- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1173-1174

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ventil - Ventilation - Ventilator

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

automatiskt, och fyrljuset slocknar. Gasförbrukning
förekommer alltså endast under den del af dygnet,
då fyrbelysning är behöflig; härigenom nedbringas
gifvetvis driftkostnaden afsevärdt. Ventilens rörelse
åstadkommes af en metallstång, som utvidgar
sig, då den belyses af dagsljuset (stängning af
gastilloppet), och sammandrar sig, då mörkret
inträder (öppnande af gasledningen). En ytterligare
reduktion af gasförbrukninffen ernås vid användning af
Daléns klippapparat (fig. 4), ett ventilsystem,
så anordnadt, att gasen tändes och släckes efter
vissa korta mellantider, som kunna afpassas på
flera olika sätt. Medelst klippapparaten reduceras
gasförbrukningen till ungefär endast en tiondel af den
vid permanent belysning erforderliga. Ehuru de lysande
gasflammornas varaktighet är mycket kort, äro de dock
på grund af sin stora ljusintensitet för ändamålet
fullt tillräckliga. Äfven inom järnvägsväsendet ha de
enligt Dalens system anordnade ljussignalerna vunnit
en betydande användning. I äldre klippfyrar hålles
lampan brinnande dygnet om, och en omkring henne
roterande skärm afklipper efter vissa mellantider
det från fyren utgående ljuset. — 2. Skpsb. Ventil
i fartygssida och däck afses för belysning och
ofta äfven för luftväxling af innanför varande
rum. Omkring ventilen sitter en i fartyget fäst ram;
ventilglaset är infattadt i en annan ram, som på
sidoventiler är rörlig kring gångjärn i den fasta
ramen, till hvilken den kan vattentätt ansättas,
och på runda däcksventiler vattentätt inskrufvas i
den fasta ramen. — 3. (Fr. piston) Mus., inrättning
på musikinstrument, afsedd att öppna eller stänga
tillträde för luften. På mässingsinstrument lämnas
genom nedtryckning af ventiler (pistonger,
tonväxelmaskiner) luften tillträde till en större
eller mindre del af hela röret, hvarigenom grundtonen
jämte serien af öfvertoner förändras. I orgeln lämna
fångventilerna på undersidan af bälgen (se d. o. 2)
luften tillträde till denna, då öfversidan lyfter
sig; spelventilerna åter äro beroende af utväxlingar
från tangenterna och bereda, då dessa nedtryckas, den
från bälgen kommande luften tillträde från luftkistan
till kancellerna och därifrån genom de för tillfället
andragna parallellernas hål upp i piporna. Jfr Basun
1
, Horn 2, Klaff, Kornett, Mässingsinstrument,
Orgel, Saxhorn, Spärrventil, Trumpet 1 och Tuba 2.
— 4. (Ty. klappe, fr. valvule) Anat. Se Valvel.
1. O. E. W. 2. C. K. S. 3. E. F—t.
illustration placeholder
Fig. 1. Ituskuren gasackumulator med ventil

och skyddskåpa enligt "Aga"-systemet.


illustration placeholder
Fig. 2. Längdsektion af G. Daléns solventil.


illustration placeholder
Fig. 3. Solventilens yttre.


illustration placeholder
Fig. 4. Daléns klippapparat med multipelbrännare.


Ventilation (lat. ventilatio, luftning, af ventus
vind). 1. Luftväxling (se d. o.). — 2. Undersökning
af en fråga, diskussion etc. Se Ventilera.

Ventilator (fr. ventilateur, af lat. ventus, vind,
drag). 1. Mek., en mekanisk anordning (vanligen fläkt)
för åstadkommande af luftväxling. En fläkt benämnes
sugfläkt (aspirationsfläkt), om med densamma luft
utsuges ur det rum, som därmed skall ventileras,
samt tryckfläkt (pulsionsfläkt), om luft blåser
in i rummet. Vid användning af förra slaget finnes
en tendens till vakuumbildning i rummet; den senare
tenderar att ge öfvertryck. Då "kalldrag" i allmänhet
beror på inströmning af kalluft (genom springor och
otätheter vid dörrar, fönster o. d.) och då det i
vissa lokaler är angeläget att undvika sådant drag,
kan detsamma motverkas genom pulsion af luften. Vid
mycket stora anläggningar få ofta en sug- och
en tryckfläkt samverka vid luftens framförande,
hvarvid man kan vinna god reglering af både tryck
och luftmängd. (Exempel: Operan och Riksdagshuset
i Stockholm.) Man plägar tala om centrifugalfläkt
l. centrifugalventilator (se d. o.) och axial-
l. propellerfläkt, vidare luftturbin o. d. alltefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free