Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 511-512 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wallin, Erik Vilhelm - Wallin, Ossian - Wallin, Johan Peter - Wallin, Georg August

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Örebro, då han 1851 i förening med Aron Samson
(d. 1 nov. 1887) öppnade en bokhandel i Stockholm, som
genom innehafvarnas kraft och skicklighet utvecklade
sig till Skandinaviens förnämsta sortimentsbokhandel
och gjorde firman Samson & Wallin europeiskt
känd. W. var fr. o. m. 1886 ensam innehafvare af
affären.

Wallin, Ossian, advokat, f. 26 juli 1839 i
Almunge (Roslagen), d. 14 mars 1917 i Stockholm, blef
student i Uppsala 1859, aflade där 1862 hofrätts- och
kameralexamina samt tjänstgjorde sedan någon tid vid
hufvudstadens domstolar, innan han 1875 började den
advokatverksamhet, som han utöfvade ända till 1911
och hvari han vann allmänt erkännande och aktning
af yrkesbröder och klienter. Han tillhörde 1884—87
Förstärkta lagberedningen, deltog 1887 i stiftandet
af Sveriges advokatsamfund och grundlade 1893 den
kända firman "O. Wallins advokatbyrå" i Stockholm.
C. G. Bj.

Wallin, Johan Peter, vitter författare,
f. 1 nov. 1847 i Junsele socken, Ångermanland, d. 15
maj 1898 i Härnösand, studerade 1869—73 vid Uppsala
universitet, redigerade 1875—83 ömsevis "Medelpads
allehanda" i Sundsvall och "Vesternorrlands
allehanda" i Härnösand, var därefter ett halft år
redaktör för "Fyris" i Uppsala och tillhörde sedan
1890, efter en flerårig vistelse i Stockholm, ånyo
"Vesternorrlands allehandas" redaktion. Han vann
Svenska akad:s andra pris för sina omfångsrika
dikter Visby fall (10 sånger på terziner, 1872),
Mor och son (tr. i samlingen Från fjellen, 1876)
och Carl den tolfte (24 sånger, utg. i 3 bd 1883—85,
under signaturen Johannes Petrus). W. författade
äfven några prosaberättelser.


Wallin, Georg August, finländsk orientalist, f. 24
okt. 1811 i Sund socken, Åland, d. 23 okt. 1852
i Helsingfors, blef student i Helsingfors 1829,
filos. magister 1836 och utnämndes på disputationen
De praecipua inter hodiernam Arabum linguam et
antiquam differentia 1839 till docent i orientaliska
litteraturen vid universitetet, hvarefter han fattade
planen att under en längre vistelse i Egypten och
Arabien göra sig fullt förtrogen med dessa länders
språkliga och etnografiska förhållanden. Han
förberedde sig länge och grundligt för färden,
studerade i Petersburg 1841—42 vid orientaliska
institutet samt genomgick läsåret 1842—43 i
Helsingfors en praktisk medicinsk kurs i ändamål
att framdeles kunna genom läkarverksamhet vinna
muhammedanernas förtroende. Därefter afreste han
1843, besökte Paris och Konstantinopel m. fl. orter
samt anlände s. å. till Alexandria, hvarifrån han 1844
flyttade till Kairo, som förblef hans hufvudstation
under en följd af år. Han ordnade där sitt lif i full
öfverensstämmelse med muslimins sedvanor, besökte
moskéer och muhammedanska folkfester
samt ingaf sin omgifning föreställningen, att
han var en rättrogen muhammedan. Två resor, som
han från Kairo företog i Nedre Egypten och till
nejden af det forna Tebe i Öfre Egypten, äro i
vetenskapligt afseende af mindre betydelse än hans
tre stora färder i arabiska öknen. Den första af
dessa anträddes 1845 och gick till Döda hafvet,
hvarifrån W. i östlig och sydöstlig riktning genom
arabiska öknens norra del anlände till Hail. Därifrån
åtföljde han en af de stora pilgrimskaravanerna
till Medina och Mekka, där han fullgjorde alla de
ceremonier, som tillkomma en muhammedansk pilgrim,
samt återvände öfver Djidde och Röda hafvet till
Kairo, dit han återkom 1846. Den andra ökenfärden
anträddes s. å. Han besteg Sinai, anlände 1847 till
Jerusalem, företog en utflykt i syriska öknen, där
han besökte Damaskus, samt återvände till Kairo. En
utvidgad kunskap om arabiskans syriska dialekt var
frukten af denna resa. Medan han i Kairo ofta led af
sjuklighet och tungsinthet, kände han sig, såsom af
hans bref och anteckningar framgår, fri och lättad i
den stora ökennaturen bland de okonstlade beduinerna,
och det dröjde därför icke länge, innan han träffade
förberedelser till en ny färd. Den tredje och längsta
ökenfärden, dec. 1847—maj 1849, var emellertid rik på
faror och äfventyr samt slutade med delvis gäckade
förhoppningar. Från Sues afgick han på segelfartyg
till Moilah vid Röda hafvets kust, hvarifrån resan
med kameler fortgick genom öknen i nästan östlig
riktning till Hail samt vidare i nordöstlig och
nordlig riktning till Mesched Ali nära Eufrats nedre
lopp och till Bagdad. Där led han i flera månaders
tid af sjuklighet, men begaf sig dock vidare till
Persien, besökte Ispahan, Schiras och Basra samt
passerade uppför Tigris till Bagdad, hvarifrån
han genom syriska öknen återvänds till Egypten. De
svårigheter han senast bekämpat bidrogo till hans
beslut att så snart som möjligt återvända till Europa,
och 1849 afreste han från Alexandria. På återvägen
dröjde han i London, där han snart gjorde sig bemärkt
och erhöll det s. k. "kungliga priset för litterära
förtjänster" samt ett Ostindiska kompaniets pris,
hvartill någon tid senare kom Geografiska sällskapets
i Paris stora medalj i silfver. Ett i engelska
geografiska sällskapet hållet föredrag trycktes
i dess journal (vol. 20, 1851) under titeln Notes
taken during a journey through part of northern
Arabia in 1848 (med en karta). W. återvände till
Helsingfors 1850, utnämndes 1851 till professor i
orientaliska litteraturen samt egnade sig därefter åt
sin akademiska lärarverksamhet och åt utarbetandet af
ett antal skrifter, hvilka till stor del först efter
hans död utkommo: Lâmiyatu- l- âfal (afh. om verben,
på vers af Ibn Malik, med Bedr-eddins kommentar,
1851), Probe aus einer anthologie neuarabischer
gesänge, in der wüste gesammelt (i "Zeitschrift der
deutschen morgenländischen gesellschaft", bd 5, 6,
1851, 1852), Narrative of a journey from Cairo to
Medina and Mecca, by Suez, Arabia etc. in 1845 (med
karta; i "Journal of the R. Geographical society",
vol. 24, 1854), Narrative of a journey from Cairo to
Jerusalem, via mount Sinai (ibid., vol. 25, 1855),
Ueber die laute des arabischen und inre bezeichnung
(i "Zeitschr. der deutsch.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>