- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
757-758

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vasa län (fi. Vaasan lääni), Finland - Vasamedaljen. Se Vasaorden - Vasantasena, skådespel. Se Çudraka - Vasa-orden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro af den närvarande befolkningen 111,094
(25,3 proc.) svensktalande och 327,828 (74,6
proc.) finsktalande. Folkökningen utgjorde
1901—10 i medeltal 11,3 pro mille; år 1917 förekom
en folkminskning på 0,6 pro mille. — Af länets
hela areal utgjorde (1910) 10,7 proc. odlad jord,
3,1 proc. naturlig äng och 86,2 proc. skogs- och
impedimentmarker. Hemmanens sammanlagda mantal var
(1918) 264,121, hvaraf 2,523,55 skatte. 110,74
krono och 6,92 frälse. Antalet brukningsdelar var
(1910) 43,795, hvaraf 26,341 (62,5 proc.) på egen
och 17,454 på arrendejord; af brukningsdelarna hade
8,529 (16,3 proc.) mindre åkerareal än 0,5 har och
60 (0,1 proc.) större åkerareal än 100 har. Totala
åkerarealen för brukningsdelar på egen jord var
349,059 har (85,4 proc.) och för brukningsdelar
på arrendejord 59,580 har. Torpens antal uppgick
(1912) till 10,014 och landbolägenheternas till
35; dessutom innehades 15,706 backstuguområden på
arrende, hvaraf 749 (4,8 proc.) voro belägna inom täta
bosättningsgrupper. Af torpen hade 43,1 proc. en odlad
areal understigande 3 har, 49,9 proc. en areal om 3—10
har, 6,9 proc. en areal om 10—25 har och 0,4 proc. en
areal öfverstigande 25 har; af backstuguområdena hade
66,6 proc. en odlad areal under 0,5 har. Till torpen
och landbolägenheterna hörde 31,101,5 har åker och
10,963,8 har äng, d. v. s. inalles 42,065,3 har odlad
jord; i medeltal per torp och landbolägenhet kommo 4,1
har odlad jord. Legoafgifterna stego till 707,619 mark
om året eller 70 mark per torp och landbolägenhet. Af
jordbruksprodukter skördades
(1916) 717 hl. hvete, 542,790 hl. råg, 399,073
hl. korn, 935,226 hl. hafre, 10,592 hl.
blandsäd, 1,091,446 hl. potatis samt 437,429
hl. rotfrukter af andra slag. Härutöfver skördades
1,358 deciton lin och hampa samt 4,548,220 deciton
hö. Antalet hästar öfver 3 år utgjorde
(1916) 48,057 och antalet nötkreatur öfver
2 år 178,150. I länet funnos 90 mejerier,
som tillverkade 2,348,000 kg. smör. Inom länet
arbeta 4 landtbrukssällskap, hvaraf ett
(Södra Österbottens län) har sin verksamhet bland
den svenska befolkningen. Vidare finnas 4
jordbruks- och landtmannaskolor (1 svensk),
4 trädgårds- och hushållsskolor (1 svensk) samt 3
kreatursskötarskolor. — Kronoskogarna upptogo
(1917) en areal af omkr. 800,000 har med omkr.
14 mill. stammar stock. De industriella
arbetsställenas antal var (1916) 734 med
9,120 arbetare och ett tillverkningsvärde af 121,7
mill. mark. De viktigaste industriorterna äro
Vasa och Jakobstad (se dessa ord). Hemslöjden
är på flera orter rätt betydande (åkdon i
Kurikka, knifvar i Kauhava m. m.). Till länet
hör norra delen af järnvägen Tammerfors—Vasa med
bibanorna Haapamäki—Jyväskylä—Suolahti samt
Seinäjoki—Kristinestad och Kaskö äfvensom södra delen
af järnvägen Seinäjoki—Uleåborg med bibanan
Bennäs—Jakobstad. Antalet postanstalter
var (1917) 362. I 9 sparbanker i städerna
och 70 sådana på landsbygden voro (1917)
insatta 105,6 mill. mark på 69,307 motböcker. —
I städerna funnos (1917) 59 svenska och 76 finska
folkskolklasser med 4,154 elever (1,773 svenska);
undervisningen i folkskolorna meddelades af 42
lärare och 101 lärarinnor, och utgifterna stego
till 0,5 mill. mark.
På landsbygden åter arbetade 522 folkskolor (165
svenska) med 23,166 elever (6,859 svenska);
antalet lärare var 406 och lärarinnor 274;
utgifterna stego till 1,7 mill. mark. I länet
finnas 2 folkskollärarseminarier, 1 finskt i
Jyväskylä (för män och kvinnor) och 1 svenskt
i Nykarleby (för lärare). I Vasa finnes ett
småskollärarinneseminarium (svenskt). 3 finska och
5 svenska (1 ambulerande), folkhögskolor verka på
landsbygden. Elementarläroverken äro 15 till antalet,
bland dem 3 8-klassiga gosslyceer (1 svenskt), 5
9-klassiga samskolor (3 svenska) och 3 5-klassiga
flickskolor (1 svensk). Kostnaderna för fattigvården
stego till 2,8 mill. mark (4 mark 96 penni per
inv.). — Residensstad är Vasa. Dessutom ligga inom
länet städerna Kristinestad, Kaskö, Nykarleby,
Jakobstad och Gamlakarleby, alla vid kusten,
samt Jyväskylä längst i s. ö., vid Päijänne;
af öfriga bosättningscentra märkas främst Lappo
kyrkoby, Seinäjoki och Suolahti stationssamhällen
samt Äänekoski, Haapakoski och Muurame
fabrikssamhällen. Administrativt är länet deladt
i 8 härad, tills. utgörande 44 länsmansdistrikt. I
judiciellt afseende lyder länet under Vasa hofrätt
och är deladt i 9 domsagor med 36 tingslag. I städerna
finnas 7 rådstufvurätter. I ecklesiastikt hänseende
är länet deladt mellan Åbo ärkestift och Borgå stift
samt omfattar 7 stads- och 88 landsförsamlingar. För
val af riksdagsmän är länet deladt i
3 valkretsar. Vid 1919 års val funnos 429
röstningsområden med 229,705 röstberättigade
personer (108,113 män och 121,592 kvinnor).
Se äfven Österbotten. Litt.: K. Donner,
"Bibliographia Ostrobotniensis" (1912).
O. B—n.

Vasamedaljen. Se Vasaorden.

Vasantasena, skådespel. Se Çudraka.

Vasa-orden, svensk orden, som stiftades af Gustaf III
29 maj 1772 och är ämnad att utdelas till "vedermäle
för förtjänster om jordbruk, bergshandtering,
konst, handel och industri, för nyttiga skrifter i
dessa ämnen samt för väl förrättade allmänna värf
och uppdrag". Orden har 5 grader: kommendörer
med stora korset, kommendörer af första och af
andra klassen samt riddare af första och af andra
klassen. Kommendörsgraden delades vid Oskar II:s
kröning (1873) i två klasser, och 1890 delades
riddargraden i två klasser, af hvilka den andra
är förbehållen utlänningar. Antalet kommendörer
m. st. k. var i statuten urspr. bestämdt till 6,
kommendörer till 8 och riddare till 50, men dessa
siffror äro nu mångdubbelt öfverskridna. Insignierna
äro för kommendörer med stora korset: 1) den vid
högtidliga tillfällen burna ordenskedjan, sammansatt
af 4 gyllene vasar och 4 i guld infattade holsteinska
nässelblad af hvit och röd emalj med 3 gyllene
spikar skiftevis genom guldlänkar sammanhäftade med 8
sköldar, hvarå synas Sveriges tre kronor, krönta med
en kunglig krona och omgifna af sinnebilder, som
beteckna jordbruk och handel; 2) stjärnan
(se pl. till art. Ordnar) består af ett hvitt i
guld infattadt emaljeradt kors med 8 uddar
försedda med gyllene knoppar. Midt på
korset är en gyllene vase, omgifven af ett
rödt emaljeradt guldband, på hvilket läses:
"Gustaf den Tredje Inst[iktare]. MDCCLXXII".
Denna stjärna är krönt med en emaljerad, gyllene
kungl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free