Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vandringsbibliotek - Vandringsceller - Vandringsdufvan - Vandringsfalken - Vandringsfonder - Vandringsgräshoppor - Vandringsmuseum - Vandringsmyror - Vandringspokal - Vandringspris - Vandringsrättare - Vandringsskott - Vandringstvång - Wandsbek - Wandsworth - Van Dyck, Jakob och Antoon - Van Dyck, Ernest Marie Hubert - Vandyckkrage - Van Dyk, Philip - Van Dyke, Henry - Vandöy (Vannöy) - Vane, 1. Sir Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
storlekar med fast innehåll uppgår
f. n. (1920) hos Folkbildningsförbundet
till 190; under senaste kalenderåret skedde
226 utsändningar. — Om vandringsbibliotek
i utlandet se "Social tidskr." 1901.
K. Kj—g.
Vandringsceller, anat. Se Leukocyter. De benämnas
äfven fagocyter. Jfr Histologi.
Vandringsdufvan, zool. Se Flyttdufvan.
Vandringsfalken, zool. Se Falksläktet,
sp. 1316.
Vandringsfonder. Se Dekoration, sp. 44.
Vandringsgräshoppor, zool. Se Gräshoppor, sp. 480.
Vandringsmuseum, en åtminstone i angelsaxiska länder
i viss mån förverkligad idé att i folkbildningens
tjänst flytta samlingar af konstverk, konstslöjdalster
o. d. från ort till ort för att göra dem
tillgängliga för så vida kretsar af allmänheten som
möjligt. Jfr Folkbildningsarbetet, sp. 738.
Vandringsmyror, zool. Se Dorylinæ, sp. 755.
Vandringspokal, idrottst. Se Vandringspris.
Vandringspris, idrottst., pris, som uppställas
med villkor, att de ej skola eröfras omedelbart
vid första täflingstillfället. Vandringspris kunna
vara antingen ständigt vandrande eller vandrande
för viss period. Det ständigt vandrande priset kan
aldrig öfvergå i en täflandes ego, under det att
det periodiskt vandrande blir den vinnandes egendom,
så snart de uppställda villkoren fyllts. Dessa kunna
vara olika och afse antingen seger ett visst antal
gånger med eller utan ordningsföljd eller största
antalet segrar under en viss tidsperiod. I regel
får vandringspriset förvaras af den vinnande från
täflan till täflan. Det kan sålunda vandra från person
till person eller från förening till förening, däraf
namnet. Det pris, som uppställes såsom vandringspris,
kan vara af hvilket slag som helst. Vanligast äro
pokaler eller bålar, men äfven sköldar, standar,
statyetter o. d. förekomma. Vanligen får den,
som för någon tidsperiod vunnit vandringspriset,
sitt namn ingraveradt på detta. Om vandringsprisen
vid de moderna olympiaderna se Olympiska spelen,
sp. 678.
E. B—ll.
Vandringsrättare, landtbr. Redan under 1890-talet hade
några distrikt af Gäfleborgs läns hushållningssällskap
anställt vandringsrättare, som under sommarhalfåret
lämnade jordbrukare på olika ställen handledning och
råd vid deras arbeten. 1906 upptog Norrbottens läns hushållningssällskap
denna tanke och anställde med anslag af länets
landsting sockenrättare, som, hvar och en inom en
viss socken, skulle under vandring från gård till
gård biträda med råd och anvisningar.
1907 ändrades deras namn till
vandringsrättare. Andra följde exemplet, i
synnerhet sedan staten 1912 börjat lämna bidrag
till deras aflöning. Enl. k. kung. 1 nov. 1912
utgår bidraget med högst hälften af kostnaden och
utdelas af K. M:t efter Landtbruksstyrelsens förslag.
För att antagas till vandringsrättare fordras att
ega flerårig jordbrukspraktik samt att ha genomgått
kurs vid landtbruks- eller landtmannaskola
äfvensom kurs för utbildning af kontrollassistent
eller vandringsrättare. Vandringsrättare står
i allmänhet under jordbrukskonsulents tillsyn.
H. J. Dft.
Vandringsskott, bot. Se Skottbyggnad, fig. 3, och
Utlöpare.
Vandringstvång. Se Gesäll, sp. 1078.
Wandsbek, stad i Holstein, 4 km. n. ö. om
Hamburg, vid järnvägen till Lübeck, eg. att
räkna som en förstad till Hamburg. 31,500
inv. (1905). Trädgårdsanläggningar, bryggerier
m. m. Skalden M. Claudius (se denne), kallad
"Der Wandsbecker bote", bodde där i slutet
af 1700-talet och blef, sedan han dött i
Hamburg 1815, begrafven på kyrkogården i W.
A. N—d.
Wandsworth [ωå’ndṡωəth], stadsdel i sydvästra delen af
London, vid Wandles förening med Thames (se kartan
Londons omgifning, DE5—6 till art. London). W. blef
tidigt säte för industri, som där grundades af
hugenotter, hvilka flydde dit efter återkallandet
af Nantesiska ediktet (1685). Af offentliga
inrättningar må nämnas fängelse, hem för obotligt
sjuka och 2 uppfostringsanstalter för soldatbarn
(Victoria patriotic asylums). Pappersindustri,
hattmakeri, tillverkning af kemikalier o. s. v.
A. N—d.
Van Dyck [fann dejk], Jakob och Antoon, målare. Se
Dyck, van.
Van Dyck [fann dejk], Ernest Marie Hubert, belgisk
tenorsångare. Se Dyck, E. M. H. van.
Vandyckkrage [fanndejk-], en på den store konstnären
A. van Dycks tid vanlig stor krage, som ofta afbildas
på dennes porträttbilder (se t. ex. Karl, sp. 1015).
Van Dyk [fann dejk], Philip. Se Dyk, Ph. van.
Van Dyke [vän da͡i’k], Henry, amerikansk teolog och
författare, f. 1852 i Germantown, Pennsylvania,
studerade i Brooklyn och Princetown, var präst i
Newport 1878—82 och New York 1882—99, professor i
engelsk litteratur i Princetown 1900—13, var Förenta
staternas minister i Holland och Luxemburg 1913—17,
hvarefter han bosatt sig i Princetown. — V. har
utvecklat ett alsterrikt författarskap som kritiker,
essayist och vitterlekare (The reality of religion,
1884, The poetry of Tennyson, 1889, The Christ child
in art, 1894, Ships and havens, 1897, The Cost word,
1897, Fisherman’s luck, 1899, The blue flower, 1902,
Le génie de l’Amérique, 1909, Collected poems, 1911,
Fighting for peace, 1917, m. fl.), närmast anslutande
sig till Tennyson.
R—n B.
Vandöy (Vannöy), en 229 kvkm. stor, af fjäll
och ödemarker fylld ö i Troms fylke (före
1919 Tromsö amt), Norge, är beläget mellan
Ringvatsöy och Arnöy n. om Tromsö. På öns
västra sida ligger fiskeläget Thorsvaag och
på den östra Kvitnes, som anlöpes af ångbåt,
öns högsta fjälltopp, Vanntind, är 1,060 m. hög.
K. G. G.
Vane [ve͡i’n]. 1. Sir Henry V., engelsk diplomat och
politiker, f. 18 febr. 1589, d. 1655, tillhörde en
ansedd godsegarfamilj från Kent, studerade i Oxford,
slogs 1611 till riddare af Jakob I, innehade flera
hofämbeten och var från 1614 led. af underhuset. Karl
I använde V. i diplomatiska uppdrag i Holland 1629—30
och i Tyskland 1631, där han hos Gustaf II Adolf
förgäfves sökte genom subsidieanbud utverka Pfalz’
restitution åt kurfurst Fredrik, Böhmens fördrifne
konung. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
