Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenbarometer - Vattenblad - Vattenblick - Vattenblommor - Vattenbok - Vattenbokare - Vattenbroms - Vattenbromsen - Vattenbråck - Vattenbyggnadsbyrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lufttryck förhålla sig omvändt som vätskornas
tätheter. Vattenbarometern har en höjd af omkr.
10 1/3 m. och är på grund däraf obekväm att använda. Å andra
sidan är den visserligen 13,6 gånger känsligare
än kvicksilfverbarometern; men den är likväl icke
ett så noggrant instrument som denna, dels därför
att den långa vattenpelarens medeltemperatur, af
hvilken vattnets täthet och alltså pelarens höjd
beror, icke kan tillräckligt noggrant bestämmas, dels
därför att genom vattnets afdunstning det lufttomma
rummet ofvan vattenytan fylles med mättad vattenånga,
hvars tryck, som förändras med temperaturen, minskar
pelarens höjd. Den sistnämnda felkällan försvinner i
det närmaste, om vattnet ersattes med glycerin eller
olja, h vilkas afdunstning är ytterst obetydlig.
N. E—m.*
Vattenblad, ett ornamentalt blad af långsträckt form
med vågformiga kanter, som förekommer i medeltida
arkitektur och dekorativ skulptur.
G—g N.
Vattenblink, bot. Se Hottonia.
Vattenblommor. 1. Bot. Se Blomning 2.
— 2. Fys. geol. Se Is, sp. 884.
Vattenbok, jur., är en för hvarje vattendomstols (se
d. o.) område förd bok för anteckning af uppgifter
rörande företag enligt Vattenlagen. Vattenboken
föres i tre afdelningar: den första för inskrifning
af faktiska och tekniska förhållanden rörande
anläggningar för tillgodogörande af rinnande vatten,
äfvensom ang. dammanläggningar i allmänhet; den
andra för införande af uppgifter rörande allmän
farled och flottled; den tredje för förteckning af
alla efter 1 jan. 1921 i laga ordning beslutade
torrläggningsföretag och andra till första och
andra afdelningarna ej hänförliga anläggningar med
afseende å vatten, allt enligt närmare bestämmelser i
Vattenlagen kap. 12 och i k. förordn. 28 febr. 1919
ang. vattenboks förande. Vattenboken föres af
vattenrättsdomaren; och sker inskrifning eller
anteckning ex officio, där den grundar sig på
laga kraft egande beslut efter det vattenlagens
bestämmelser trädt i kraft. Efter ansökan af
egaren kan inskrifning beträffande anläggning,
hvarom inskrifning bör ske i vattenbokens första
afdelning, ske äfven om anläggningen tillkommit, innan
Vattenlagen trädde i kraft, eller därefter i enlighet
med dessförinnan meddeladt beslut. Inskrifning
kan dock icke beviljas med afseende å anläggning,
som utan tillstånd uppförts eller väsentligt
förändrats efter 30 april 1881, d. v. s. efter det
1880 års vattenrättsförordning trädde i kraft. Sker
inskrifning med afseende å äldre anläggning, beredes
denna därigenom en särskildt gynnad ställning enligt
Vattenlagen kap. 12 § 11. Inskrifningen medför
nämligen efter viss tid laga häfd för anläggningens
fortbestånd och, om fråga är om en anläggning för
vattnets tillgodogörande, beträffande rätten till det
med anläggningen sammanhörande vattnet. Förutsättning
härför är dock, beträffande rätten till vattnet,
att god tro föreligger hos den, som uppfört
byggnaden, eller hos någon senare egare. Berörda
gynnsamma ställning vinns emellertid icke i fråga om
förhållande, som står i strid mot domstols efter
30 april 1881 meddelade beslut, och ej heller
beträffande reglerna för hushållning med vattnet.
B. H. D.
Vattenbokare, bergsv., kallas en mindre
vattenhammare, som förr begagnades vid masugnarna
för att sönderslå malmen till lagom storlek för
uppsättningen. Sedan krossverk numera alltmänt
införts vid masugnarna, ha vattenbokarna kommit ur
bruk såsom mindre ändamålsenliga. Jfr Handbokning.
C. A. D *
Vattenbroms, mek., bromsinrättning, i hvilken
bromsklotsarna pressas mot bromsskifvan medelst
vattenkraft.
Vattenbromsen (Hexatoma pellucens), zool., är 12—14
mm. lång, glänsande blåsvart, med främre delen af
bakkroppen tätt grå- eller gulgråhårig. Arten är i
Sverige funnen endast i södra delen af landet. Larverna
lefva i stillastående vatten. Honorna äro mycket
blodtörstiga och angripa såväl djur som människor.
I. T—dh.
Vattenbråck, kir. Se Hydrocele.
Vattenbyggnadsbyrån, konsulterande ingenjörsfirma inom
vattenbyggnadsfacket med hufvudkontor i Stockholm,
grundlades 1902 af f. d. professorn J. G. Richert (se
Richert 4) jämte några medarbetare. Verksamheten
består i utredningar, värderingar, upprättande
af förslag samt arbetsledning och arbetskontroll
för vattenkraftanläggningar, vattenregleringar,
vattenrättsfrågor, vattenledningar, vattenaflopp,
reningsverk för vattenlednings- och afloppsvatten,
kanaler, hamnar och kajbyggnader m. m. Till
jan. 1920 hade byrån fullgjort omkr. 2,600
uppdrag från stats- och kommunala myndigheter samt
enskilda inom Sverige, Norge, Finland, Ryssland och
utomeuropeiska länder. På vattenkraftområdet märkas
bl. a. utredningar — för Järnvägsstyrelsen — rörande
lämpliga vattenfall för statsbanornas elektrifiering
samt planläggning m. m. af kraftanläggningar och
vattenregleringar i landets olika delar, t. ex. i
Lagan för Sydsvenska kraft-a.-b., i Mörrums- och
Helgeåarna för Hemsjö kraft-a.-b., i Ätran för
Yngeredsfors kraft-a.-b., i Gullspångsälfven för
Kraft-a.-b. Gullspång-Munkfors, i Dalälfven för Stora
Kopparbergs bergslags a.-b., Avesta järnverks a.-b.,
Stockholms stad och Sandvikens järnverks a.-b.,
i Ljungan för Skönviks a.-b., o. s. v. I Norge har
byrån bl. a. medverkat vid planerandet af Norsk
hydro-elektrisk kvaelstof aktieselskaps anläggningar
vid Svaelgfos och Rjukanfos m. fl., och i Finland
har den på senatens uppdrag utarbetat förslag till
utnyttjandet af Vuoksenflodens vattenkraft samt
för kommuner och enskilda planlagt kraftverk i
Kymmene och Kumo älfvars mera betydande forsar,
bl. a. för kraftöfverföring till Helsingfors
och Åbo. Vattenregleringar ha planerats för ett
stort antal sjöar i Sverige, Norge och Finland
(i Sverige bl. a. Vättern, Siljan, Storsjön i
Jämtland). På det kommunaltekniska området har
byrån medverkat vid lösningen af vattenlednings-
och afloppsfrågorna i större delen af svenska samt
i flera finska och ryska städer och samhällen. Bland
anläggningar, utförda enligt byråns förslag, märkas
Malmö stads förseende med grundvatten från ett
flera km. långt galleri af 80 m. djupa rörbrunnar,
Göteborgs, Falu och Sala anläggningar för konstgjord
grundvattenbildning, Hälsingborgs, Gäfle, Örebro,
Västerås m. fl. vattenledningsverk, Skara stads
anläggning för biokemisk rening af afloppsvatten,
Malmö, Gäfle,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
