Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Val Tellina (Valtellina) - Valtellinabanan - Waltenhofens pendel - Walter, Hubert - Walter, Lucy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Val Tellina (Valtellina), ty. Veltlin,
i vidsträckt mening Addas öfre dal i italienska
prov. Sondrio från Stelvio (Stilfserjoch) till
Comosjön; i inskränkt mening den 90 km. långa nedre
delen af samma dal, genom passet Serra di Morignone
skild från den öfre, landskapet Bormio. Dalen (eg. Val
di Teglio, Val Teglina), som har sitt namn efter den
forna hufvudorten Teglio nära Tirano, begränsas i
n. af Rätiska alperna och i s. af Bergamaskeralperna,
hvilkas sluttningar äro klädda med barrskog och
alpbeten. Tre alppass med goda landsvägar sätta
dalen i förbindelse med angränsande alpdalar:
Stilfserjoch (2,755 m. med den högsta landsväg i
Europa) från V. till Adiges öfre dal, Vintschgau;
Berninapasset (2,330 m.) från V. till Samaden i Öfre
Engadin, samt Apricapasset (1,234 m.) från V. till
Val Camonica (öfre Oglios dal) och Iseosjön. Genom
hufvuddalens hela längd går en präktig landsväg, byggd
af österrikiska regeringen 1820—25. En järnväg, som
vid Colico invid Comosjön anknyter till norditalienska
järnvägsnätet, leder till Tirano (5,285 inv. 1901),
hvilken stad jämte hufvudstaden Sondrio (7,960
inv. 1901) och Morbegno (3,948 inv. 1901) äro de
förnämsta orterna i dalen. Från Tirano leder sedan
en järnväg öfver Berninapasset till S:t Moritz och
Engadindalen. V., särskildt dalens nedre del, är
mycket bördig, och kraftiga åtgärder ha vidtagits för
att förekomma de olyckor, som Addas öfversvämningar
plägat förorsaka. Kullarna äro klädda med vinrankor,
som på högra dalsidan lämna högt värderade röda
viner (Grumello, Sassella, Montagna m. fl.), samt
valnöts-, kastanje- och mullbärsträdplanteringar,
och en mängd kyrkor, kloster, borgar och byar ge
lif åt taflan. Åt bägge sidor öppna sig pittoreska
högbergsdalar: Val Posciavo, Val Malenco, Val Masino
m. fl. Utom vin exporterar dalbefolkningen råsilke,
nötboskap, honung och trävaror. Hela dalen tillhör
Italien (prov. Sondrio) utom sidodalen Posciavo,
som tillhör schweiziska kantonen Graubünden. — På
1100-talet kom V. till biskopen af Como och 1335
till huset Visconti i Milano. Mastino Visconti gaf
1404 hela dalen åt biskopen af Chur, en donation,
som bekräftades af kejsaren 1516. Men män från de tre
förbunden i Rätien (se Graubünden) eröfrade
1486 Posciavo (som blef medlem i Gotteshausbund) samt
1512 Bormio och V., hvilka behandlades som eröfrade
områden. Vid reformationstiden öfvergick Posciavo
till protestantismen, men invånarna i de andra båda
områdena förblefvo katolicismen trogna. V. var ytterst
viktigt för habsburgarna såsom utgörande den direkta
förbindelsen mellan deras besittningar i Lombardiet
och Tyrolen, och detta gaf anledning till långvariga
strider mellan Österrike och Spanien å ena sidan
samt Frankrike och Venezia å den andra. 1620 sökte
katolikerna i V. genom att mörda ämbetsmännen och
ett stort antal protestanter (enligt olika uppgifter
350—600 pers.) göra sig oberoende af Graubünden
och upprätta en egen regering, hvilket gaf signalen
till ett blodigt inbördes krig. Med Frankrikes hjälp
lyckades dock Graubünden sätta sig i besittning af
dalen och höll där sedermera ett strängt regemente
ända till 1797, då V., inklusive Bormio, af Bonaparte
förenades med Cisalpinska republiken. 1805 lades det
till konungariket Italien och 1815 till konungariket
Lombardiet-Venezia, 1859 blef V. jämte det
öfriga Lombardiet en del af det nya konungariket
Italien (prov. Sondrio). Posciavo däremot kom (efter
1798) att tillhöra Schweiz.
A. N—d.
Valtellinabanan. Se Elektriska banor, sp. 239, och
Elektriska järnvägar, sp. 246 o. 248.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
