Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vatout, Jean - Vats - Vatsdœla saga - Watson, Thomas - Watson, William - Watson, 1. James - Watson, 2. Thomas - Watson, George - Watson, Hewett Cottrell - Watson, John Dawson - Watson, James Craig - Watson, John - Watson, sir William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vatout [vatō], Jean, fransk skriftställare, f. 1792,
d. 1884, anställdes 1822 som bibliotekarie hos
hertigen af Orléans (sedermera konung Ludvig Filip),
som satte värde på honom och hans glada visor. V. var
deputerad 1831—48, blef conseiller d’état 1837
och invaldes i Franska akademien 1848. Han utgaf
bl. a. Galerie des tableaux du duc d’Orléans (2
bd, 1824—29), Histoire du Palais-royal (1830) och
Souvenirs historiques des résidences royales de France
(7 bd, 1837—46).
Vats, härad och socken under Skjold pastorat,
Rogaland fylke (före 1919 Stavanger amt),
ö. om Haugesund, Norge. 130,34 kvkm. med
1,086 inv. (1918). Jordbruksdistrikt.
K. G. G.
Vatsdœla saga. Se Vatnsdœla saga.
Watson [ωå’tsən], Thomas, engelsk författare,
f. omkr. 1557, d. 1592, skref först latinska dikter
och öfversatte Sofokles’ "Antigone" till latin. 1582
utgaf han en samling kärleksdikter, skrifna i
ett slags sonettform (adertonversig), som ej vann
efterföljd. Postumt utgafs The tears of fancie 1593. —
W. var i viss mån en föregångare till sonettisterna
under drottning Elisabet och till Shakspere (i
"Venus and Adonis"). W:s engelska arbeten utgåfvos af
E. Arber 1870, hans tolkning af italienska madrigaler
1899.
R—n B.
Watson [ωå’tsən], William, engelsk konspiratör,
f. omkr. 1559, afrättad 9 dec. 1603 i Winchester,
blef 1586 i Frankrike katolsk präst och satt
flera gånger i fängelse under propagandabesök
i England. Dessemellan var han invecklad i
häftig polemik med jesuiterna. Efter drottning
Elisabets död 1603 skyndade W. till Skottland för
att försäkra Jakob I om de engelske katolikernas
lojala stöd. Då Jakob fortfor att utkräfva böter af
katolska "rekusanter" (de, som vägrade att delta i
anglikanska kyrkans gudstjänst), inlät sig W. jämte
några andra på Jakob besvikna i en fantastisk
sammansvärjningsplan (W:s’ plot l. Bye plot)
med syfte att bemäktiga sig konungens person och
tvinga honom till ändrad politik. Planen röjdes
af jesuiter; W., en annan katolsk präst vid namn
W. Clark och den protestantiske hofmannen George
Brooke (se Brooke, Henry) grepos och afrättades. Jfr
S. R. Gardiner, "History of England, 1603—1642", I.
V. S—g.
Watson [ωå’tsən], engelska kopparstickare. 1. James
W., f. 1740, d. 1790, utförde med mycken talang
kopparstick i svartkonstmaner, förnämligast porträtt
efter Reynolds, van Dyck, Jordaens, Gainsborough
m. fl. — 2. Thomas W., den förres broder, f. 1743,
d. 1781, utmärkte sig liksom denne i svartkonstmaner
och utförde en mängd goda blad, porträtt efter
Lely och Reynolds samt historiska framställningar.
(G—g N.)
Watson [ωå’tsən], George, skotsk målare, f. 1767,
d. 1830, var lärjunge af Josuah Reynolds och
blef i Edinburgh medtäflare till porträttmålaren
Raeburn. I Edinburghs galleri finnes bl. a. hans
själfporträtt. W. blef Royal scottish academys i
Edinburgh förste president (1820).
(G—g N.)
Watson [ωå’tsən], Hewett Cottrell, engelsk
botanist, f. 1804 i Firbeck (Yorkshire), d. 27 juli
1881 i Thames Ditton, företog en botanisk resa till
Azorerna 1847 och är mest känd som författare till
några verk af floristiskt och växttopografìskt
innehåll: Cybele britannica (4 dlr, 1847—59)
och A compendium of the Cybele britannica (1870).
C. Lmn.
Watson [ωå’tsən], John Dawson, engelsk tecknare
och akvarellist, f. 1832, d. 1892, var lärjunge
af Davis Cooper i London och ingick i akademien,
där han 1853 framträdde med en Konstnärsateljé samt
andra genrebilder af mestadels gladt innehåll, såsom
Studenten, Korpral Trim o. a. Främst förvärfvade
han ett namn som illustratör, bl. a. af Bunyans
"Pilgrim’s progress" och "Robinson Crusoe".
(G—g N.)
Watson [ωå’tsən], James Craig, nordamerikansk
astronom, f. 28 jan. 1838 i Elgin, Canada,
d. 13 nov. 1880, blef 1857 assistent och 1863
astronomie professor i Ann Arbor, Mich., och
var 1863—79 direktor för observatoriet där. 1879
blef han direktor för Washburn-observatoriet i
Madison, Wisc. W. upptäckte 26 småplaneter och är
känd för sina iakttagelser tydande på tillvaron
af en intramerkurial planet, men mest för sin
framstående handbok Theoretical astronomy (1868).
K. B. (B—d.)
Watson [ωå’tsən], John, presbyteriansk präst och
författare, f. 1850 i Manningtree, Essex, d. 1907
i Mount Pleasant, Iowa, Förenta staterna, under en
föreläsningsturné. W:s föräldrar härstammade från
skotska högländerna, och själf inträdde han som
präst i skotska frikyrkan, i hvilken han innehade
olika prästerliga befattningar 1874—80. Han verkade
1880—1905 inom en presbyteriansk församling i
Liverpool. Där utöfvade han ett mycket vidtgående
inflytande dels genom sina predikningar, af hvilka
flera samlingar utkommit i tryck (däribland The
upper room, 1895; "I nattvardssalen", 1899), dels
genom sitt kyrkliga arbete för öfrigt — han blef
moderator för den presbyterianska synoden 1900 —, dels
genom sitt teol. författarskap. Utom ett homiletiskt
arbete The cure of souls (1896) märkas The mind of
the master (1896) och The life of the master (1900;
"Vår Frälsares lefnad". s. å.). Största ryktbarheten
vann han genom sitt skönlitterära författarskap
under pseudonymen Ian Maclaren. 1894 utkom Beside
the bonnie briar bush ("Vid rosenbusken", 1897, "Vid
den blommande rosenbusken", 1914), en mästerlig,
om ock något litet sentimental skildring af det
skotska landtlifvet, en bok, som vann synnerligen
stor popularitet och öfversattes till flera
språk. 1895 följde The days of auld lang syne ("I
den gamla goda tiden", 1899), 1897 Kate Carnegie
and those ministers ("Kate Carnegie och hennes
präster", 1901), 1898 Afterwards and other stories
("Efteråt samt andra berättelser", 1899). Utom ofvan
nämnda arbeten äro några smärre saker af W:s hand
öfv. till sv. — Biogr. af sir W. Robertson Nicoll.
E. M. R.
Watson [ωå’tsən], sir William, engelsk skald,
f. 2 aug. 1858 i Yorkshire, debuterade 1880 med en
själfständig diktsamling, som 1884 följdes af Epigrams
of art, life and nature och 1890 af Wordsworth’s
grave, som gåfvo honom anseende. Hans diktning är
öfvervägande politisk, kritisk och filosofisk; den
erinrar om äldre skedens resonerande och kontemplativa
engelska poesi, är högtidlig och klassicerande i sin
stil. Af hans senare arbeten kunna nämnas Lacrimæ
musarum (1892), Odes (1894), The year of shame
(1896). The hope of the world
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
