Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vener, Blodådror - Venerabile - Venerabilis, lat., vördnadsvärd - Veneration (lat. veneratio), vördnad - Venereologi (af Venus, genit. Veneris, och grek. logos, kunskap), med. - Veneridæ, zool. - Veneriska sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drifning genom kapillärerna, så att blodtrycket i
venerna är jämförelsevis lågt. En ven kan sålunda
lätt komprimeras (sammantryckas). Vissa anatomiska
anordningar underlätta emellertid blodströmmen i
venerna. Emellan de särskilda venerna finnes vanligen
en mängd anastomoser, förbindningsgrenar, på vissa
ställen nätformigt anordnade till s. k. venplexus. Om
en gren hoptryckes, kan blodströmmen sålunda lätt
passera genom en annan. På vissa ställen ligga venerna
så, att de vid muskelsammandragning, t. ex. vid
rörelser af extremiteterna, vid andningsrörelserna
ömsevis sammanpressas och utvidgas. Dessa rörelser
utöfva sålunda ett slags pumpverkan på blodströmmen
i venerna, hvarvid venklaffarna reglera strömmens
riktning. I venväggarna finnas glatta muskler,
liksom i artärväggarna, anordnade dels cirkulärt,
dels longitudinellt. För de stora venerna i bukhålan
är det visadt, att förmedelst dessa muskler venernas
lumen står under inflytande af vasomotoriska nerver,
analogt med förhållandet vid artärerna. Den blodmängd,
som nämnda venområde innehåller, varierar genom denna
anordning under olika förhållanden, och på detta sätt
eger en reglering rum af blodtillströmningen till
hjärtat. — Den rytmiska förändring af artärlumen,
som kallas puls (se d. o.), utjämnas i de finare
artärerna och kapillärerna och finnes därför i
regel ej i venerna. Under normala förhållanden
iakttages en s. k. venpuls endast i de närmast
hjärtat belägna större venstammarna. Så länge
venklaffarna funktionera, utgöra de ett hinder för
pulsvågen. Venpulsen kan ega en klinisk betydelse, i
det att den återger högra förmakets sammandragningar.
J. E. J—n.
Venerabile, lat. ("det tillbedjans- eller
vördnadsvärda"), hos katolikerna benämning på den i
monstransen förvarade hostian.
Venerabilis, lat., vördnadsvärd.
Veneration (lat. veneratio), vördnad.
Venereologi (af Venus, genit. Veneris, och
grek. logos, kunskap), med., den del af medicinen,
som sysselsätter sig med de s. k. veneriska
sjukdomarna.
Veneridæ, zool., en familj tillhörande musslorna (se
Blötdjur). Skalen äro lika stora, ofta nästan
cirkelrunda, beklädda med en tunn, lätt affallande
kutikula, hvarje lås har vanligen tre tänder och
yttre ligament. Sifonerna kunna vara mycket långa
och äro i större eller mindre utsträckning
sammanväxta. Familjen har uppdelats i flera släkten
och ett mycket stort antal lefvande och fossila arter
(öfver 1,000). De förekomma i varma och tempererade
haf. Släktet Venus eger endast tre
låständer, men ingen sidotand; dess arter lefva
i alla haf. Släktet Cytherea (Venus-mussla;
se fig.) är försedt äfven med en sidotand; det
är likaledes kosmopolitiskt. Några arter ätas.
L—e.
 |
| Venus-musslan Cytherea dione. Upptill skalets insida med låsinrättningen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
