Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valsning - Vals- och ändfräsar - Valspråk - Valssinner - Valsstol - Valstad - Valstad, Otto - Valstryckmaskin - Valstvättmaskin - Val Sugana - Valsungasagan - Valsverk - Valsvirkstol - Valsöarna - Valsöyfjord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tas härtill. Äfven om så sker, blir dock den
bearbetning järnet erhåller genom valsning mera
ensidig — mera sträckande, mindre sammantryckande —
än genom smidning under hammare eller i synnerhet i
press. Smidt järn anses därför vara af något högre
kvalitet och betingar högre pris än valsadt. Däremot
är produktionsförmågan vid valsverk vida större än vid
hammare eller smidespress. Endast genom det allmänna
införandet af valsning som bearbetningsmetod ha de
oerhörda produktionsmängderna vid nutida järnverk
möjliggjorts. De senare årtiondenas utveckling
inom järnhandteringen har också kännetecknats
af en kraftig ökning af valsverkens storlek och
produktionsförmåga. Under det att ännu för 25 à
30 år sedan valsverk på öfver 1,000 hkr hörde till
undantagen, äro dylika på 7,000 à 8,000 hkr numera
ej sällsynta.
Valsningen är en jämförelsevis ny metod för
bearbetning af metaller. Visserligen skall redan 1553
fransmannen Brulier ha uppfunnit ett valsverk för
utvalsning af plåtar för mynttillverkning. Men ej förr
än i förra hälften af 1700-talet började dylika att
försöksvis användas inom järnhandteringen. Det första
patentet på ett spårvalsverk uttogs 1784 i England
af Henry Cort, uppfinnaren af puddlingen. Först
under 1800-talet ledde det stegrade behofvet af
järn till det allmänna införandet af valsningen
som bearbetningsmetod.
F. S—e.
Vals- och ändfräsar, mek. tekn. Se Fräs, sp. 44
(med fig.).
Valspråk, en mening, några ord eller, stundom, endast
ett ord, som någon (person eller korporation) valt för
att utmärka det väsentliga, det karakteristiska i sitt
uppfattnings- eller handlingssätt (jfr Cry de guerre
och Devis). De svenske konungarnas valspråk (hvilka
ofta finnas anbragta i sammanhang med riksvapnet)
fr. o. m. Gustaf I t. o. m. Oskar II uppräknas af
B. E. Hildebrand i "Sveriges och svenska konungahusets
minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer" samt
anföras af H. Hildebrand i "Antiqvarisk tidskrift för
Sverige" (7:e delen; 1883), hvarur de här meddelas:
Gustaf I: Omnis potestas a Deo est (all makt är
af Gud). — Beatus qui timet Dominum (säll den,
som fruktar Herren). — Si Deus pro nobis, quis
contra nos? (om Gud är med oss, hvem kan då göra
oss motstånd?). — Domini est terra et cœlum (himmel
och jord äro Herrens). Orden: "Med Gud och Sveriges
allmoge", hvilka anföras som Gustafs valspråk, äro
ett citat ur konungens afskedstal till ständerna,
och det är först eftervärlden, som gjort dem till
hans valspråk.
Erik XIV: Deus dat cui vult (Gud ger åt hvem
han vill). I st. f. Deus står ibland pfrP
(d. v. s. Jehovah).
Johan III: Deus protector noster (Gud vår
beskyddare).
Sigismund: Pro jure et populo (för rätten och
folket). — Cor regis in manu Domini (konungens
hjärta i Herrens hand). — Coelitus sublimia dantur
(af himmelen ges det höga).
Karl IX: Jehovah solatium meum (Gud min
tröst). Återgafs äfven på tyska: pìlìT ist mein
trost. Att han redan som hertig hade samma valspråk
framgår af medaljer från 1573 och 1574.
Gustaf II Adolf: Gloria Altissimo Suorum Refugio
(lofvad vare Herren, de sinas tillflykt). — Cum Deo
et victricibus armis (med Gud och segrande vapen).
— Gott mit uns (Gud med oss). Begynnelsebokstäfverna
i det första valspråkets fyra ord syfta på begynnelsebokstäverna
i Gustavus Adolphus Svecorum Rex. — Det andra valspråket
återges äfven Deo et victricibus armis eller HlìT
et victricibus armis. — Det tredje har naturligtvis
också funnits under svensk form, ehuru det ej finnes
under sådan bevaradt.
Kristina: Columna regni sapientia (visheten är rikets
stöd).
Karl X Gustaf: In nTiP. sors mea, ipse faciet (i Gud
mitt öde, Han skall göra det).
Karl XI: In Jehovah sors mea, ipse faciet. — Factus
est Dominus protector meus (Herren är vorden min
beskyddare). — Dominus protector meus.
Karl XII: Factus est dominus protector meus
— Dominus protector meus. — Med Guds hjälp.
Ulrika Eleonora: In Deo spes mea — Gud mitt hopp.
Fredrik I: In Deo spes mea — Gud mitt hopp.
Adolf Fredrik: Salus publica salus mea (statens
välfärd min välfärd).
Gustaf III: Fäderneslandet.
Gustaf IV Adolf: Gud och folket.
Karl XIII: Folkets väl min högsta lag.
Karl XIV Johan: Folkets kärlek min belöning.
Oskar I: Rätt och sanning.
Karl XV: Land skall med lag byggas.
Oskar II: Brödrafolkens väl och (efter unionsbrottet
1905) Sveriges väl.
Gustaf V: Med folket för fosterlandet.
Valssinner, metall. Se Glödspån.
Valsstol. Se Kvarn, sp. 362, och Valsning.
Valstad, socken. Se Hvalstad.
Valstad, Otto, norsk målare, f. 11 dec. 1862 i
Asker, var folkskollärare, innan han egnade sig åt
konst. Som målare är han autodidakt, besökte Paris
1896 samt Spanien och Italien som statsstipendiat
1902—03. V. målar porträtt, figurmotiv och landskap
och prisas för "enkel och trofast, omsorgsfullt
genomarbetad naturskildring". Han är representerad
på statens konstmuseum. V. har utgett en barnbok
Smaakarer (1910) och har illustrerat Garborgs
"Kolbotnbrev" (1911).
G—g N.
Valstryckmaskin. Se Tygtryck (jfr äfven Tryckpress).
Valstvättmaskin, text. Se Tvättmaskiner.
Val Sugana [so-]. Se Suganadalen.
Valsungasagan, mindre god form för Volsungasagan (se d. o.).
Valsverk. Se Valsning.
Valsvirkstol, text. Se Stickning, sp. 1335.
Valsörarna, öar i Replot socken, Finland, i Norra
Kvarken, Bottniska viken, med fyr, byggd 1886,
37,6 m. öfver vattenytan. Den har fast hvitt sken med
två röda blänkar och en lysvidd af 17,9 eng. sjömil;
dess ljusstyrka är 27,000 (hvitt sken), resp. 25.000
(rödt sken) hefnerljus.
O. B—n.
Valsöyfjord, härad och socken under Aure
pastorat, Möre fylke (före 1919 Romsdals amt),
ö. om Kristiansund, Norge. 155,33 kvkm. med
1,239 inv. (1918). Jordbruk och fiske.
K. G. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
