- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
49-50

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vestervig kloster, i södra Thy, Thisted amt, Jylland - Westfalen. 1. Provins i tyska fristaten Preussen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kan är kvar. På kyrkogården finns en dubbelgraf,
som sägnen, helt visst med orätt, gjort till prins
Buris och Liden Kirstens hvilorum. E. Ebg.

Westfalen. 1. Provins i tyska fristaten Preussen,
begränsad i n. och n. v. af Hannover och
Nederländerna, i s. v. af Rhenprovinsen och i
s. och s. ö. af Hessen. 20,222 kvkm. 4,125,096
inv. (1910). Prov. fick sitt nuv. omfång på
Wienkongressen 1814–15. De äldsta preussiska
delarna äro de 1609 med Jülich-Kleveska arfvet
till Brandenburg komna grefskapen Mark och
Ravensberg. Genom Westfaliska freden 1648 förenades
därmed som furstendöme stiftet Minden. Genom köp
tillkommo grefsk. Tecklenburg och Limburg, genom arf
grefsk. Lingen, genom riksdeputationshufvudbeslutet
1803 stiften Münster och Paderborn som furstendömen
samt furstendömet Korvey. Till dessa landsdelar,
som 1807–13 voro förenade dels med konungariket
Westfalen (se nedan), dels med storhertigdömet
Berg, lades 1815 hertigdömet Westfalen, furstendömet
Siegen, grefsk. Wittgenstein, fria riksstaden
Dortmund samt flera mediatiserade riksständer
i den forna Westfaliska kretsen. Invånarna tala
en nedertysk munart. Protestanter och katoliker
väga ungefär jämnt mot hvarandra, dock med en
ringa öfvervikt för de senare; något öfver 20,000
pers. äro judar. Folktätheten är 204 inv. pr kvkm.,
näst Rhenprovinsens den största i Preussen. W. är i
sina sydliga delar fylldt af de renska skifferbergens
sönderstyckade platåer, medan i n. ö. Weserbergen ge
höjdkaraktär åt landskapet. Däremellan skjuter in den
s. k. westfaliska låglandsbukten, en fortsättning
af det nederländska slättlandet. De högst belägna
delarna ligga längst i s. Där skär sig Ruhr en
djup dalfåra i platålandet; den sydligare delen
bär namnet Sauerland, och där finns i
ö. på den s. k. Winterbergplatån prov:s högsta
punkt, Astenberg (830 m.). Denna platå förenas
med Westerwald på sydöstra gränsen genom Rothaar-
l. Rotlagergebirge (Ederkopf, 694 m.). På norra
sidan af Ruhr faller med kala, branta sluttningar mot
dalgången Haarstrangs ås, som emellertid i n. långsamt
öfvergår i slättlandet kring Lippe, det s. k. Hellweg.
Den westfaliska låglandsbukten afbrytes i v. af
några enstaka grupper kullar (n. v. om Münster
158 m.), men är eljest en mot n. v. jämnt lutande
slätt, hvars högsta delar i ö. ligga endast 130
m. ö. h. Där upprinna Ems och Lippe. W. är deladt
mellan Rhens, Ems’ och Wesers flodområden. Rhen
själf berör ej prov., men bifloderna Ruhr och Lippe
äro dess förnämsta vattendrag. Ems är den stora
hufvudådran i slättlandet kring Münster; Weser skär
det nordöstligaste hörnet af prov. och genombryter
Weserbergen i ett smalt pass, kalladt Westfaliska
porten
. Sammanlagda längden af naturliga vattenvägar
är 383 km. Den 1899 färdigbyggda Dortmund–Ems-kanalen
förbinder Rhen och Ems med hvarandra. – Klimatet är
mildt utom på de sydligare platåerna. Låglandsbukten
lämnar tillträde för fuktiga vindar, i följd hvaraf
nederbörden når ett ganska afsevärdt belopp, i s. af
ända till 1,000 mm. om året. – Af näringsgrenar
är jordbruket förhärskande i n., under det att den
sydvästra delen är helt
industrialiserad; där ligger i Ruhrdalen Tysklands förnämsta
industridistrikt. Af hela prov:s areal upptar
åkermarken 42,4 proc., ängsmark och beten 18,3 proc.,
skogsmark 27,9 proc. Jordens bördighet är mycket
olika; minst fruktbara äro norra och nordöstra
delarna. Småbruk äro talrika i W., storgodsen
ha haft mindre omfattning där än i andra delar af
Preussen. Mest odlas råg, hafre och potatis. Ej heller
sockerbetsodlingen är obetydlig, äfvenså odlingen
af hampa och lin. Af kreatursafvel är uppfödning
af hästar betydande i n. (stuteri i Warendorf),
svinafveln är viktig i låglandet (westfaliska
skinkor); däremot har fårskötseln gått ständigt
tillbaka. Bergverksdriften är betydande. I främsta
rummet komma stenkolen; Ruhrbäckenet eger Tysklands
viktigaste stenkolsfält. Men äfven på malmer är
W. rikt; det lämnar det mesta järnet i riket näst
Rhenprovinsen, den mesta kopparn näst Sachsen och
den största mängden svafvelkis. Zinkproduktionen är
ansenlig och har hittills stått efter endast den i
Rhenprovinsen och Schlesien. Därjämte brytas bly-,
nickel- och antimonmalm, flera slags byggnadssten,
gips, marmor och skiffer. Mineralkällor förekomma
vid Oeynhausen, Driburg, Lippspringe m. fl. st. I
samband med den rikliga förekomsten af malmer
och stenkol står den storartade metallindustrien;
särskildt är gifvetvis järn- och ståltillverkningen
ansenlig, den har sina hufvudcentra i Bochum,
Dortmund, Iserlohn, Altena och Siegen. Tillverkning
af mässings- och bronsvaror bedrifves i Iserlohn och
Altena, af tennvaror i Lüdenscheid o. s. v. Bland
textilindustrier har linnetillverkningen gamla
anor (sedan 1300-talet) och är alltjämt betydande,
särskildt kring Herford, Warendorf och Bielefeld;
på den sistnämnda orten ha tillverkats äfven
juteväfnader. Bomullsindustri förekommer i
de västliga delarna (v. om Münster). Andra
industrier äro tillverkning af papper, glas,
läder och garfämnen. – För den lärda bildningen
är sörjdt genom Westfälische Wilhelmsuniversität
i Münster. Utom ett flertal gymnasier, seminarier
m. m. eger W. äfven högre och lägre landtbruksskolor,
bergsskolor af skiftande art samt andra fackskolor. –
I administrativt hänseende är W. indeladt i 3
regeringsområden: Münster med 11, Minden med 11 och
Arnsberg med 22 kretsar. Provinsregeringens säte
är Münster. Romersk-katolska kyrkan har biskopar i
Münster och Paderborn, hvilkas stift sträcka sig äfven
in i Rhenprovinsen och Sachsen. – W. kallades sedan
senare hälften af 700-talet västra delen af det gamla,
af Karl den store med frankiska riket införlifvade
hertigdömet Sachsen omkring Ruhr, Lippe och öfre
Ems, i motsats till Engern och Ostfalen, hvilka
lågo omkring Weser och sträckte sig till Elbe. Vid
hertigdömet Sachsens upplösning efter Henrik Lejonets
aktsförklaring 1180 gick namnet Ostfalen förloradt,
men namnet W. bibehöll sig för området kring Ruhr
och Lippe och omfattade senare äfven Sauerland
vid Sieg. Ärkebiskopen af Köln erhöll Sauerland
och några andra delar af W. och fick af Fredrik
Barbarossa titeln hertig af W. och Engern; dock
íunnos inom det nya hertigdömet flera själfständiga
områden. Hertigdömet hörde senare till Neder-renska
kretsen. Dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free