Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valnötsolja - Valognes - Valois (landskap) - Valois, ätt - Valois, Henri de (Valesius) - Valois, Joseph Marie Noël - Valona - Valondoraco - Valonea - Valora - Valorisation - Valp - Valparaiso
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Valnötsolja. Oleum nucum juglandis, ofta kallad
endast nötolja, erhålles genom pressning af kärnorna
i valnötter, d. v. s. frukterna af Juglans regia
L. och Juglans cinerea L. Valnötsolja har begagnats
för medicinska ändamål samt i Schweiz allmänt i
matlagningen i st. f. olivolja och egnar sig väl
därtill genom sin milda, goda smak och lukt. Emedan
denna olja hör till de torkande oljorna, nyttjas den
äfven vid tillverkning af finare målarfärger. Den
färska valnötsoljan är ljusgul. Dess eg. v. är
0,923–0,925; den stelnar vid – 18° C. Den ger icke
elaidin (se Elain).
O. T. S. (C. G. S.)
Valognes [-lå’nj], stad i franska dep. Manche,
18 km. s. ö. om Cherbourg. Omkr. 6,000 inv.
Jordbruksdistrikt, förser Paris med lifsmedel.
A. N–d.
Valois [-lωa’], landskap i Frankrike, i Ile-de-France,
nu deladt mellan dep. Oise och Aisne. Dess hufvudstad
var först Vez, därefter Crespy. Vid Cæsars tid
beboddes det af vadikasserna (däraf lat. Pagus
vadensis l. Pagus valesiensis). Under medeltiden
bildade det ett län, som 1284 gafs som apanage,
med titeln grefskap, af Filip den djärfve åt hans
yngre son Karl, hvars son 1328 som Filip VI uppsteg
på Frankrikes tron (se nästa art.). Karl VI gjorde
V. 1402 till hertigdöme för sin broder Ludvig af
Orléans och Ludvig XIV till ett duché-pairie (ett
med pärsvärdighet förenadt hertigdöme) för sin broder
Filip af Orléans. Därefter bar huset Orléans titeln
hertig af V., ända tills revolutionen 1790 afskaffade
alla apanage.
Valois [-lωa’], fransk konungaätt, som regerade
1328–1589, var en gren af kapetingiska huset och
härstammade från konung Filip III:s (d. 1285) yngre
son Karl. Karl af Valois, f. 1270, d. 1325, fick 1284
länet Valois som apanage med titeln grefskap. Genom
sitt gifte med Margareta af Anjou, konung Karl
II:s af Neapel dotter, kom han 1290 i besittning af
grefsk. Maine, Anjou och Perche, och efter sitt andra
gifte, med Katarina af Courtenay (dotter af Balduin
II, den siste latinske kejsaren i Konstantinopel),
antog han titeln kejsare af Konstantinopel. Redan
förut (1284) hade påfven Martin IV belänat honom
med konungariket Aragonien, hvarpå han dock (1290)
afsade sig alla anspråk. Karl af V. tog verksamt
del i det offentliga lifvet under sin broder konung
Filip den skönes regering. Hans son uppsteg såsom
Filip VI på tronen 1328, då Filip III:s äldre sons
linje utslocknat på svärdssidan. Efter Filip VI
(d. 1350), vanligen kallad Filip af Valois, regerade
hans ättlingar ända till 1498 i rakt nedstigande led
(Johan II 1350–64, Karl V 1364–80, Karl VI 1380–1422,
Karl VII 1422–61, Ludvig XI 1461–83 och Karl VIII
1483–98). Därefter uppsteg på tronen Karl VI:s
broder hertig Ludvigs af Orléans äldre sons son,
Ludvig XII (linjen V.-Orléans), och sedan denne 1515
aflidit, utan att efterlämna son, den ofvannämnde
hertig Ludvigs af Orléans yngre sons, grefve Johans
af Angoulême, sonson Frans I (1515–47), stamfader
för linjen V.-Angoulême (Henrik II 1547–59, Frans II
1559–60, Karl IX 1560–74 och Henrik III 1574–89). Med
Henrik III utslocknade hela huset V. på manslinjen och
med hans syster Margareta af V., Henrik IV:s gemål,
på kvinnolinjen (1615). – I hertigdömet Bourgogne
regerade 1361–1477 en gren af huset V., hvilken
började med konung
Johan II:s yngre son Filip och slutade med Karl den
djärfve. – Se vidare föreg. art.
Valois [-lωa’], Henri de (latinis. Valesius), fransk
filolog, f. 1603 i Paris, d. där 1676 som historiograf
hos Ludvig XIV, åtnjöt vidsträckt anseende för sin
klassiska lärdom och kritiska skärpa. Han utgaf
bl. a. editioner af Ammianus Marcellinus (1636; ny
uppl. 1681) och Eusebius’ "Historia ecclesiastica"
(1659) samt skref Emendationes (utg. 1740). – Hans
broder Adrien de V., f. 1607 i Paris, d. där 1692,
var historiker och skref Gesta francorum (3 bd, 1646–58) m. m.
Valois [-lωa’], Joseph Marie Noël, fransk historiker,
f. 4 maj 1855 i Paris, d. där 11 nov. 1915, var 1878–93
arkivarie vid Archives nationales (riksarkivet)
och egnade sig sedermera åt historiska forskningar och
välgörenhet. Hans förnämsta arbeten behandla konungens
råd och "conseil d’état" under medeltiden och början
af nyare tiden. Bland dem må nämnas Inventaire des
arrêts du conseil d’état (under Henrik IV:s regering;
2 bd, 1886–93), som belöntes med Goberts pris. Äfven
La France et le Grand schisme d’Occident (4 bd,
1896–1902) förskaffade honom samma pris. Han blef
led. af Institutet 1902.
Valona [-lå-], stad. Se Avlona.
Valondoraco, sjö. Se Acherusia.
Valonea, tekn. Se Garfmedel, sp. 746.
Valora, socken. Se Varola.
Valorisation (port. valorização, fastställande
af – högre – värde), hand., hos oss knappast användt
annat än i fråga om den s. k. "brasilianska
kaffevalorisationen". Då 1906–07 kaffeskörden i
Brasilien blef så rik, att producenterna hotades med
ruin genom det starka prisfall, som utsläppandet i
marknaden af allt det skördade kaffet ofelbart skulle
ha medfört, afvärjdes det befarade prisfallet genom
en af regeringen genomförd "valorisation" på så sätt,
att staten till fastställdt pris uppköpte ungefär
1/3 af skörden. Det sålunda uppköpta kaffet lagrades
på viktigare kaffeplatser (New York, London, Hamburg
m. fl.) och utsläpptes sedan småningom i marknaden
vid mindre riklig tillgång. Ännu vid Världskrigets
början var dock ej allt detta "valorisationskaffe"
realiseradt.
Å. W:son M.
Valp, ung hund. Se Hunden, sp. 1309, och Valpsjuka.
Valparaiso [-så], sp., "Paradisdalen". 1. Provins
i republiken Chile, den folktätaste af alla
provinserna. 5,059 kvkm., inberäknadt Juan
Fernandez-öarna (något mera än Malmöhus län). 616,316
inv. (1917). – 2. Hufvudstad i nämnda provins och
den förnämsta handelsstaden på Syd-Amerikas västkust,
anlagd 1536 af en spansk officer, Juan de Saavedra,
och uppkallad efter hans födelseort nära Cuenca i
Spanien. Staden ligger emellertid långt ifrån i någon
paradisisk omgifning, vid sluttningen af branta,
kala berg i ofruktbar omgifning, vid Valparaisoviken,
som bildar en på tre sidor af höga berg
omgifven och endast mot n. öppen, af flera fort
försvarad hamn. Den västra, äldre delen af staden,
Puerto, där de förnämsta offentliga byggnaderna och
handelskontoren ligga, är genom en udde skild från
den nyare stadsdelen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
