- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1285-1286

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Veronica ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af de aflångt hjärtlika bladen, hvilka användts som
ersättningsmedel för kinesiskt te, V. officinalis,
äkta ärenpris, som är öfverallt finluden och har
klasar med blekblå blommor ur de ovala bladens veck,
samt V. Beccabunga, bäckgröna, med glatta, nästan
köttiga blad och klasar af små
mörkblå blommor i bladvecken, allmän i bäckar och
diken. Denna art har förr varit officinell i Sverige
och begagnas ännu i andra länder i medicinen (se
Grönsaftkur). Många andra arter äro allmänna och
växa som ogräs i köksväxtland. V. spuria och andra
vackert blommande arter odlas i trädgårdarna som
perenna prydnadsväxter. På Nya Zeeland anta flera
arter busk- eller trädform, och några bland dem,
t. ex. V. speciosa, äro allmänna kallhusväxter.
O. T. S. (G. L—m.)
illustration placeholder
A: Veronica chamædrys (te-ärenpris). 1 hela växten, 2 blomma, 3 blomfoder och fröhus. B: Veronica officinalis (äkta ärenpris). 4 växtens topp, 5 blomma.


Veronica, pseudonym för R. Pihlstrand (se
denne).

Veronika, Den heliga, och Veronikaduken. Se
Kristusbilder, sp. 1465 och fig. 8. Jfr K. Pearson,
"Die Fronica, ein beitrag zur geschichte des
Christusbildes" etc. (1887). Jfr Svetteduk.

Werra, den östra och betydelsefullaste af Wesers
båda källfloder, upprinner på 812 m. höjd nära
Schwarzenbrunn i Thüringerwald. Floden flyter
mot v. och n. v. längs Thüringerwalds sydvästra
gräns; vid mynningen af den från v. kommande Ulster
ändrar den sitt lopp till nordostligt och flyter nu
förbi Thüringerwalds västra ända, men återtar n. om
Eisenach den nordvästliga riktningen och förenar sig
vid Münden med Fulda, hvarefter den förenade floden
antar namnet Weser. Längden är 292 km., af hvilka 59
km. äro segelbara för smärre fartyg. Flodområde 5,500 kvkm.
A. N—d.

Verran, härad och socken under Ytteröys pastorat,
omkring det ung. 22 km. långa, smala Verrasund,
en arm af Beitstadfjorden, Nord-Tröndelag, Norge.
414,58 kvkm. med 1,476 inv. (1918). Skogs-
och jordbruksdistrikt.
K. G. G.

Verrasund. Se Verran.

Werre (Westfaliska l. Lippiska Werra), en 100 km. lång
biflod fr. v. till Weser, upprinner i Teutoburgerwald
s. ö. om Detmold, 240 m. ö. h., flyter mot n. v. förbi
Detmold och Herford. Sedan W. upptagit den från
v. kommande Else, ändrar den loppet till östligt
och faller ut i Weser vid Rehme. Else är genom
bifurkation förbunden med Ems’ biflod Hase.
A. N—d.

Verres, Cajus, romare, bekant för sin godtyckliga
och hänsynslösa framfart på Sicilien. Om hans
lefnad ega vi kännedom nästan uteslutande genom hans
anklagare M. Tullius Ciceros troligen något färglagda
framställningar. I det medborgerliga kriget öfvergick
han till Sullas parti. 82 f. Kr. var V. kvestor
hos Cnæus Carbo i Cisalpinska Gallien. 80 och 79
f. Kr. var han legat och sedermera kvestor hos
Cn. Dolabella på Sicilien och gjorde sig illa känd
genom utpressningar. 74 var han stadspretor i Rom
och 73—71 propretor på Sicilien. Denna ställning
begagnade han till att utplundra provinsen och
misshandla dess inbyggare. Särskildt bekant var
hans ifver att samla konstskatter, oftast åtkomna på
orättfärdigt sätt. Sedan V. kommit tillbaka till Rom,
förmådde sicilianerna M. Cicero, hvilken gjort sig
fördelaktigt känd som kvestor på ön, att åtaga sig
deras sak och anklaga V. för hans utpressningar. Trots
starka bemödanden från V:s förnäma släktingars och
gynnares sida och ehuru han till försvarare fick
den store talaren Hortensius, bragte Cicero genom
sin ihärdighet och skicklighet saken därhän, att
V. redan efter de första rättegångsförhandlingarna
gick i frivillig landsflykt, hvilken sedan stadfästes
af domstolen, som tillika dömde honom att utge
skadeersättning. Af talen mot V. ("Verrinerna")
hölls blott ett förberedande och en första actio;
den senare, till hvilken Cicero på Sicilien samlat
ett rikt material, utarbetades efter rättegången
och har särskildt värde genom sitt kulturhistoriska
och antikvariska innehåll. V. proskriberades af
M. Antonius år 43.
R. Tdh. (J. C.)

Verria l. Veria (turk. Karaferja),
stad i det nu grekiska Macedonien, vid foten af det
1,800 m. höga berget Dhoxa (det forngrekiska Bermios),
ej långt från floden Vistritza. Omkr. 6,000 inv.
Textilindustri. V. är forntidens Beroea (se d. o.).
A. N—d.

Verrier [värriē], Paul, fransk språkman, f. 1860 i
La Ferté-Macé (dep. Orne), upptog tidigt studiet af
germanska språk och utgaf det förtjänstfulla arbetet
Essai sur les principes de la métrique anglaise (3
bd, med musikbilagor, 1909). Han var en tid lektor
vid Lycée Carnot, förestod sedermera en "cours
complémentaire" i skandinaviska språk och deras
litteratur vid Sorbonne, där han numera är professor
i dessa ämnen. V. har flera gånger besökt Sverige,
där han, som väl behärskar svenska språket, hållit
föreläsningar i Stockholm (1913 och 1916) och Uppsala
(1916).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free