Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - West, Benjamin - Vesta. 1. Myt. Se Hestia och Vestaler - Vesta. 2. En af småplaneterna - Vest-Agder fylke, sedan 1919 namn på Lister och Mandal amt (se d. o.), Norge - Vestaler (lat. vestales, virgines vestales) - Vestalisk (se Vestaler), jungfruligt ren, kysk - Westarp, Kuno von - Vestastickor. Se Tändstickor, sp. 767 - Vestatemplet. Se Rom, sp. 658 - West Bay city, stad i nordamerikanska staten Michigan - Westbeck, Sakarias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
31
Vesta-Westbeck
32
som fångar inför Ifigeneia (National gallery),
Kle-ombrotos sänd i landsflykt, Agrippina med
Germa-nicus’ aska, Alexander med sin läkare, Regulus’
afsked och Hannibals ed. Största uppseende väckte han
genom sina båda historietaflor. General Wolfes död i
slaget vid Quebec 1759 (1768) och Slaget vid La Hougue
(bägge i Grosvenor house, en replik af den förstnämnde
i Hampton court). W. bröt här med traditionen,
i det han framställde krigarna i deras uniformer i
st. f. i romerska rustningar, som den klassiska stilen
fordrade. Häri ligger hans egentliga betydelse. Han
målade sedan Stiftandet af strumpebandsorden (Windsor)
och under sin sista tid flera religiösa taflor,
såsom Kristus välsignar barnen (i Hittebarnshusets
kapell, London), Kristus botar sjuka, Nattvarden,
Bebådelsen, Paulus och Barnabas och Döden på den
bläcka hästen (1817, i Philadelphia aca-demy).
C. R. N.*
Vesta. 1. Myt. Se Hestia och Vestaler. – 2. En af
småplaneterna (till upptäcktstiden den 4:e af dem),
upptäckt af Olbers 1807.
Vest-Agder fylke, sedan 1919 namn på Lister og Mandal
amt (se d. o.), Norge.
Vestaler (lat. vestales, virgines vestales) kallades
de mör, som i Rom hade vården om Vestas tempel
(se Rom, sp. 658 och pl. VII) och den heliga elden
i detta. De voro till antalet 6 (allra först 4). Af
pontifex maximus valdes de redan som barn, i en ålder
om 6–10 år, bland döttrar till lefvande föräldrar
af förnämligt stånd. De bodde i det intill templet
liggande Atrium Vestœ (se pl. VI till art. Rom)
och invigdes med vissa ceremonier, såsom hårets
afklippning m. m. De voro förpliktade till 30 års
tjänstgöring, under hvilken tid de skulle iakttaga
obrottslig kyskhet. Efter utträdet ur ämbetet hade
de rätt att ingå äktenskap, en rätt, af hvilken dock
sällan lär ha gjorts bruk. De hade vissa privilegier;
de ledsagades af en liktor och hade hedersplats vid
offentliga skådespel, hvarjämte brottslingar, som på
väg till afrättsplatsen mötte en vestal, benådades
m. m. d. Äfven uppträdde de som medlarinnor
vid fejder och med förböner, hvilket de så mycket
lättare kunde göra, som ingen fick förgripa sig på en
vestal. F. ö. voro de myndiga, d. v. s. ej stående
under fadersväldet. Trots dessa förmåner synas i
senare tider många föräldrar ha hyst motvilja mot att
låta sina döttrar bli vestaler. – Tjänsten bestod i
att vakta den heliga elden och tillse, att den icke
slocknade, hvilket betraktades som ett olycksbådande
järtecken, att sörja för Vestatemplets renhållning
och smyckande samt att tillreda offer och hålla
böner för folket. Äfven skulle vestalerna utom
templet jämte vissa präster deltaga i åtskilliga
heliga förrättningar och offer. De stodo under
tillsyn af pontifices, förnämligast pontifex maximus,
hvilken kunde ålägga dem kroppsstraff. Kyskhetsbrott
(incestum) var belagdt med
Vestal i offerdräkt. Efter en terrakottalampa. Jfr. fig. i art. Suffibulum. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>