- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
881-882

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenminskning, geol. - Vattenmotorer - Vattenmotstånd - Vattenmullvadsläktet - Vattenmurbruk - Vattenmyskdjursläktet - Vattenmål - Vattenmängdsmätningar - Vattenmärke - Vattenmärken - Vattenmätare - Vattenmätningsinstrument - Vattennymfer - Vattennäbbmus och Vattennäbbmussläktet - Vattennäsa - Vattennät

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(hftna 4 och 5, 1890), E. Suess, "Das antlitz der
erde" (1885—1909), R. Sieger, "Seenschwankungen
und strandverschiebungen in Skandinavien" (i
"Zeitschrift der gesellschaft für erdkunde",
Berlin, bd XXVIII, 1893), och R. Witting, "Havsytan,
geoidytan och landhöjningen" (i "Fennia", 39).
1. A. G—n. 2. A. G. N. (A. G. H.)

Vattenmotorer, kraftmaskiner, drifna af
vatten. Se Kraftmaskiner, Turbin, Vattenhjul och
Vattenpelarmaskiner.

Vattenmotstånd, elektrot., ett motstånd, bestående
af ett kärl, innehållande med salt eller syra
försatt vatten, i hvilket nedstå två eller flera
metallelektroder. Dylika motstånd användas numera
endast i speciella fall, dels som permanenta vid stora
motorer med ständig reglering, såsom Hgner-motorer
vid valsverk o. d., dels för provisoriska ändamål,
såsom vid profningar af kraftstationer m m. Vid
höga spänningar kan man härvid ofta åstadkomma
ett vattenmotstånd endast genom att nedsänka ett
par rör eller trådar i det naturliga vattendraget.
A. E—m.

Vattenmullvadsläktet, Scalops, zool.,
tillhör fam. Talpidæ, underfam. mullvadar (se
Mullvadartade däggdjur). Dithörande djur, hvilka
förekomma uteslutande i Nord-Amerika, likna till
det yttre mycket vår vanliga europeiska mullvad,
men skilja sig från denna bl. a. genom olika form
och anordning af tänderna. Namnet vattenmullvad
är olyckligt valdt, enär ifrågavarande djur ej
mer än sin europeiska släkting älskar vattnet.
L—e.

Vattenmurbruk. Se Murbruk.

Vattenmyskdjursläktet, Hyæmoschus, zool. Se Tragulina.

Vattenmål, jur., kallas mål och ärenden, som enligt
Vattenlagen skola handläggas vid vattendomstol. I
Vattenlagen kap. 11 § 17 upptas i mom. 1—41
en uppräkning af hvad till vattenmål är att
hänföra. Därvid fördelas målen i 4 grupper:
ansökningsmål, stämningsmål, besvärsmål och
underställningsmål; och sedermera meddelas
föreskrifter om förfarandet beträffande dessa
olika grupper af vattenmål. Utom de sålunda i § 17
uppräknade vattenmålen kunna äfven vissa andra mål
upptas af vattendomstol. Särskildt kan anmärkas,
att enligt Vattenlagen kap. 11 § 21 mål, som ej är
att enligt § 17 hänföra till vattenmål, men som
rör i Vattenlagen behandladt ämne och finns angå
fråga af afsevärd betydelse för vattenförhållandena,
kan komma att räknas som vattenmål, äfven om talan
först anhängiggjorts vid allmän domstol, sedan
denna därom gjort hemställan hos vederbörande
vattendomstol, och vattendomstolen i anledning
däraf förordnat om målets upptagande därstädes.
B. H. D.

Vattenmängdsmätningar. För att bestämma den
framrinnande vattenmängden i en flod e. d. betjänar
man sig af s. k. strömmätare (se d. o.) eller
vattenmätningsinstrument. Mätningen bör verkställas
på en plats, där vattnet framrinner så lugnt och
likformigt som möjligt. En sektion vinkelrätt mot
hufvudströmriktningen uppmätes noggrant och tänkes
uppdelad i vertikala lameller, hvilkas arealer
hvar för sig uträknas. Med hjälp af strömmätare
bestämmes vattenhastigheten inom hvarje lamell,
hvarvid mätningen vanligen verkställes på 1/3
af vattendjupet från bottnen räknadt,
i det att hastigheten vid detta djup i regel
nära motsvarar medelhastigheten inom lamellen. Då
större noggrannhet erfordras för bestämmande af
medelhastigheten, utföras hastighetsmätningar på flera
olika djup för hvarje lamell. Genom att sedan för
hvarje lamell multiplicera areal och medelhastighet
och summera produkterna erhåller man ett värde på
hela den framrinnande vattenmängden. Noggrannheten
af dylika mätningar är naturligtvis beroende af, att
lamellbredderna ej väljas större, än att variationerna
i hastigheten inom olika delar af sektionen bli
vederbörligen observerade. Vid turbinprofningar är
af stor vikt att noggrant uppmäta den tillrinnande
vattenmängden; härvid verkställes oftast mätningen i
särskilda vattenrännor med noggrant bestämd sektion
och släta ytor. Stundom sker mätningen genom att en
hela rännan afstängande skärm, monterad i en på
hjul löpande ram, får medfölja det framströmmande
vattnet och tiden för skärmens tillryggaläggande
af en viss sträcka noggrant fastställes. Genom att
anordna elektriska kontakter vid banans ändpunkter
å de räler, på hvilka hjulen löpa, kan tidmätningen
ske automatiskt, i det att kontakterna anslutas till
ett tidtagningsur, som igångsättes, när skärmen
passerar den ena kontakten, och stannas, när den
når den andra. Jfr Turbinprofningsanstalt. Om
vattenmätning i slutna ledningar se Vattenledning,
sp. 876.
Fmn.

Vattenmärke, bot. Se Sium med fig.

Vattenmärken, vid hafs- eller insjökuster i där
befintligt fast berg eller i en större, jordfast sten
anbragta märken, afsedda till kontroll, huruvida
vattenytans nivå efter längre eller kortare tids
förlopp undergått någon förändring i förhållande till
fastlandet. Vanligen utgöres själfva vattenmärket af
en i berget inhuggen, 10—20 cm. lång horisontal linje
eller en däruti säkert inborrad järndubb. Höjden öfver
medelvattenståndet bestämmes noga genom afvägning
eller, där så ske kan (t. ex. i lodräta klippväggar),
genom direkt uppmätning. För afläsning af tätare
växlingar hos vattenståndet i floder och sjöar
anbringas vid dem s. k. peglar (se Pegel). Se
Vattenstånd.
E. E.

Vattenmätare. 1. Apparat för uppmätning
af i en vattenledning framströmmande
vattenmängd (se Vattenledning, sp. 876). Om
uppmätning af hastigheten i vattendrag se
Vattenmängdsmätningar. — 2. Zool. Se Vattenlöpare.
1. Fmn.

Vattenmätningsinstrument, detsamma som strömmätare
(se d. o.). Jfr Vattenmätare.

Vattennymfer. Se Najader och Nymfer.

Vattennäbbmus och Vattennäbbmussläktet,
zool. Se Näbbmössen, sp. 315.

Vattennäsa, bygnk., detsamma som droppnäsa (se Näsa,
bygnk., 2).

Vattennät, Hydrodictyon reticulatum, bot., den
vackraste af de gröna sötvattensalgerna, sällsynt
förekommande i södra Sverige. Bålen har utseende af
ett fritt kringflytande, säckformigt, ända till 6
dm. långt nät med ända till 1 cm. stora polygonala
maskor och består af cylindriska celler, hvilka med
ändarna äro sammanvuxna. Vattennätet förökas genom
svärmceller, som i stort antal (ända till 20,000)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free