Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 1199-1200 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verbenaceæ, Järnörtfamiljen, Verbenacéer - Verbenacéer - Verbenaolja - Verbenineæ - Verbi causa l. verbi gratia - Verboeckhoven, Eugène Joseph - Verboom, Adriaen Hendricksz - Verbotim - Verbrüggen l. Verbrugghen, 1. Kasper Peeter (I) - Verbrüggen l. Verbrugghen, 2. Kasper Peeter (II) - Verbrüggen l. Verbrugghen, 3. Pieter, d. ä. - Verbrüggen l. Verbrugghen, 4. Pieter, d. y. - Verbrüggen l. Verbrugghen, 5. Hendrik - Verbum - Verböczy, István - Vercelli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lefvande växtfamilj af serien Tubifloræ, omfattande
760 arter af företrädesvis buskar och träd samt ett
mindre antal örter. Några växa som lianer. Grenarna
äro ofta 4-kantiga; bladen äro motsatta eller
kransställda och sakna stipler. Blomhyllet är
dubbelt, sambladigt och 5-taligt. Blomkronan är
oftast 1-symmetrisk och ofta något läppformig,
med öfverläppen ibland större, ibland mindre än
underläppen. Ståndarna äro antingen 4 tvåväldiga
eller ock endast 2. Fruktämnet är oftast bildadt af 2
fruktblad. Stiftet är apikalt. Frukten är stenfrukt
eller klyffrukt. Till denna familj hör det bekanta
ostindiska tekträdet (se d. o.) och Citharexylum,
som lämnar järnträ. Äfven många prydnadsväxter
höra hit, t. ex. Verbena, Vitex, Clerodendron,
Lantana, den citronluktande Lippia citriodora m. fl.
O. T. S. (G. L—m.)

Verbena hybrida. (Till art. Verbena, sp. 1198.)

Verbenacéer, bot. Se Verbenaceæ.

Verbenaolja, flyktig olja, som erhålles ur bladen
af den i Spanien och södra Frankrike odlade växten
Lippia citriodora. Den eger angenäm lukt, liknande
den af citron, och består hufvudsakligen af citral
(se d. o.), C₁₀ H₁₆ O, och en därmed isomer keton,
verbenon, jämte limonen m. m.
K. A. V—g.

Verbenineæ, bot. Se Tubifloræ.

Verbi causa l. Verbi gratia (förk. v. c. och v. gr.),
lat. (eg. "för ordets skull"), till exempel. — Verbi
divini minister. Se Verbum 1.

Verboeckhoven [fərbo’khåfən], Eugène Joseph, belgisk
målare, f. 1799 i Warneton (Flandern), d. 1881 i
Bruxelles, lärjunge af sin fader, skulptören
Barthélemy V. (d. 1840), visade tidigt böjelse
för att modellera djur. När han började måla, blef
djur i landskap hans område. Han målade djuren
med ängslig noggrannhet i detalj, äfven när han
behandlade dem i stort format. Som hans främsta arbete
nämnes Hästar öfverfallna af vargar (Rijksmuseet i
Amsterdam). F. ö. målade han romerska bufflar (Minne
från kampagnan, Bruxelles museum), rofdjur, fåglar,
får (Holländskt landskap med hvilande får 1871, Stockholms Nationalmuseum)
m. m., idkade äfven litografi, etsning och
skulptur. Hans yngre broder, Charles Louis
V. (f. 1802, d. 1889), var marinmålare.
G—g N.

Verboom [ferbåm], Adriaen Hlendricksz, holländsk
målare, f. 1628, sannolikt i Rotterdam, d. 1670. Han
påverkades af Jan van Goyen och i synnerhet af Jacob
van Ruisdael och älskade liksom denne att framställa
pittoreska, trädrika trakter. Staffaget i hans
taflor utfördes af Lingelbach, Adriaen van de Velde,
J. de Wet m. fl. Signerade taflor af honom finnas i
Amsterdams Rijksmuseum m. fl. samlingar. I Stockholms
Nationalmuseum finnas två arbeten af V., det ena,
Landtgård i utkanten af en löfskog, signeradt.
C. R. N.*

Verbotim. Se under Verbal-.

Verbrüggen l. Verbrugghen [fer-], flamskt
konstnärsnamn från slutet af 1600-talet. — 1. Kasper
Peeter V. (I), f. 1635 i Antwerpen, d. där 1681,
var blomstermålare. — 2. Kasper Peeter V. (II),
den förres son och lärjunge, blomstermålare, f. 1664
i Antwerpen, d. där 1730,. blef 1677 mästare i
målargillet där och var där verksam, utom en tid
(1706), då han bodde i Haag. Af honom finnas arbeten
i Antwerpens och Schwerins museer. I Stockholms
Nationalmuseum ses af honom en signerad tafla,
kallad Blomsterfeston och fruktskål. — 3.
Pieter V. d. ä., skulptör, f. i början af 1600-talet
i Antwerpen, d. där 1686, utförde helgonbilder och
grupper. — 4. Pieter V. d. y., den föregåendes son,
skulptör, f. 1640 i Antwerpen, d. där 1691, lärjunge
af sin fader och sedan utbildad i Rom, utförde mest
prydnadsföremål, men därjämte en springbrunn i Ypern
och äfven flera grafvårdar. Kristofer Dohnas och
hans grefvinnas (f. Oxenstierna) grafvård i Uppsala
domkyrka, signerad "Verbrugen Antverpiæ Anno MDCLXXIV
fecit", är troligen ett verk af denne V. — 5. Hendrik
V., den föregåendes broder och sin faders lärjunge,
skulptör, f. 1655, d. 1724, utförde grafvårdar och
altarbilder.
C. R. N.*

Verbum (lat., plur. verba). l. Ord. - Verbum Dei,
v. divinum och v. Domini, Guds ord, det gudomliga
ordet, Herrens ord. Verbi divini minister (V. D. M.),
Guds ords tjänare, präst. — 2. Verb (se d. o.).

Verböczy [vä’rbȫtsi], István, ungersk politiker och
jurist, f. omkr. 1470, d. 1541 eller 1542 i Buda,
under slutet af 1400- och början af 1500-talet
lågadelns högt ansedde och mäktige anförare. Han
samlade och ordnade de ungerska rättstraditionerna
i Opus tripartitum juris consuetudinarii inclyti
regni Hungariæ, fastställdt som gällande lag
af ständerna 1514 (tr. i Wien 1517; ung. öfv.
1565). Detta verk bildade ända till 1848
grundvalen för Ungerns rätt. Jfr Ungern, sp. 1037.
K. B. W.

Vercelli [-tjälli], stad i italienska
prov. Novara, vid Pos biflod Sesia, på en sumpig,
osund slättmark vid järnvägen mellan Turin och
Milano. 17,900 inv. (1909; i hela kommunen öfver
30,000). Ärkebiskopssäte. De vallar, som förr omgåfvo
staden, ha raserats och förvandlats till bulevarder,
från hvilka man har vacker utsikt öfver Alperna,
särskildt Monte Rosa. Staden har i allmänhet krokiga
och smala gator, men ett stort torg med Cavours staty
och en ansenlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>