med ämne från
Mexicos eröfring, Ben Hur (1889; sv. öfv. 1888,
1895, 1912, 1913), från Palestina på Kristi tid,
och The prince of India (1893), med den vandrande
juden och östromerska kejsardömet som motiv.
H. J—dt. R—n B.

Wallace [ωå’ləs], sir Donald Mackenzie, skotsk
skriftställare, f. 1841, d. 10 jan. 1919,
idkade vidsträckta universitetsstudier, reste
1870—76 i Ryssland och nedlade sina därunder
gjorda iakttagelser i Russia (1877, flera uppl.;
"Ryssland. Land och folk, seder och bruk", s. å.),
utmärkande sig för uppfattningens skärpa och liffullt
framställningssätt. W. var 1884—89 privatsekreterare
hos vicekonungen af Indien, 1891—97 chef för
utrikesafdelningen i "Times" och redigerade det af
"Times" förlagda supplementet (11 bd, 1902) till 10:e
uppl. af "Encyclopædia britannica". 1887 blef han
knight.

Wallace [ωå’ləs], William, skotsk tonsättare, f. 1860
i Greenock, blef 1888 med. doktor och har verkat som
ögonläkare, bl. a. vid armén,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:38:12 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free