- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
989-990

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wedgwood, Josiah - Wedgwoods pyrometer - Vedholmen - Vedhyggsteränta - Vedi Napoli, e poi mori - Vediovis (Vejovis, Vedius) - Vedisk - Vedius Pollio, Publius - Vedknubb l. Knubb - Vedkärl - Wedmore, Frederick - Vedmått - Wednesbury - Wednesfield-heath - Vedparenkym - Vedprosenkym - Vedram - Vedretta - Veðrfolnir - Vedrines, Jules Charles Toussaint

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rosafärgad, violett, grå eller gul botten (jfr fig. 16 å
färgpl. till art. Keramik). För deras utsirning
togs en skara konstnärer i anspråk, bland dem
den berömde J. Flaxman. Utmärkta genom formernas
ädelhet och omväxling, orneringens måttfulla elegans
och arbetets precision, mottogos de med lifligt
bifall öfverallt i Europa. Ur konstnärlig synpunkt
äro de fullt jämförliga med de gamla Sèvres- och
Meissen-tillverkningarna. (Se fig. 16 å pl. till
art. Keramik.) Jämte lyxföremål tillverkades
fortfarande enklare förbrukningsvaror i simplare
gräddfärgadt gods. Firmans namn ändrades efter
Bentleys död till "Wedgwood & sons" samt "Wedgwood,
sons & Byerly". Fabriken fortgår ännu. De äldsta
fabrikaten äro osignerade, men ha W:s eller
firmans fulla namn eller initialer intryckta i
massan. Förfalskningar eller efterbildningar förekomma
i stort antal. W. var en framstående personlighet,
teoretiskt, praktiskt och estetiskt begåfvad, egde
kunskaper och konstnärlig smak, uppfinningsförmåga
och affärsduglighet, därjämte af en ädel och
människovänlig karaktär. Genom dottern Susanna blef
han morfader till Charles Darwin. Monografier af
E. Metyeard (1865—66), Jervitt (1865) och Church
(1894). Jfr äfven Burton, "History and description
of english earthenware and stoneware" (1904), och
J. C. Wedgwood "A history of the W. family" (1909).
Upk.*

Wedgwoods pyrometer [ωe’dʃωuds], fys. Se Pyrometer,
sp. 670.

Vedholmen. Se Käringön.

Vedhyggsteränta, kam. Se Bergsfrälse, sp. 1488.

Vedi Napoli, e poi mori [-påj måri]. Se Neapel,
sp. 649.

Vediŏvis (Vejŏvis, Vedius), underjordisk
italisk gud, hvars fest inföll 21 maj; han hade ett
altare i Bovillæ, där han dyrkades af juliernas släkt,
och två tempel i Rom. Namnet förekommer ock som binamn
till Juppiter, med hvars första del (urspr. Jov-)
det är identiskt.
J. C.

Vedisk, som tillhör veda (se d. o.). Om vediska
språket och litteraturen
se Indiens språk och
litteratur
, sp. 535—536, 543, 545 och 551, samt
Vedaspråket.

Vedius Pollio, Publius, var romersk riddare
(storkapitalist), måhända från Cæsarea i Bitynien, son
af en frigifven slaf. Han var känd för sin rikedom och
oerhörda lyx, som omtalas ännu af Plinius d. ä. och
Dio Cassius. Tack vare sin frikostighet förvärfvade
han sig anseende och fick statyer både i Aten och
Ilion. Åt kejsar Augustus testamenterade han sin
sköna villa Pausilypon ("Sorgenfrei", "Sanssouci")
nära Neapel, vid det nuvarande Posilipo (jfr d. o.).
J. C.

Vedknubb l. Knubb, träv., affall vid justering af
plankor, battens och bräder. Justerändar, som
äro 1 fot och däröfver i längd, kunna justeras
och exporteras under namn af splitved (se
Firewood). Det återstående virket är den egentliga
vedknubben. Den används allmänt som bränsle
eller som råvara vid sulfatmassetillverkningen.
W. E—n.

Vedkärl, bot. Se Kärl 2, sp. 575.

Wedmore [ωe’dmå͡ə], Frederick, engelsk konstkritiker,
novellist, f. 9 juli 1844 i Clifton,
kom till London 1868, började som tidningsman och
novellförfattare, skref sedan konstkritik och utgaf
Studies in english art (2 dlr, 1876 och 1880), The
four masters of etching
(1883), Etching in England
(1895), Turner and Ruskin (1900), Etching (1911),
Memories (1912) m. m. W. adlades 1912.

Vedmått, rymdmått vid försäljning af ved. Af gammalt
har man särskilt tre hufvudformer: skogsfamnen
om 108 kbf., brofamnen l. Stockholmsfamnen om
144 kbf. och kubikfamnen l. stafrum om 216
kbf. Alla tre måtten förekomma, men dessutom har man
erhållit en massa olika famnmått. En speciell form af
vedmått är den i Falutrakten vanliga kasen om 6
kbf. (6 × 4 × 2 1/2’ à 3’). På senare tiden har kubikmetern
mer och mer kommit i bruk, och stora ansträngningar
ha gjorts för att erhålla denna som allmänt vedertaget
mått. Se Vedram.
W. E—n.

Wednesbury [ωe’nṡbri], stad i engelska
grefsk. Stafford, 13 km. n. v. om
Birmingham. 28,103 inv. (1911). En af de
betydelsefullare järnindustristäderna i det
bekanta kol- och industridistriktet "Black
country". Tillverkning hufvudsakligen af större,
gröfre arbeten, såsom lyftkranar, järnvägsskenor
o. s. v., men äfven af smärre maskindelar och
nålar. Äfven godstillverkningen är omfattande.
A. N—d.

Wednesfield-heath [ωe’nṡfīld hī’th]. Se Heath Town.

Vedparenkym, bot. Se Kärlsträng, sp. 579.

Vedprosenkym, bot., detsamma som libriform (se
Kärlsträng).

illustration placeholder

Vedram, skogsv. 1. En rektangelformig träställning,
som fastgjorts med sprintar vid kälkarna
och från hvars sidor meterlånga stolpar upprests
för att sammanhålla lasset. I vedramen kan ofta lossas
4—6 kbm. ved. — 2. Mått för mätning af ved, göres en
famn eller 1 kbm. stort alltefter de mått man önskar
använda. Vedramen brukas vid utförsäljning af ved,
som inlägges i dessa för att öfvertyga köparen,
att han erhållit just den vedrymd han köpt.
W. E—n.

Vedretta, italiensk benämning på glaciär i
Alperna, förekommer äfven i namn på alptoppar,
t. ex. V. Marmolata i Dolomiterna (3,344 m.).
A. N—d.

Veðrfolnir, nord. myt., är enligt Snorres Edda en
hök, hvilken sitter mellan ögonen på den örn, som har
sin plats på världsträdet Yggdrasils grenar. Namnet
betyder väl "den som blekes af vädret". I den
sannolikt ursprungligaste af de bevarade eddatexterna
är emellertid hökens namn Veðrlaufnir.
Ad. N—n.

Védrines [-ri’n], Jules Charles Toussaint,
fransk flygare, f. 29 dec. 1881 i Saint-Denis,
d. genom nedstörtning, under en flygning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free