Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenafledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annan vattensamling eljest förändras, är företaget
icke tillåtet, om ej nyttan däraf efter afdrag af
kostnaden för dess verkställande, jämte beräknade
skadan å egendom, tillhörig den, som sökt företaget,
eller förenat sig med denne, finnes öfverstiga skadan
och intrånget å annans egendom. För vissa fall,
där vattnet är att anse som redan taget i anspråk
för särskilda ändamål, är denna regel skärpt. Vid
förlust af vattenkraft, som redan är tillgodogjord
eller som uppenbarligen är afsedd för befintlig eller
under byggnad varande anläggning, eller vid förlust
af annan förmån, som i fråga om vattenhushållning
eller vattentillgång tillkommer egare af byggnad
för uttagande af vattenkraft, äfvensom vid skada
eller intrång å vattenverk, bevattningsanstalt eller
andra med sådana anstalter jämförliga anläggningar,
skall nämligen vid jämförelsen med nyttan sådan
förlust, skada eller intrång tagas i beräkning två
gånger. Äfven om angifna förhållande mellan nyttan
och skadan af företaget är för handen, är det icke
sagdt, att detta får genomföras. Till beaktande af
vissa intressen af allmän natur stadgas nämligen,
att detta icke få ske, om företaget skulle ha till
följd, att större fabrik eller annan anläggning,
hvaraf många ha sitt uppehälle, måste nedläggas eller
dess drift väsentligt minskas eller att fiskerinäring
af större betydelse lede väsentligt förfång eller att
därigenom skulle förorsakas en bestående förändring af
naturförhållandena, hvarigenom väsentligt minskad
trefnad för närboende eller betydande förlust för
landets djur- eller växtvärld vore att befara; vidare
ej heller om därigenom skulle vållas menlig inverkan
på klimatet eller på allmänna hälsotillståndet
eller eljest allmänt intresse i afsevärd mån
förnärmas. I vissa fall kan dock en vattenafledning
efter medgifvande af konungen få genomföras, ehuru
hinder skulle möta enligt berörda bestämmelser, för
så vidt företaget pröfvas vara af synnerlig betydelse
för jordbruksnäringen eller för orten eller eljest
från allmän synpunkt.
Beträffande vattenafledningsföretag, som någon vill
genomföra, ges stadganden om tvångsdelaktighet,
och äro i regel samtliga, hvilkas mark har båtnad
af företaget, skyldiga deltaga i detta i mån af
värdet af den båtnad, hans mark därigenom beredes,
enligt närmare bestämmelser i Vattenlagen. Särskildt
kan härvid vara att anmärka, att deltagare, som
ej själf sökt företaget eller är att med sökanden
likställa, icke är skyldig vidkännas större kostnad,
än som svarar mot den båtnad, hans mark genom
företaget beredes, eller som skulle ha behöfts för
torrläggning af hans egen mark, utan att annan däri
tagit del. Sådan delegare är ock berättigad erlägga
å honom belöpande bidrag med fördelning på visst
antal år, och inträder hans skyldighet att taga del i
kostnaden icke, förrän han begagnar sig af båtnaden,
om denna utgöres af annat än jordförbättring eller
värdeökning af tomtmark e. d. Är fråga om sänkning
eller uttappning af sjö, äro dessa bestämmelser
om tvångsdelaktighet tillämpliga endast, om den
beräknade båtnaden af företaget med mer än hälften
faller å egendom, tillhörig den, som sökt företaget,
eller förenat sig med denne.
Innan vattenafledningsföretag påbörjas, skall, om
fråga är om annans deltagande i företaget, eller i
alla fall om sannolika skäl äro, att allmän eller
enskild rätt genom företaget förnärmas, besked
inhämtas, huru och under hvilka villkor arbetet må
göras. Ansökan ang. vattenafledning inges till K. M:ts
befallningshafvande, och kommer frågan sedermera
att pröfvas vid särskild syneförrättning. Den skall
därefter i vissa fall underställas vattendomstolens
pröfning och hänskjutes i särskilda fall till
konungens afgörande.
Af öfriga vattenafledning berörande bestämmelser
är ytterligare att anmärka, att i Vattenlagen och
i en lag af 11 juni 1920, om hvad vid anläggning af
järnväg eller spårväg iakttagas bör till tryggande
af närliggande marks torrläggning, föreskrifter
meddelats till tryggande af möjligheten att bereda
nödigt vattenaflopp genom väg eller järnväg.
2. Landtbr. Afledning af vatten, som hindrar jords
odling och brukning, brukar i dagligt tal likasom
i lagbestämmelser och understöd från det allmänna
skiljas från afdikning (se d. o.), som betecknar
grundvattnets sänkning till det för växterna lämpliga
djupet. Då vattenafledning ökar landets odlingsjord
och bidrar att aflägsna frostländighet, har staten
sedan långt tillbaka lämnat understöd åt dylika
företag (se Frostminskningsanslag, Odlingslånefonden,
Afdikningsanslag. Suppl.) och anställt
tjänstemän, som uppgöra förslag till företagen. De
rättsliga förhållandena mellan de jordegare, hvilkas
intressen beröras af företaget, äro reglerade genom
Vattenlagen, kap. 7 om torrläggning af mark genom
dikning, vattenafledning eller invallning af 11 juni
1920.
Hvarje vattenafledningsföretag bör föregås af
en noggrann planläggning och kostnadsberäkning,
på det att afloppen må bli tillräckliga för att
med nödig hastighet och till lämpligt djup afleda
vattnet, utan att dock bli större och sålunda
dyrare än nödvändigt. Grundläggande för dessa
beräkningar bör vara en undersökning om den största
vattenmängd, som på grund af nederbördsområdets
storlek och ytbeskaffenhet kan beräknas bli att
afleda på tidsenheten (i sekundliter pr kvkm. af
nederbördsområdet). Denna vattenmängd växlar enligt
erfarenhet från 0,4 sekundliter i södra Sveriges
skogfattiga slättbygder, med stigande tal, ju mer
marken är skogbevuxen och ju större den samlade
vinternederbörden är upp till 1,5 eller högst 2
sek.-liter i norra Sverige. Sedan den vattenmängd,
som beräknas komma att afledas, samt afloppsgrafvarnas
sträckning bestämts, beräknas dessa senare behöfliga
mått, hvarvid såväl vattenmängden på tidsenhet som
äfven den strömhastighet, som vattnet lämpligen
kan få, bli afgörande. Vattnets strömhastighet bör
vara så stor den kan vara utan fara för utskärning i
dikesväggarna och bör därför rätta sig efter jordens
fasthet. Strömhastigheten beror hufvudsakligen
på dikets fall, men därjämte äfven på dikets
medeldjup samt dikesväggarnas lutning (dosering)
och skroflighet, och för dylika beräkningar finnas
olika formler beräknade.
På grund af dessa undersökningar inläggas de behöfliga
kanalerna och dikena på en noga uppmätt och afvägd
karta af området, upprättad i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
