Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenskott, Proventivskott - Vattenskrufven - Vattenskräck - Vattenskuta - Vattenslag - Vattenslinga - Vattensnäckan - Vattensorken - Vattensot - Vattenspanieln - Vattenspatt - Vattenspegel - Vattenspindeln - Vattensport - Vattenstaren - Vattenstjärnor - Vattenstrålpump - Vattenstånd, Vattenhöjd - Vattenståndsförutsägelser (Vattenståndsprognoser)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och buskar utväxa vattenskott ofta från
vildstammen, således nära marken. Sådana skott böra
ovillkorligen genast bortskäras, emedan de förbruka
näring, som rätteligen skulle komma den förädlade
delen af trädet eller busken till godo. Anledningen
till namnet vattenskott torde ligga däri, att dessa
skott äro sena att bilda ved och sålunda länge äro
mjuka och liksom vattenaktiga i det inre.
O. T. S.*
Vattenskrufven, mek. Se Vattenuppfordringsverk.
Vattenskräck, veter. Se Vattuskräck.
Vattenskuta. Se Vattenbåt.
Vattenslag, mek. Se Pump. sp. 586.
Vattenslinga, bot., namn på växtsläktet Myriophyllum
(se d. o.).
Vattensnäckan, mek. Se Vattenuppfordringsverk.
Vattensorken, zool. Se Sorksläktet.
Vattensot, med. Se Vattusot.
Vattenspanieln, zool. Se Hunden, sp. 1311.
Vattenspatt, veter. Se Fyllda pannor och Has,
sp. 42.
Vattenspegel, skpsb. Se Akter.
Vattenspindeln, zool. Se Spindeldjur, sp. 723.
Vattensport, gemensam beteckning på några sportgrenar,
som utöfvas på vattnet, såsom kappsegling och
motorbåtssport. Se Segling och Motorbåtar. Jfr
Vattenidrott.
E. B—ll.
Vattenstaren, zool. Se Strömstare-släktet.
Vattenstjärnor, fys. geol. Se Is, sp. 884.
Vattenstrålpump. Se Strålpump.
Vattenstånd, Vattenhöjd, hydrogr., mätes af
höjdskillnaden mellan en vattenyta och ett
fast landmärke eller fixpunkt på stranden eller
kusten (jfr Nivellering och Vattenminskning). Är
fixpunkten inhuggen i jämnhöjd med eller, hvilket för
iakttagelserna är fördelaktigare, på uppmätt höjd öfver
vattenytan vid medelvattenstånd, brukar den kallas
vattenmärke (se d. o.). I sin enklaste form består en
vattenståndsmätare (pegel, se d. o.) af en lodrät
skala, fäst på en mur eller upphängd i en klyka och
delvis nedsänkt i vattnet. På denna skala afläses
vattenståndet. Denna anordning medför emellertid i
många fall den olägenheten, att vågsvallet försvårar
afläsningen. Numera begagnas för noggrant bestämmande
af vattenståndets förändringar och medelvärde följande
inrättning. En murad brunn eller ett lodrätt rör af
metall eller trä förenas vid bottnen (vid de svenska
stationerna på ett djup af 1,5—2 m.) genom ett vågrätt
rör med den sjö eller det haf, hvars vattenstånd
skall mätas. Enligt lagen för kommunicerande kärl
står vattenytan i brunnen på samma höjd som utanför,
under det att vågsvallets inverkan på denna yta blir
nästan omärklig. I brunnen nedsänkes en flottör, som
uppbär en lodrät skala (vanligen delad i cm.). Intill
skalan är anbragt ett fast märke, hvars höjd öfver
vattenytan sålunda kan afläsas på skalan. Då man icke
alltid kan lita på, att detta märke är orubbligt,
bestämmes tid efter annan genom afvägning dess höjd i
förhållande till en fixpunkt i närheten. Sådana peglar
inrättas äfven för oafbruten själfregistrering
af vattenståndet, hvarvid en med flottören förbunden
penna uppritar en kurva på en tafla, som genom ett
urverk förflyttas vinkelrätt mot pennans
rörelseriktning. I Sverige finnas själfregistrerande
peglar (mareografer, vattenhöjdregistreringsstationer)
vid Kungsholms fästning utanför Karlskrona, Landsort,
Varberg och Ystad (sedan 1886), på Skeppsholmen i
Stockholm (sedan 1888), vid Björns fyr i Gäflebukten,
vid Ratan i Västerbotten (sedan 1891), vid Draghällan
utanför Sundsvall (sedan 1897), vid Smögen (sedan 1910) och
vid Furuögrund n. om Skellefteå (sedan 1916). Dessa
registreringsstationer samt ett antal peglar för
direkt afläsning äro afvägda i samband med Sveriges
precisionsafvägning (jfr Geodesi) och lämna
bl. a. ett för studiet af strandlinjens sekulära
förskjutning grundläggande siffermaterial. Peglar
af enklare form, hvilka afläsas en gång i dygnet,
finnas vid några andra fyrplatser på Sveriges kuster
samt på 6 ställen i Mälaren. Dessa arbeten ledas
och öfvervakas af Nautisk-meteorologiska byrån
(se denna) och Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt (Mälarpeglarna). Denna anstalt har vidare
utvecklat ett af Hydrografiska byrån grundlagdt,
omfattande system af vattenståndsskalor, peglar
och registreringsinstrument vid insjöar och
strömmande vatten afsedt att tjäna vetenskapliga
och praktiska syften. Om förutsägelser af
vattenståndet se Vattenståndsförutsägelser.
G. P. R.
Vattenståndsförutsägelser (Vattenståndsprognoser),
hydrogr. Liksom inom
meteorologien förutsägelserna af väderleken spela
en stor roll, äro inom färskvattenshydrografien
förutsägelser af flodernas vattenstånd af
stor betydelse. Nödvändigheten att förutsäga
vattenstånden i de stora kontinentala floderna med
deras stora och snabba växlingar för att därigenom
underlätta kampen mot öfversvämningarnas härjningar
har i hög grad bidragit till, att i dessa länder
statsinstitutioner för hydrografiska undersökningar
blifvit inrättade. Ehuru i de sjörika länderna,
sådana som Sverige och Finland, behofvet af prognoser
icke är lika stort, då flodernas vattenföring
där genom sjöarna är mycket mera likformig och
öfversvämningar därför mera sällsynta, ha de dock
också där stor betydelse speciellt för ett rationellt
tillvaratagande af vattenkraftstillgångarna. De
utländska vattenståndsprognoserna till förebyggande
af högvattenskatastrofer och de svenska till gagn
för vattenkraftsindustrien äro emellertid af helt
olika karaktär. De förra afse förutsägelser för
några få dagar, de senare en längre tid i förväg. De
förra eller högvattensvarningarna grunda sig på
studiet af högvattnens fortplantning i vattendragen,
framför allt beträffande den tid, som i genomsnitt
förflyter mellan högvattenskulmens inträffande
vid en plats och dess ankomst till en annan längre
ned belägen samt beträffande förhållandet mellan
kulminationshöjden vid den förra platsen och den
senare. Varningar af detta slag utsändas flerstädes
telegrafiskt längs vattendragen enligt en organisation
snarlik den vid den meteorologiska väderlekstjänsten
använda. De svenska vattenståndsprognoserna åter
äro förutsägelser för längre tid, några månader
till ett år i förväg, och afse en uppskattning af
den sannolika storleken af de i praktiskt hänseende
viktigaste vattenstånden, t. ex. vinterlågvattnet,
vårhögvattnet, sommarlågvattnet och hösthögvattnet. De
ha grundats på studier dels öfver fleråriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
