Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 785-786 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Washington (stad)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 4. Nya John Ericssonmonumentet för Washington.

(ryttarstaty) och bronsstaty af presidenten
A. Jackson. Dessutom finns ett La Fayette-monument
samt en staty af Fredrik den store, skänkt till
Förenta staterna af kejsar Vilhelm II. Inom kort
kommer att resas ett monument öfver John Ericsson
(fig. 4), till en kostnad af 60,000 doll., hvaraf 35,000 beviljats
af kongressen och återstoden åstadkommits genom
frivillig insamling, till största delen bland Amerikas
svenskar. Nedanför kapitoliet står fredsmonumentet,
till minne af i inbördeskriget fallna flottofficerare
och sjömän. Till W. får äfven räknas den på andra
sidan om Potomac belägna Arlingtonkyrkogården
(165 har), hvarest ligga begrafna 21,106 under
inbördeskriget och spansk-amerikanska kriget fallna
soldater. 5 km. n. om kapitoliet ligger National
military cemetery med öfver 7,000 soldatgrafvar. —
Invalidhuset, National soldiers home, upptagande fem
byggnader och med rum för 800 invaliderade eller
gamla soldater, är beläget midt i en park (207
har). Af parker må särskildt nämnas Potomac park
(299 har), Rock Creek park (646 har) samt National
zoological park (68,6 har), mycket pittoresk och
afsedd särskildt att bevara djurformer ur amerikanska
faunan, som äro i utdöende. — W. har ett stort antal
högre läroverk och flera universitet: det baptistiska
George Washington university (grundlaget 1821; 3,150
studenter 1919—20), Howard university (grundl. 1867
och afsedt för negrer; 1,360 stud. 1920). The
Catholic university of America (grundl. 1889; 1,835
stud. 1920) och det metodist-episkopala American
university (grundl. 1913). Vid sidan af Smithsonian
institution finnes Carnegie institution (se d. o.,
Suppl.) grundlagd af A. Carnegie 1902, med grundfonder
uppgående till 22 mill. doll. och styrd af en nämnd af
24 personer. Till W. är förlagd Förenta staternas
geologiska undersökning (United states geological
survey), och 20—30 lärda sällskap ha sitt säte i W.,
de flesta med föreningspunkt i Washington academy of
sciences. Utom kongressbiblioteket finnes ett stort
antal bibliotek, bl. a. ett medicinskt, som anses vara
det största i världen (omkr. 250 000 bd). Med afseende
på handel och industri är staden utan någon vidare
betydelse i förhållande till folkmängden. Fabrikation
bedrifves hufvudsakligast för regeringens räkning
och för lokal konsumtion. — W. saknar särskild
stadsstyrelse, i det själfva staden och kringliggande
förstadsområden, som utgöra District of Columbia,
styras af kongressen. Distriktets invånare sakna
all delaktighet i förvaltningen och ega ej rösträtt
vid vare sig lokala eller nationalval. Sedan 1874
utgöres styrelsen af 3 af presidenten utnämnda
kommitterade, af hvilka två skola vara civila, inom
distriktet bosatta personer och den tredje skall
tillhöra arméns ingenjörkår. All lagstiftningsrätt
hvilar hos kongressen. På så sätt erbjuder W. det
egendomliga exemplet på en hufvudstad i en stor
republik, som styres absolutistiskt, men det får
tilläggas, att W. anses som det bäst förvaltade
stadssamhället i hela unionen. I de flesta fall
är lagstiftningen för distriktet mönstergill och
har också tagits till förebild på andra platser,
framför allt beträffande barnarbete. Distriktets
domarkår utnämnes af presidenten. Hälften af alla
utgifter bestrides genom bevillningar af kongressen,
hälften uttaxeras från distriktets invånare.

Sedan förbundsregeringens säte 1783 måst flyttas från
Philadelphia, hade frågan om en ständig hufvudstad
flitigt diskuterats, men utan resultat, emedan
de olika staterna hvar för sig åstundade att få
hufvudstaden inom sina gränsar. Slutligen enades
kongressen om, att ett af vissa stater afträdt
distrikt skulle utgöra förbundsregeringens säte, och
i konstitutionen bestämdes, att kongressen skulle
utöfva all legislativ och administrativ myndighet
inom detta distrikt. Presidenten Washington fick 1790
i uppdrag att utse platsen för staden. Regeringen
flyttades dit 1800, men det var icke då mycket
bevändt med W. som hufvudstad. Kapitoliets ena
flygel var färdigbyggd, och så var i det närmaste
presidentens ämbetsbostad, men kringliggande trakt
var snarlik ett träsk. De få gator, som funnes,
voro nästan ofarbara. Kongressens medlemmar kunde ej
ens finna bostäder för sig under sessionerna. Under
kriget mot England 1814 blef W. intaget af engelska
trupper, som nedbrände kapitoliet, presidentens bostad
samt flera af de offentliga byggnaderna. Följande
år beviljade kongressen 1/2 mill. doll. för
stadens återuppbyggande. Det dröjde dock länge,
innan W. växte från småstadens dimensioner och
allmänna fysionomi. 1839 beskrefs staden som en stor
oregelbunden by, anlagd i ett torrlagdt kärr. Den hade
1850 endast 40,000 inv. och 1860 61,122 inv. Först
med inbördeskrigets utbrott (1861), då sydstaternas
ledare skrytsamt hotade att inom kort tid hissa de
konfedererades flagga öfver kapitoliet, vaknade man
inom nordstaterna till insikt om hufvudstadens roll,
och W. gjordes i hast till en viktig militärpost och
omgafs med starka jordvallar. Vid ett par tillfällen
under krigets gång var W. i fara att bli belägradt af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>