- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1161-1162

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wennerberg, 1. Gunnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådana förtjusande trior som Minns du den gången,
Darrande ton, Ack säg mig, hvar är du,
medan andra äro
haltlösa. 5 liknande serenader utgaf han 1875. Vida
större räckvidd fingo dock den tolkning och eggelse
han skänkte ungdomens fosterlandskänsla genom sina
storvulna körer för mansröster (intagna i samlingarna
"Odinslund och Lundagård" samt "Studentsången"). Det
uppsvenska folklynnets kraftiga och något sträfva
allvarspatos framträder här i toner af eld och
lif, och den polyfona behandlingen är verkligt
själfständig. Bland dessa körer ha i synnerhet
fansången Stå stark (1848), den majestätiska hymnen
O Gud, som styrer folkens öden (1849) och den
till nationalsång vordna Hör oss Svea (1853)
blifvit folkkära och äro stående nummer
på sångföreningarnas repertoar, medan den
trotsiga hetblodigheten i Frihet bor i Norden
(1847) och Hur länge skall i Norden (1848) numera
tycks ha blifvit för stark för ett tamt släkte och
Trummarsch (s. å.) orättvist afglömts på grund af
svårsjungenhet samt Skarpskyttemarsch (1861) och
Kung Karls drapa (1872) fingo endast öfvergående
betydelse, hvaremot den patetiskt eftertryckliga
Säg oss ditt namn, du fruktansvärde (1871) genom
sin sociala innebörd begynt få en återuppståndelse
och den gammalsvenskt humoristiska segervisan
Så contigit in Lenom (1871) bibehåller sin
plats i Uppsalasången. Äktenskaplig lycka
tolkas i solokvartetten Min ros (1880). Den
dramatiska episoden Auerbachs keller (ur Goethes
"Faust"), komp. 1876 och utg. 1878, tillegnad
"Orphei drängar", utgör en efterklang af gluntstilen.
Bland W:s 7 Sånger för blandad kör (1875) framstår
skogsidyllen En junidag. Solosånger vid piano
(de flesta komp. på 1840-talet) utgaf han i häften
1850—54, 1870 och 1876; af varaktigt värde bland
dem äro åtminstone Jätten, Fiskaren på Kinnekulle,
Tösa på Svältera, Min vår
och Djævelsklokken. Hans
lyckliga uppfinning förnekar sig icke
heller i åtskilliga af de sångduetter vid piano,
som han komponerade mestadels i slutet af 1840- och
början af 1850-talet, såsom Gondolieren, Du
bist mein mond, Tidt er jeg glad.
— På 1860-talet
vände W. alltmera sin håg till den andliga
sången. Under en för konststudier företagen resa
till Tyskland och Italien 1851—52 hade han gjort
flitiga iakttagelser öfver kyrkomusiken. Hans
Davids psalmer, hela 55 nummer kör- och solosånger med
pianoackompanjemang, utgåfvos i häften 1861—87.
De äro hållna i en populariserad Händelsstil, väl
utan Händels kontrapunktiska ofelbarhet, men genom
sin enkla och högstämda, ofta innerliga ton
en skatt, som gaf den populärreligiösa sången
i Sverige en välbehöflig lyftning. Dessa
sånger ha kommit i vidsträckt bruk för
anspråkslösare kyrkokonsertsr och i hemlifvet samt
vunnit spridning äfven i Nord-Tyskland, Skottland och
Amerika. Särskildt psalmen Min själ längtar
och tränqtar
utgör en höjdpunkt af W:s kompositoriska
ingifvelse. I ungefär samma stil är oratoriet Jesu
födelse,
utg. af Mus. konstföreningen i sångpartitur
med piano 1863, sedermera orkestreradt
af W. själf (endast i några smärre delar af
K. Nordqvist) och utfördt 1888. Sitt studium
af instrumenteringskonsten tillgodogjorde W.
vidare i det religiösa körverket Stabat mater (utfördt 1893)
samt oratorierna Jesu dom (utfördt 1901) och Jesu död,
det senare ej helt fullbordadt. — Våren 1919 stiftades
i Stockholm af ledande musiker och musikvänner Gunnar
Wennerbergs-sällskapet
med uppgift att dels sprida
och vidmakthålla kännedomen om W:s kompositioner,
närmast genom ett reglera frågor om förlags- och
uppföranderätt till hans oratorier, bidraga till
eller bekosta tryckning af notmaterialet till dessa
för att tillhandahållas hugade musiksällskap, dels ock
samla och bearbeta material för en biografi öfver W.,
främst med hänsyn till hans musikaliska verksamhet. En
fullständig förteckning öfver W:s tonverk utgafs
1918 af Mus. akad:s bibliotekarie C. F. Hennerberg.

illustration placeholder
Gunnar Wennerbergs staty på Slottsbacken i Uppsala.

Medan sålunda sånger af olika art då och då kommo
till allmänhetens kännedom, vanligen genom Uppsala
studentsång som förmedlare, arbetade äfven skalden
W. Då W. började utge sina Samlade skrifter (4 bd,
1881—85), visade det sig, att hans portfölj rymde en
hel mängd saker, om hvilka
allmänheten ej haft en aning. Samlingen inleddes
med Romerska minnen, i hvilka han på vers omskref
de dagboksanteckningar, som han fört under sin för
konststudier 1851—52 med understöd af statsmedel
företagna utländska resa. Denna omskrifning skedde
i de mest olika versformer — rimmade och orimmade,
antika och moderna, någon gång i en form, som starkt
närmar sig prosatalets. I dessa dikter tar sig en
varm beundran för Roms minnen, konst och folklif
uttryck. Än är framställningen patetisk, i synnerhet
då det gäller munkadömet, än ger han luft åt sin
sympati för Italiens kamp mot påfveväldet. Andra
bandet innehåller "Gluntarne" (se ofvan). Tredje
bandet utgöres af de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free