Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Versailles’ slott - Versailles-stilen - Versaler - Versatil - Versbindning - Versbyggnad - Versschema - Werschetz - Verschuier, Lieve - Verschuring, Hendrik - Vers de société - Versecz - Wersén, Hans Ludvig - Verserad - Versform - Versfot - Versfyllnad - Vershalfva - Versifiera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tak, försedda med kupor och höga skorstenar. Grafvarna
rundt om slottet igenfylldes. Nu tillkom fasaden
åt parken. Uppgiften att Lemercier var det
äldsta slottets arkitekt har intet stöd i samtida
dokument; till- och ombyggnadsarbetena leddes
af Le Vau. Sedan Ludvig XIV 1668 beslutit att
taga V. till residens och säte för regeringen,
befunnes tillbyggnaderna otillräckliga, hvadan
de långsträckta flyglarna uppfördes. Det nya
V:s arkitekt var Jules Hardouin-Mansard, som
med biträde af en stab konstnärer inredde de
nya praktrummen samt började bygga den originella
kyrkan. Aug. 1684 sysselsattes 22,000 människor och
6,000 hästar vid byggnadsarbetena, och följande maj
var arbetsstyrkan of ver 36.000 man. Slottets och
parkens anläggningskostnader uppges till 500 mill.
frcs. Slottet hade under sin glanstid utrymme för
mer än 10,000 personer. Under 1700-talet gjordes
vissa inre ändringar, nya våningar inreddes åt
kungliga familjen, operan — "den skönast tänkbara"
teatersalong — tillkom (ett par andra teatrar funnos
i slottets midtparti) m. m. —. V. var konungens och
regeringens residens 1682—6 okt. 1789, då Ludvig XVI
tvangs att flytta till Paris. Under revolutionen
blefvo slottets konstföremål och möbler delvis
förskingrade eller bortslumpade för vrakpris, och
målningar och skulpturer, som tillhört "konungens
kabinett", flyttades till Louvre. 1797 uppläts
V. till specialmuseum för äldre och nyare fransk
konst. Omkr. 600 konstverk samlades där. Napoleon
I:s planer på att "rekonstruera" slottet, att
"åstadkomma ett majestätiskt byggnadsverk efter
förebild af antikens största alster" hejdades
lyckligtvis af brist på de 50 mill., som erfordrades
till planens genomförande. De under Ludvig Filip
företagna ändringarna, hvarigenom slottet gjordes
till museum, kostade 24 mill. frcs och förstörde
mycket af oersättligt konstnärligt värde i slottets
inre. Konungen "räddade visserligen V., men delvis
på ett nedslående och barbariskt sätt".
Beskrifningar öfver V. finnas från 1674, 1702 ff.,
bland de nyare märkas Dussieux, "Le cháteau de
Versailles" (2 dlr, 1885), Bosq, "V. et les Trianons"
(1887), M. Lambert och Ph. Gille, "V. et les deux
Trianons" (2 dlr, 1899—1900), Favier, "L’architecture
et la décoration aux palais de V. et des Trianons"
(planschverk, 1899), P. de Nolhac, "Histoire
du château de V." (s. å.), Peraté, "V." (1904),
och Bertrand, "V" (1906). Om V:s museum i dess
första skick se Gavard, "Galeries historiques de
V." (1837—44, 10 dlr med 1,550 taflor, supplement
i 6 band 1847—49). — Om de i slottets omedelbara
närhet belägna två lustslotten Trianon se d. o.
E. A—t. G—g N.
Versailles-stilen [värsa’j-], i arkitektur och
rumdekoration, detsamma som Ludvig XIV:s stil (se
d. o.).
Versaler (ty. versalien) kallas i svenska (och
tyska) boktryckerier de i dagligt tal s. k. "stora"
bokstäfverna (majusklerna) i motsats till gemena
("små" bokstäfver, minuskler). Versalerna ha fått sitt
namn af sin användning i "versernas" (versradernas)
början. Antikvans versaler (d. v. s. de stora
bokstäfverna i latinsk stil) äro till formen identiska
med forntidens och medeltidens "kapitalskrift"
(inskrifter och några af de äldsta handskrifterna,
t. ex. papyrusrullarna från Herculaneum;
jfr Kapitäl 2), under det att "uncialer" och
"kursiv" gett upphof till vår tids "gemena".
Lll.
Versatil (lat. versatilis, roterande, böjlig,
smidig, af vertere, vända), föränderlig, ombytlig,
vankelmodig. — Subst. versatilitet.
Versbindning, metr. Se Vers och Enjambement.
Versbyggnad, metr. Se Vers.
Versschema, metr. Se Vera.
Werschetz, stad. Se Versecz.
Verschuier [fərs-chö’jər l. -s-chȳ’r], Lieve,
holländsk målare, f. omkr. 1630, troligen i
Rotterdam, d. där 1686, var förmodligen lärjunge
af Simon de Vlieger, besökte Italien, lefde sedan
i Amsterdam samt målade sjöstycken från nordiska
kuster, bra tecknade, ibland också i fin ton,
och fyllda med fartyg. Hans bästa arbeten äro det
s. k. Kabbelend water, med gul eftermiddagssol öfver
hafvet (i Amsterdams Rijksmuseum), samt Utsikt af
Maas vid Rotterdam (i museet i samma stad). Mindre
framstående äro Konung Karl II:s ankomst till
Rotterdam 1660 och Kölhalning (bägge i Amsterdams
Rijksmuseum). Däremot berömmes hans London bridge
med eldsvåda (i Budapest).
C. R. N.*
Verschuring [fərs-chȳ’riȵ], Hendrik, holländsk
målare, f. 1627 i Gorkum, d. 1690, studerade hos
Jan Both i Utrecht, reste till Italien och slog
sig därefter ned i sin födelsestad, där han blef
borgmästare 1662. I den landskapliga delen af sina
taflor visar han släktskap med Both, men hufvudvikten
ligger på figurerna, i synnerhet ryttar- och lägerlif,
så att han i ämnesområdet synes mest släkt med
Wouwermann. Om Both erinrar ett stort italienskt
landskap med grupper af folk (i Schwerin). Ett
undantag från de öfriga bildar ett stort landskap med
Kristi vandring till Golgata (i Dresden). Bland hans
öfriga taflor äro Hofsmedjan (1667, i Rotterdam),
Scen framför ett värdshus (i Köpenhamn), en stor
bataljtafla (1673, i Czerninsamlingen, Wien),
Fältläger (1674, i Berlin).
C. R. N.*
Vers de société [vär də såsietē]. Se Franska
litteraturen, sp. 1203.
Versecz [vä’rʃäts], ty. Werschetz, stad i förra
ungerska komitatet Temes, nu i Rumänien, vid järnvägen
Temesvár—Bazias (vid Donau). 25,200 inv. (1900),
däraf öfver hälften (13,250) tyskar och omkr. 1/3
serber. Säte för en grek.-orientalisk biskop. Odling
af vin, ris och tobak. Silkesmaskafvel.
Wersén, Hans Ludvig, donator, f. 1850 i Örebro,
d. 1918 i Stockholm, blef 1868 student i Lund och
idkade där en tid studier för filos. graden, men
egnade sig sedan åt affärsverksamhet. Han donerade
till välgörande ändamål 275,000 kr., hvaraf
50,000 kr. till 6 stipendier inom filos. eller
med. fakulteten i Lund, 50,000 kr. till Stockholms
borgarskolas och 50,000 kr. till Nordiska museets
byggnadsfond, 50,000 kr. till Frälsningsarmén m. m.
Verserad (fr. versé, af lat. versari, röra sig),
väl bevandrad; belefvad, världsvan.
Versform, metr. Se Vers.
Versfot, metr. Se Vers.
Versfyllnad, metr. Se Vers.
Vershalfva, metr. Se Hemistik.
Versifiera (lat. versificare, af versus, vers, och
facere, göra), bringa i versform, kläda i vers, sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
