- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
897-898

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenödlor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Om vatten afkyles under 0°, kan det under vissa
omständigheter bibehålla sin flytande form, eller bli
öfverkyldt. Afdunstar nu i ett slutet rum
öfverkyldt vatten och i ett annat dylikt rum is af
samma temperatur, så bildas visserligen i båda fallen
"mättad" ånga, men likväl har ångan öfver vatten
ett något större tryck än ångan öfver is. Detta
egendomliga förhållande bevisades först genom
beräkning enligt mekaniska värmeteorien af Kirchhoff
(1858) och Clausius samt har sedan bekräftats genom
direkta mätningar af flera fysiker, fullständigast af
docenten J. Juhlin i Uppsala 1890. Ur dennes mätningar
må anföras följande resultat:
Temp. C.Tryck i mm. af mättad ånga
öfver vattenöfver is
–50° 0,05
–40 0,12
–30 0,31
–20 0,81
–15 1,49 1,28
–10 2,20 2,00
– 5 3,20 3,07
0 4,60 4,60


Detta förhållande lämnar förklaringen till en
del meteorologiska företeelser, bl. a. till den
egenheten hos psykrometern, att den af en ishinna
beklädda s. k. våta termometern stundom kan uppvärmas
några tiondels grader öfver den torra termometern.
N. E—m.*

Vattenödlor, Salamandridæ, zool. Se Amfibier, sp. 830.

Vattenöfverdomstol, öfverdomstol i vattenmål, är
Svea hofrätt, som vid utöfvandet af sin verksamhet
som vattenöfverdomstol består af ordf. å en af
hofrättens divisioner som ordf., tre andra led. i
hofrätten samt en led. i Kammarkollegiet. Hofrättens
sammansättning kan dock vara densamma som vid
handläggning af andra mål än vattenmål, om fråga
är allenast om vissa enklare ärenden, som icke afse
målens afgörande (Vattenlagen kap. 11 § 16).
Vattenöfverdomstolen eger att tillkalla sakkunnigt
biträde, om målet angår fråga, för hvars bedömande
särskilda fackkunskaper fordras. Tillkalladt
sakkunnigt biträde skall, sedan målet föredragits,
men innan det afgjorts, afge skriftligt yttrande
rörande de delar af målet, i hvilka hans sakkunskap
tagits i anspråk (Vattenlagen kap. 11 § 107).
B. H. D.

Vattgröt. Se Gröt, sp. 508.

Vattholma, bruksegendom i Lena socken, Uppsala
län, vid Fyrisån och nära Vattholma station
å Uppsala—Gäfle järnväg, omfattar 7 1/2 mtl
med 115,900 kr. tax.-v. (1914). Vid V. finnas
mek. verkstad, gjuteri, såg, kvarn samt tegelbruk, och
tillverkningen utgöres af vindmotorer, halmelevatorer,
gröpkvarnar, gjutgods, tegel, dräneringsrör och sågade
trävaror. Arbetarantalet 1918 var 65. — V. omtalas
redan 1316, och på 1400-talet skola järnhyttor ha
funnits där. På Gustaf I:s tid tillhörde det jämte
Dannemoraverken kronan; där smiddes stångjärn, och
en kopparhammare fanns i närheten. V., som sedermera
egdes först af Bielke-, sedan af Braheätten, var
under flera årh. ett af Upplands största järnbruk,
men järntillverkningen nedlades 1905. Sedan 1873 eges
V. af Vattholma bruks a.-b., som till största delen
innehas af f. riksmarskalken
friherre F. von Essen. — Vid V. finns sedan 1906 ett
tuberkuloshem. Se vidare Salsta.
E. A—t.

Wattignies [-tinjī], by i franska dep. Nord, nära
intill vägen Avesnes—Maubeuge, var 15 och 16 okt. 1793
skådeplats för en strid mellan österrikare, under
hertigen af Sachsen-Koburg, och fransmän under general
Jourdan. Striden blef oafgjord, men Jourdan vann
sitt mål: att förmå Koburg upphäfva inneslutningen
af Maubeuge.
C. O. N.

Wattimme. Se Arbete, sp. 1344.

Wattimmemätare. Se Elektricitetsmätare, sp. 209, där
redogörelse lämnas för den hit hänvisade Aronmätaren
(Aronska pendelmätaren).

Vattkoppor, med. Se Koppor, sp. 1001.

Wattle [ωå’tl], eng., tekn. Se Garfmedel, sp. 747.

Wattlös ström, elektrot. Se Växelström.

Wattmeter. Se Elektricitetsmätare och
Elektriska mätinstrument, sp. 297—298.

Vattnens drottning, bot. Se Victoria regia.

Vattnets blomning, bot. Se Blomning 2.

Vattning. Se Hästskötsel, sp. 188,
Nötkreatursskötsel, sp. 383, och Svinskötsel.

Vattpass. Se Vattenpass.

Vattrade sångpapegojan. Se Papegojor, sp. 1485.

Vattradt tyg, text. Se Moaré.

Wattrang, svenska adliga ätter, härstammande från
kyrkoherden i Södertälje Johannes Wattrangius
(f. 1578, d. 1652), som tog sig namnet efter
fädernegården Wattrång i Harmångers socken, Gäfleborgs
län. Tre af hans söner adlades med namnet Wattrang:
Johan W. (f. 1619, assessor i Svea hofrätt 1653,
d. 1680 utan att efterlämna mansarfvingar) 1654 samt
Sakarias W. (f. 1620, stadsfysikus i Stockholm 1657,
k. lifmedikus och preses i Collegium medicum 1671,
arkiater 1680, d. 1687) och Jakob W. (f. 1630,
revisionssekreterare 1685, d. 1698) 1673. Sakarias’
gren utgick på manslinjen 1827, hvarefter det af hans
sonson Karl (f. 1689, lagman i Södermanland 1728,
d. 1749) skapade stora fideikommisset Sandemar (se
d. o.) med undantag af Marieberg (se d. o. 2) kom
till ätten Braunerhielm. Från Jakob, som stiftade
fideikommisset Jakobsberg i Björnlunda socken,
Södermanland, härstammar den nu lefvande grenen af
ätten. Johannes Wattrangius hade dessutom två söner,
bägge, liksom fadern, kyrkoherdar i Södertälje. Hvar
och en af dem hade en son, som adlades med namnet
W. (1693, resp. 1705), men den ene slöt själf sin ätt,
och den andres linje utgick på svärdssidan med hans
son.

1. Gustaf W., son till ofvannämnde Sakarias W.,
amiral, f. på 1650-talet, d. 1716, förordnades 1689
till skeppskapten och förde 1694—95 befäl å konvojer,
hvarunder han 1695 kom att mot ett engelskt fartyg
utkämpa en strid, som något liknade Psilanders (se
denne). Viceamiral sedan 1709, förde W. 1710 befälet
öfver den s. k. Nyenska eskadern i Finska viken. 1711
deltog han i den af H. Wachtmeister och M. Stenbock
ledda första undsättningsexpeditionen till Tyskland
och ledde själf i dec. s. å. en sådan från Karlskrona

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free