- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
909-910

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vatvat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jacquardmaskin, slog väl ut. Missmodig öfver den ringa
förståelsen för såväl dessa som en del andra
industriella uppfinningar, öfverflyttade V. till
Paris, där han sysslade med automatiska apparater,
bl. a. med en gummimodell, som skulle åskådliggöra
blodomloppet. Till följd af meningsskiljaktigheter
mellan V. och franska vet. akad., hvaraf
han 1748 blifvit led. och som skulle pröfva
idén, kom modellen dcck aldrig att utföras.
G. A. W.

Vaucelles [våsä’l], fordom cistercienskloster i norra
Frankrike (dep. Nord), vid Schelde, 8 km. s. om
Cambrai. Där slöts 5 febr. 1556 ett femårigt
stillestånd mellan Henrik II af Frankrike och kejsar
Karl V, enligt hvilket den förre kom i besittning af
Metz, Toul och Verdun.

Vaucher [våʃē], Jean Pierre Étienne, schweizisk
präst och botanist, f. 1763 i Genève, d. där 5
jan. 1841, var pastor i nämnda stad samt professor
i kyrkohistoria och rektor vid akademien. Han skref
betydelsefulla botaniska verk och var en af de förste
iakttagarna af vissa lägre algers konjugation, som
han insåg vara en könlig fortplantningsakt. Hans
främsta arbeten äro Mémoire sur les graines des
conferves
(1800), Histoire des conferves d’eau
douce
etc. (1803, innehållande dels artbeskrifningar,
dels upptäckter öfver fortplantningen), Monographie
des Orobanches
(1827) och Histoire physiologique des
plantes d’Europe
(1803, utvidgad till 4 dlr 1841).
C. Lmn.

Vaucher [våʃē], Édouard, fransk luthersk
teolog och kyrkoman, f. 17 juli 1847 i Mühlhausen,
d. 19 mars 1920, ingick först på militära banan, men
idkade sedermera teol. studier i Strassburg. 1879 blef
han lärare vid evangeliska teol. fakulteten i Paris
och 1909 dess dekanus. Han var flitig religiös och
teol. författare särskildt i tidningen "Le Témoignage"
och högt skattad själasörjare. Konservativ, klar
och fast till sin teol. läggning och utmärkt för
gedigna personliga egenskaper, var V. under senare
år den franska lutherdomens förnämsta kyrkoman
och dess outtröttliga hjälpare i råd och dåd. Han
företrädde Frankrike i Allmänna evangelisk-lutherska
konferensen och bevistade dess möte i Uppsala 1911.
N. S.

Vaucheriaceæ [vå-], bot., en familj bland algerna,
förd än till Siphonales, än till Heterocontæ. Bålen
består under vegetationsstadiet af en enda gaffellikt
förgrenad cell utan all differentiering i stam
eller blad, hvaremot rotliknande utskjutningar
(hos landformer) förekomma, hvilka göra tjänst
som rötter. Könlös förökning sker genom svärmceller
(zoosporer), hvilka bildas hvar för sig i en genom en
vägg afgränsad grenända, innehålla många cellkärnor
och äro försedda med små parvis ställda cilier, som
bilda liksom en fin päls på hela eller största delen
af ytan. Befruktning eger också rum genom bildandet
af antheridier, ur hvilka utkommer en mängd med 2
cilier försedda spermatozoider, och oogonier med
1 äggcell. Vaucheria-arterna lefva både i sött och
salt vatten samt på land; särskildt under regniga
höstar äro de vanliga på åker- och trädgårdsjord,
bildande ett sammetslikt grönt öfverdrag.
O. T. S. (G. L—m.)

Vaucluse [våklȳṡ]. 1. Departement i sydöstra
Frankrike, bildadt af grefsk. Venaissin, furstendömet
Orange och en del af Provence, begränsas i
v. af Rhône, i s. af Durance samt stöter utan
naturlig gräns till dep. Drôme i n. och Basses-Alpes
i ö.; därjämte har det en enklav, kant. Valréas,
i dep. Drôme. 3,578 kvkm. 238,656 inv. (1911),
hvaraf omkr. 2,000 italienare. Östra delen af
V. uppfylles af de västra utlöparna från de franska
kalkalperna (enl. senare forskningar i geologiskt
samband med Pyrenéerna). Högsta punkten är det
majestätiska Mont Ventoux (1,912 m.), bekant för
sitt meteorologiska observatorium. Västra delen af
dep. utgöres af den bördiga slätten kring Orange,
Carpentras och Cavaillon. Rhônedalen är starkt
utsatt för den skarpa mistralvinden, men i de
andra af bergen skyddade dalarna växa vinrankan,
fikon, oliver och andra sydfrukter. Öfver hälften af
befolkningen egnar sig åt jordbruk; fruktträdsodlingen
är väl utvecklad, och bevattningskanaler genomkorsa
slättlandet närmast Rhône och Durance. Skogarna uppta
endast 1/5 af totalarealen. Af bergverksprodukter
brytas något kol, järn och svafvel. Industrien är ej
synnerligen utvecklad; främst står textilindustrien
med siden- och ylletillverkning, därjämte tillverkas
papper, läder, kemikalier, tvål, porslin och diverse
metallvaror. Dep. indelas i 4 arrondisssmang: Avignon,
Apt, Carpentras och Orange. Hufvudstad är Avignon. —
2. (Lat. Vallis clausa) By i ofvannämnda dep., åt
hvilket den gett namn, i en vildt romantisk klippdal,
24 km. ö. om Avignon, berömd som Petrarcas vistelseort
1337—53. Mellan lodräta, ända till 120 m. höga
klippväggar upprinner ur en grotta den af skalden
besjungna Sorgue, en flod, som i detta kalklandskap
matas af underjordiska vattenbassänger och redan vid
sin källa är en mäktig ström med jämn vattentillförsel
(äfven under torka 20 kbm. i sekunden, ungefär 1/3
af Seines vattenmängd i Paris). Redan efter endast
omkr. 35 km. faller den ut i Rhône, 7 km. ofvanför
Avignon. I närheten af Sorgues källa restes 1809
en pelare till minne af skalden. Platsen, där hans
hus stått, visas ännu. Hvad som med orätt kallas
"Petrarcas slott" äro ruinerna af ett slott, som
tillhörde hans vän kardinal Ph. de Cabassol, biskop
af Cavaillon.
1—2. A. N—d.

Vaucorbeil [våkårbä’j], Auguste Emmanuel, fransk
musiker, f. 1821 i Rouen, d. 1884 i Paris, elev
af Cherubini vid Pariskonservatoriet, gjorde sig
omtyckt genom fina och spirituella sångkompositioner
samt skref äfven violinsonater, stråkkvartetter,
trior, pianostycken, operan Bataille d’amour
(1863), den symfoniska dikten L’Inde m. m. 1872 blef
han regeringskommissarie för de subventionerade
teatrarna, 1878 generalinspektör öfver de sköna
konsterna och 1879 direktör för Stora operan i Paris.
A. L.*

Vaucouleurs [våkolör], stad i franska dep. Meuse,
vid floden Meuse, 20 km. s. v. om Toul. Omkr. 3,000
inv. Ruiner af ett slott, som är förbundet med
Jeanne d’Arcs historia (se Jeanne d’Arc, sp. 1324).
A. N—d.

Vaud, Pays de Vaud [peī də vå], ty. Waadt
l. Waadtland, kanton i sydvästra Schweiz, begränsad
i v. af franska dep. Jura och Doubs, i n. af
kant. Neuchâtel, Neuchâtelsjön och kant. Fribourg,
i ö. af Fribourg, Bern och Valais, i s. af Rhône,
Genèvesjön och kant. Genève. 3,223 kvkm., hvaraf
omkr. 21 proc. skog. Sydöstra delen af V. fylles
af de yttersta utlöparna af Bernalperna (Diablerets
3,251 m., Dent de Morcles 2,938 m.). Den lilla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free