- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
911-912

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vatvat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

berggruppen Pléïades (1,364 m.) nära Genèvesjön
tillhör den yttersta, tertiära zonen af
Alperna. I västra delen af kant. sträcka sig Juras
parallellkedjor med Mont Tendre (1,683 m.), Dôle
(1,680 m.), Chasseron (1,611 m.); gränsen mot
Frankrike bildas af M:t Risoux (1,423 m.). Mellan
Alperna och Jura utbreder sig från Neuchâtel-
till Genèvesjön den bördiga högslätten, hvilken
i s. faller brant mot Genèvesjön. Norra hälften
af kant. tillhör Rhens flodområde (Sarine och
Orbe l. Thièle genom Aar), södra hälften afbördar
sitt vatten i Rhône (Grande Eau) eller Genèvesjön
(Veveyse, Venoge, Aubonne). Af sjöar må utom Genève-
och Neuchâtelsjön nämnas Joux-sjön i Jura. Klimatet
är efter höjd och läge mycket olika. Mildaste
klimatet ha stränderna vid Genèvesjön samt högra
sidan af Rhônedalen. Årstemperaturen vid Montreux
vid Genèvesjön är 10,3° C., vintertemperaturen
2,1°, sommartemperaturen 18,5°. Ingen kanton
i Schweiz besökes så flitigt af främlingar som
V. 315,428 inv. (1910; 1916, enligt beräkning,
333,000), af hvilka 86,5 proc. fransktalande, 8,7
proc. tyskar, 3,8 proc. italienare. Till bekännelsen
äro 86,3 proc. protestanter, 13,1 proc. katoliker;
härtill kommer ett mindre antal judar. I Alperna
är boskapsskötseln det förnämsta näringsfånget; i
de klimatiskt gynnade terrassländerna vid Genèvesjön
bedrifves vinodling (V. är den främsta vinproducerande
kantonen i Schweiz). Slätten mellan bergen i ö. och
v. är det egentliga åkerbrukslandet; förutom
säd odlas där ej så litet tobak. Industrien ger
uppehälle åt 36 proc. af befolkningen, förnämligast
i Jura. Tillverkningen af ur och speldosor har
gamla anor. Andra industrier äro tillverkning af
choklad, kondenserad mjölk och cigarrer. En viktig
förvärfskälla är turisttrafiken vid Genèvesjön och i
alplandet. Bekanta som klimatiska kurorter äro Vevey,
Montreux, Bex och Grande Eaus dal (Ormont dessus och
O. dessous). Bex i Rhônedalen har saliner. Historiskt
bekanta orter äro Granson och Chillon. Hufvudstad
är Lausanne med 69,800 inv. (1919), sedan 1890 säte
för ett universitet med 5 fakulteter. Järnvägsnätet
är ganska tätt och kompletteras genom ångbåtslinjer
på sjöarna. — Enligt författningen af 1 mars 1885 är
V. en demokratisk republik med fakultativt referendum
och initiativ rörande lagar m. m. samt obligatoriskt
finansreferendum rörande utgifter af mer än 1/2
mill. frcs. Stora rådet (Grand conseil; 1 medlem för
300 röstberättigade), valdt af folket för 4 år, är den
lagstiftande, statsrådet (Conseil d’état; 7 medlemmar,
utnämnda af det förra för 4 år) den verkställande
myndigheten. I administrativt hänseende indelas V. i
19 districts och dessa i cercles. För rättskipningen
finnas 1 kantondomstol (Tribunal cantonal, med 9
led., utsedda af Grand conseil), 1 domstol i hvart
distrikt och 1 fredsdomare i hvarje "cercle". Jury
fungerar vid politiska och brottmål. Dödsstraffet
är afskaffadt. Statskyrkan är reformert, men vid
sidan af denna finnes en (reformert-)pietistisk
frikyrka. Katolikerna lyda under biskoparna af
Lausanne (Fribourg) och Sion.

Tidigt bebodt, såsom funna pålbyggnader ådagalägga, kom landet genom
Julius Cæsars seger vid Bibracte (58 f. Kr.) under
romarna och koloniserades af dem så fullständigt,
att det alltsedan förblifvit ett romanskt land trots
eröfringar genom burgunderna (på 400-talet) och frankerna (532). Det
bildade en del af Karl den stores rike, kom 888 till
Öfre Burgund och med detta 1032 till Tyska riket,
hvarefter det förlänades till huset Zähringen. Sedan
detta utslocknat (1218), eröfrade grefvarna af
Savojen småningom större delen af landet. Biskopen
af Lausanne behöll emellertid den världsliga makt,
som konungen af Burgund 1011 förlänat honom, och
blef riksfurste 1270. Under 1400-talet började Bern
utvidga sig på Savojens bekostnad med det område,
som nu motsvarar V., samt påtvang det underkufvade
landet reformerta läran. 1798 slet landet sig med
fransmännens hjälp lös från Bern och förklarade sig
för en egen fristat under namn af Lémanska republiken,
hvilken s. å. ingick i Helvetiska republiken som
kantonen Leman. Dess område var detsamma som den
nuv. kantonens med undantag af Avenches och Payerne,
som tillkommo först 1803. Genom mediationsakten af
1803 blef V. en själfständig kanton i Schweiziska
edsförbundet och gaf sig en representativ-demokratisk
författning, som 1831 reviderades i demokratisk
riktning. I Sonderbundskriget stod V. på de
liberala kantonernas sida och antog den nya
förbundsförfattningen af 1848. 1839—46 var
kantonen söndrad af religiösa tvister till följd
af radikalernas försök att underordna kyrkan under
staten, hvilket slutade med den "fria kyrkans"
utbrytning. 1879 var V. en af de tre kantoner, som,
ehuru förgäfves, röstade emot förbundets subvention
till S:t Gotthardsbanan.
A. N—d.

Vaudaire [vådär], vind, som blåser på Genèvesjön i
riktning från kantonen (Pays de) Vaud.

Vaudeville [vådvi’ll]. Se Vådevill.

Vaudeville, Théâtre du [tea’tr dy vådvi’l], en
teater i Paris, öppnades 1792 af vådevillförfattaren
Barré i en lokal nära Palais-Royal och leddes med
växlande framgång af honom till 1815 och af Desaugiers
(se denne) 1815—20, hvarefter det gick utför med
teaterns affärer under många olika direktörer,
bl. a. Étienne Arago (se denne) 1829—40. Byggnaden
nedbrann 1838, och anstalten flyttades till Place
de la Bourse samt vann uppsving fr. o. m. 1852, då
man lät vådevillrepertoaren vika för den borgerliga
dramen och högre komedien, med pjäser af författare
som A. Dumas d. y., Feuillet, Augier, Sardou. Bland
berömda skådespelare, som under sin tidigare bana
tillhört denna scen, kunna nämnas Worms, Febvre,
Delaunay och Bressant. 1869 erhöll den ny lokal
i hörnet af boulevard des Capucines och rue de
la Chaussée d’Antin, där den fortfarande är i
verksamhet.

Vaudey [vådä], A. Se Poncet, A.

Vaudoncourt [vådåkōr], Frédéric François Guillaume,
baron, fransk militär, författare, f. 1772 i Wien,
d. 1845 i Passy, tjänade i revolutionskrigen och
utnämndes 1800 till generalfälttygmästare och chef
för franska artilleriet uti Italien. 1809 blef han
generaladjutant hos vicekonung Eugène, upphöjdes
till baron och anförde 1812 en italiensk brigad på
tåget mot Ryssland. 1815 dömd till döden, för sin
anslutning till Napoleon — som utnämnt honom till
divisionsgeneral — under "hundra dagarna", flydde
han till München. I revolutionen i Neapel 1820 och
i julirevolutionen 1830 tog han del. V. författade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:21:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free