Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Washington, Booker Taliaferro - Washington academy of sciences - Washingtonia - Washingtonmonumentet - Washingtonpress - Washingtonuniversitetet - Washington-öarna - Washita l. Ouachita - Wasielewski, Wilhelm Joseph - Vasili, Comte Paul - Wasil ibn Ata - Vasilij (I) Dmitrijevitj (storfurste av Moskva) - Vasilij (II) Vasiljevitj (storfurste av Moskva) - Vasilij (III) Ivanovitj (storfurste av Moskva) - Vasilij (IV) Ivanovitj Sjujskij (rysk tsar) - Vasiljtjikov, Aleksandr Ilarionov - Vasilkov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betjänt. Utan annan skolbildning än den han fått i en
aftonskola drefs han af sin bildningstörst och sin
ifver att göra något för sin ras’ andliga höjande
att 1872 bege sig till en läroanstalt för negrer i
Hampton, Virginia, där han gjorde portvaktartjänst
som ersättning för kost och undervisning. Utexaminerad
1875, verkade han i sin ordning som lärare, från
1879 vid negerskolan i Hampton, och kallades 1881
trots sin ungdom att organisera den normal- och
yrkesskola för negrer i Tuskegee i Alabama, som staten
Alabamas legislatur nyss förut beslutat upprätta (se
Tuskegee). Statsbidraget var blott 2,000 doll., och
skolan öppnades i juli 1881 med en enda lärare och ett
litet fåtal elever. W. lyckades för sin skola vinna
stöd af framstående finansmän, bl. a. A. Carnegie,
och företog vidsträckta föredragsresor för att vinna
bidragsgifvare till skolan och göra propaganda för
sin idé om de amerikanske negrernas höjande till goda,
nyttiga och aktade medborgare. Särskildt lade han an
på praktisk yrkesutbildning, slöjd samt trädgårds-
och jordbruksarbeten. Vid W:s död hade hans skola,
Tuskegee normal and industrial institute, vuxit ut
till en väldig komplex af skolbyggnader, verkstäder
och laboratorier med 180 lärare och lärarinnor samt
inemot 2,000 elever. W. vann småningom anseende som
den främste representanten för Förenta staternas
negrer, och hans offentliga inlägg i tal och skrift i
diskussionen om negerproblemet tilldrogo sig allmän
uppmärksamhet. Hans uppfostringsmetoder ha öfvat
inflytande äfven i Europa. Yttre tecken på den
aktning hans verksamhet ingaf ha varit bl. a. en på
sin tid häftigt omdebatterad inbjudan till president
Roosevelt i Hvita huset och den juris doktorsvärdighet
Dartmouthuniversitetet 1901 gaf honom. Bland W:s
skrifter märkas The future of the american negro
(1899), Up from slavery (1901; "Upp från slafveriet",
1904), Character building (1902), Story of my life
and work (1903), Working with the hands (1904),
Tuskegee and its people (1905), Life of Frederick
Douglass (1907) och The story of the negro (1909). Jfr
E. Lehmann. "Uppfostran till arbete" (1909).
V. S—g.
Washington academy of sciences [ωå’ʃiȵtən əkä’dəmi əf sa͡i’ənsiṡ],
en 1898 organiserad sammanfattning
af ett stort antal vetenskapliga samfund i
Washington. Akademien, som räknar 300—400 medlemmar,
utger "Proceedings" och "Journal".
Washingtonia [ωå’ʃiȵtå͡u’niə] Wendl., bot., ett släkte
af höga palmer med kraftig stam med 3 arter i södra
Kalifornien. Bladen äro solfjäderformiga, bladskaften
långa och kraftiga med torniga kanter; bladflikarna
äro i kanten försedda med långa hårliknande
trådar. W. filamentosa (Pritchardia filifera) är en
hastigt växande, i växthus och boningsrum ofta odlad
prydnadspalm. Släktet är uppkalladt efter George
Washington.
G. L—m.
Washingtonmonumentet [ωå’ʃiȵtən-]. Se Washington,
sp. 784.
Washingtonpress [ωå’ʃiȵtən-], boktr. Se Tryckpress,
sp. 93.
Washingtonuniversitetet [ωå’ʃiȵtən-], eng. Washington
university. Se Saint Louis. — Om andra universitet
uppkallade efter G. Washington se Washington, sp. 779
och 785.
Washington-öarna [ωå’ʃiȵtən-]. Se Marquesas-öarna.
Washita [ωå’ʃitå͡u] l. Ouachita, en nära 880
km. lång flod i nordamerikanska staterna Arkansas och
Louisiana, upprinner på sydsluttningen af Ozark-bergen
i västra delen af Arkansas, flyter först mot ö.,
sedan mot s. ö. och s. och faller ut i Red river,
ej långt från dess utlopp i Mississippi. Med denna
flod är W. i nedre delen af sitt lopp i det sidländta
landet förbunden genom många armar, s. k. bayous. För
flodångare är W. farbar upp till Camden,
Arkansas. Större bifloder: Saline, Bartholomew, La
Fourche och Tensas fr. v. samt Little Missouri och
Bayou d’Arbonne fr. h. Nedanför föreningen med Tensas
kallas W. Black river.
A. N—d.
Wasielewski [-sile’vski], Wilhelm Joseph von,
tysk musikhistoriker, f. 1822 nära Danzig, d. 1896
i Sondershausen, var elev af Leipzigkonservatoriet
och Ferd. David samt därefter violinist i Gewandhaus
och medarbetare i flera tidningar, tills han af
Schumann kallades till konsertmästare i Düsseldorf
1850. Därefter verkade han som dirigent i Bonn
1852—55 och 1869—84, men arbetade f. ö. mest och
lyckligast som musikhistorisk forskare i en serie
monografier, bland hvilka Robert Schumann (1858; 4:e
uppl. 1906), Die violine und ihre meister (1869; 5:e
uppl. 1910) samt Geschichte der instrumentalmusik im
16. jahrhundert (1878) äro de yppersta. F. ö. märkas
L. van Beethoven (2 bd, 1888), Das violoncell und
seine geschichte (1889; 2:a uppl. 1911), K. Reinecke
(1892) och Aus siebzig jahren: Lebenserinnerungen
(1897).
A. L.*
Vasili, Comte Paul, pseudonym. Se Adam, Juliette.
Wasil ibn Ata’. Se Islam, sp. 920.
Vasilij (af grek. Basileios), ryska furstar:
1. V. (I) Dmitrijevitj, storfurste af
Moskva 1389—1425. Se Ryssland, sp. 1447. — 2. V. (II)
Vasiljevitj, storfurste af Moskva 1425—62, den
föregåendes son. Se Ryssland, sp. 1448. —
3. V. (III) Ivanovitj, storfurste af Moskva
1505—33, den föregåendes sonson, son af storfursten
Ivan III Vasiljevitj och grekiska prinsessan Sofia. Se
Ryssland, sp. 1450. — 4. V. (IV) Ivanovitj Sjujskij,
tsar 1606—10, den siste Ruriksättlingen på
Rysslands tron, tillhörde en gren af rurikska huset,
som fordom regerat i Suzdal. Sedan den svensk-ryska
här, som skulle stödja V:s tron emot polackerna,
blifvit slagen vid Klusjino, afsattes V. 17 juli
1610 och inspärrades i ett kloster, men fördes kort
därpå af polackerna som krigsfånge till Polen,
där han afled på slottet Gostynin i Masovien i
febr. 1612. Se om honom vidare Ryssland, sp. 1455.
H. A—t.
Vasiljtjikov, Aleksandr Ilarionovitj, rysk
furste, statsman, f. 1818, d. 1881, begynte efter
juridiska studier sin ämbetsbana i Kaukasien,
där han råkade vara Lermontovs sekundant i den
ödesdigra duellen 1841, men benådades och blef
adelsmarskalk i guv. Novgorod, där han nitiskt
deltog i den socialekonomiska omdaningen efter
bondeemancipationen. Efter 1872 egna de han sig
hufvudsakligen åt nationalekonomiskt författarskap
och utgaf på ryska många skrifter om den ryska
jordfrågan och den kommunala själfstyrelsen.
A—d J.
Vasilkov, stad i Ukraina, vid Dnjeprs biflod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
