- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
753-754

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vasa (fi. Vaasa), stad i Österbotten, Finland - Vasa, ett i sydöstra delen af staten Minnesota beläget samhälle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1916) 48 med 2,265 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 39 mill. mark. Bland dem
märkas Vasa bomullsmanufaktur a.-b:s (grundadt
1857) anläggningar på Brändö, 1 sockerbruk,
1 ångkvarn, 1 tvålfabrik och 1 mekanisk
verkstad. V. utgör ändpunkten för järnvägslinjen
(Helsingfors—)Tammerfors—V., hvars nordligaste del
blef färdig 1883. Från staden har 1891 en 3 km. lång
bana byggts till uthamnen å Vasklot. Den inre hamnen
invid staden och i Brändösund är grund. V. är södra
Österbottens förnämsta handelsstad, belägen som den är
nära den vidsträckta och välodlade sydösterbottniska
slättbygden. Exporten består hufvudsakligen af sågade
trävaror och landtmannaprodukter, de senare främst till Sverige,
med hvilket land V. står i liflig förbindelse
(Sundsvall och Umeå). Exportvärdet uppgick 1913
till 8 mill. mark, importvärdet åter till 26
mill. mark. Handelsflottan var i midten af 1800-talet
Finlands största; stadens och landets förnämsta
skeppsredare vid denna tid var kommerserådet
C. G. Wolff. Numera utgöres handelsflottan till
största delen af Vasa—Nordsjö ångbåts a.-b:s (grundadt
1872) tiotal ångare, som förmedla en stor del af
västra Finlands import från Väst-Europas stora
hamnplatser. I staden finnas elektrisk belysning
och vattenledning. V. har 1 svenskt och 1 finskt
åttaklassigt lyceum för gossar, 1 svensk och 1
finsk flickskola (samtliga statens) äfvensom 1
privat svensk nioklassig samskola. Folkskolorna
besöktes (1919) af 1,838 elever. I V. utkommo
bl. a. 4 tidningar med sex veckonummer (1 svensk)
och 3 tidningar med tre veckonummer (2 svenska). Ett
svenskt teaterföretag arbetar sedan 1919—20 största
delen af året i V. I ecklesiastikt hänseende utgör
V. ett pastorat af 2:a kl. under Vasa kontrakt,
Åbo ärkestift. — V. grundlades 1606 invid foten
af Korsholms (se d. o.) vallar samt erhöll sina
första privilegier 1611, hvarvid staden, som
därförinnan kallats Mustasaari, Mussor, tilldelades
namnet V. till åminnelse af Sveriges då regerande
konungaätt. 3 aug. 1852 nedbrann staden genom vådeld
fullständigt samt flyttades därefter 7 km. närmare
hafvet. Genom kejs. manifest 1855, i anledning af
några enskilda stadsbors anhållan, förändrades den
nya stadens namn till Nikolaistad. Alla försök att
få ändringen att återgå voro förgäfves, intill dess
efter ryska revolutionen 1917 staden återfick sitt
gamla namn, som hela tiden fortlefvat i dagligt
tal. På den gamla stadens gator utkämpades 25 juni
1808 en häftig strid mellan en afdelning landstigna
svenska trupper under Bergenstråhles befäl och ryska
ockupationstrupper, efter hvilken strid följde
en 5 dagars våldsam plundring af staden genom de
ryska trupperna. Under Krimkriget bombarderade
(aug. 1855) engelska flottan Brändö hamn. Under
bolsjevikupproret 1918 tog en del af landets
regering sin tillflykt till V., som blef "det hvita"
Finlands centrum, därifrån åtgärderna för upprorets
kufvande leddes. Såsom erkänsla för det understöd
stadens invånare lämnat vid den lagliga ordningens
återställande erhöll staden rätt att i sitt vapen
(en vase i rödt fält) föra Finlands frihetskors. På
de rikssvenska frivilliga brigadmedlemmarnas
hjältegraf i Vasa skall, på initiativ från Sverige,
resas ett monument med de stupades namn. — Litt.:
H. E. Aspelin, "Wasa stads historia" (1892—94)
och "Bidrag till Vasa stads historia", I (1912).
O. B—n.
illustration placeholder
Fig 1. Vasas vapen (före

det tillämnade införandet

af Finlands frihetskors

däri).


illustration placeholder
Fig. 2. Situationsplan af Vasa. 1. Luthersk

kyrka. — 2. Grekisk-katolsk kyrka. — 3. Länsstyrelsen

och Vasa hofrätt. — 4. Rådhus. — 5. Postkontor.

6. Telegrafstation. — 7. Telefoncentral. — 8.

Elektrisk centralstation. — 9. Svenskt lyceum. —

10. Finskt lyceum. — 11. Svensk flickskola. — 12.

Finsk flickskola. — 13. Folkskolor. — 14.

Stadslasarett. — 15. Kommunalt sjukhus.

16. Barnhem. — 17. Brandstation och

teater. — 18. Österbottens historiska museum.

19. Länsfängelse. — 20. Saluhallar. — 21.

Kaserner. — 22. Packhus. — 23. Järnvägsstation.

24. Godsstation. — 25. Ernsts hotell.

26. Centralhotellet. — 27. Bomullsspinneri. —

28. Ångkvarn. — 29. Mekanisk verkstad. — 30.

Vasa träförädlingsfabrik. — 31. Salutorg. — 32. Begrafningsplats.


Vasa, ett i sydöstra delen af staten
Minnesota beläget samhälle, som anlades 1853 som
svenskt nybygge, på initiativ af Hans Mattson
(se d. o.). De tidigaste nybyggarna voro från
Kristianstads län. Namnet V. gafs åt nybygget först
1855, och platsen organiserades som kommun 1858. En
svensk luthersk församling bildades 1855, hvars förste
pastor var den vida bekante Eric Norelius (se d. o.),
som har tecknat platsens historia i "Vasa illustrata"
(1905).
O. A. L—r.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free