- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
53-54

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westfaliska freden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som normaldag, så att de områden, som då voro
katolska, skulle förbli det, de åter, som då voro
sekulariserade, skulle fortfara att så vara. I de
enskilda länderna skulle invånare af annan religion
än statens få rätt till samvetsfrihet, husandakt
och utvandring. 2) Statsrättsliga bestämmelser. En
ständig riksdag skulle inrättas, i Regensburg, där
de katolska och protestantiska ständerna skulle
vara alldeles likställda. Den skulle utöfva hela
lagstiftnings- och beskattningsrätten; men då därvid
enstämmighet skulle fordras emellan de tre kurierna
(jfr Tyskland, sp. 661) ooh
meningsstrider emellan de olika religionsgrupperna i hvar
kuria ej skulle afgöras genom röstpluralitet, utan
genom uppgörelse i godo, så innebar denna bestämmelse,
att de sista spåren af en tysk centralstyrelse då
utplånades. Dessutom fingo de olika riksständerna
full "landshöghet" i inre angelägenheter samt rätt
att ingå förbund med hvarandra och med utländska
makter, dock ej mot kejsaren. 3) Territoriella
bestämmelser.
Sverige fick hela Vor-Pommern med öarna
Rügen och Usedom, af Hinter-Pommern Stettin, Garz,
Damm, Gollnow och ön Wollin jämte mellanliggande
vatten samt en sträcka af östra Oderstranden, som
skulle bestämmas genom underhandlingar mellan Sverige
och Brandenburg, hvarjämte, om den
brandenburgska manslinjen utslocknade, Sverige skulle
erhålla äfven hela det öfriga Hinter-Pommern
med Kammin. Vidare erhöll det staden Wismar med
fästet Hvalfisken samt amten Poel och Neukloster,
ärkebiskopsstiftet Bremen (men ej staden Bremen)
och biskopsstiftet Verden samt amten Wildeshausen och
Thedinghausen. Por dessa områden erhöll det säte och
stämma som riksstånd på riks- och kretsdagar samt
skulle omväxlande med Brandenburg ega direktorium
i Nedersachsiska kretsen. Slutligen erhöll det 5
mill. riksdaler för att betala sina trupper samt
några andra penningsummor.
Frankrike fick full besittningsrätt till stiften
Metz, Toul och Verdun, som det faktiskt egt sedan
1552, samt alla österrikiska besittningar i Elsass,
nämligen Sundgau, Öfre och Nedre Elsass, Breisach och
de 10 riksstäderna i detta land. Brandenburg erhöll
återstoden af Hinter-Pommern och stiften Halberstadt,
Minden, Kammin och Magdeburg (från 1680). Mecklenburg
fick stiften Schwerin och Ratzeburg. Bajern fick
behålla Öfre Pfalz och kurfurstevärdigheten,
men Nedre Pfalz skulle återlämnas till Fredrik
V:s son, för hvars räkning en ny (åttonde)
kurvärdighet inrättades. Äfven Hessen-Kassel och
Braunschweig-Lüneburg fingo några små områden. Schweiz
och Nederländerna skildes

illustration placeholder
Fig. 1. Fredskongressen i Münster 1648, G. Ter
Borchs berömda målning. (National gallery, London.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free