Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - West Troy - Vestvaagöy - West-Washington. Se Georgetown 1 - West Virginia - Westwood, John Obadiah - Westzynthiusska fonden. Se Handelsflottans pensionsanstalt, sp. 1326 - Westöö, Oskar Anian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
89
Vestvaagöy-Westöö
90
15,622 inv. (1917). Strax ofvanom staden afgrena
, sig Erie- och Champlain-kanalerna. W.
har en stor unionsaisenal; industrien är
i rask tillväxt och omfattar tillverkning
af järnvägsvagnar, eggverktyg och yllevaror.
A. N-d.
Vestvaagöy [-våg-], en af Lofotens (se
d. o.) största öar, Nordland, Norge. 413,69 kvkm. med
6,177 inv. (1918). V. skiljes genom Nappströmmen
från Flakstodöy i v. och genom Sundklakkströmmen
från Gimsöy och Östvaagöy i ö. Längs sydkusten
ligga fiskelägena Bolstad, Mortsund, Stein och
Stamsund; längs nordvästkusten Eggum, Borgver,
Höines och Kvalnes. I det inre väl odlade bygder
mellan höga, vackert formade fjäll (omkr. 1,000 m.).
K. G. G.
West-Washington |>e;st wå;ji^ton]. Se George t o w
n 1.
West Virginia [ωe’st vədʃi’niə], förkortadt W. Va,
en af Nord-Amerikas förenta stater, begränsad i
n. af Pennsylvania och Maryland, i ö. och s. af
Virginia, i v. af Kentucky och Ohio (se karta till
Nord-Amerikas förenta stater). 64,180 kvkm. Staten
genomdrages från s. v. till n. ö. af det appalachiska
bergsystemet, men det råder en skarp kontrast mellan
en mindre, högländare, östlig del och en större,
lägre liggande västlig. Det förra området, de s. k
Newer Appalachians, bildas af ett äldre, veckadt
kedjeberg, som af erosionen utjämnats till en slätt,
men senare åter fått berglandskaraktär därigenom,
att floderna i de mjukare lagren skurit djupa
dalgångar. Bergstopparna nå här flerstädes en höjd af
1,200 m.; högsta punkten, Spruce Knob, ligger 1,458
m. ö. h. Den västliga, större delen af staten (2/3
af arealen) utgöres af Alleghany-platån, hvars af
sandsten, kalksten och skiffrar bildade lager inta ett
nästan horisontalt läge. Platån har emellertid genom
floderosionen blifvit sönderstyckad till ett nätverk
af dalgångar med mellanliggande isolerade branta
höjder. Den nordöstligaste delen af staten afbördar
sitt vatten mot Atlanten genom Potomac, som på en lång
sträcka bildar gränsen mot Maryland. Eljest tillhör
W. äfven med sina östliga, veckade bergområden
Ohios flodsystem; de största bifloderna till Ohio
äro Monongahela, Little och Great Kanawha, Guyandotte
samt Big Sandy, som bildar gräns mot Kentucky. Ohio
själf skiljer W. från staten Ohio i n. v. Jorden
är i det nordvästra platålandets dalgångar särdeles
bördig, och där odlas i betydande utsträckning majs, i
mindre grad hvete och hafre. Ganska ansenlig är äfven
odlingen af tobak. I de östliga, bergigare delarna af
staten är näringslifvet hufvudsakligen grundadt på
boskapsskötsel och mejerihandtering. Bergsbruket är
dock det viktigaste näringsfånget, och som producent
af mineraliska råämnen står staten näst främst i
unionen. Den produktiva stenkolsarealen täcker 70
proc. af statens yta, ett af de största sammanhängande
kolfälten i världen. Stenkolsbrytningen, som
1873 utgjorde 600,000 t., hade 1915 stegrats
till 77,184,069 t. med ett värde af 74,561,349
doll. Petroleum och naturlig gas komma näst efter
kolet i betydelse. Utvinningen af det förra ämnet
torde redan ha sett sin bästa tid; värdet uppgick
1915 endast till 14,468,278 doll., men den naturliga
gasen, som
först efter 1895 ökats i betydenhet, afkastade
s. å. 36,424,263 doll. Järnförekomsterna äro
obetydliga, men leran lämnar råvara för en ansenlig
industri. Brytning af byggnadssten och skiffer
förekommer flerstädes. Industrien är stadd i tillväxt
och omfattar förnämligast järn- och ståltillverkning
i de nordvästra delarna af staten, nära Ohio, som
bildar en god och billig transportled för både kol och
järn. Läderindustrien torde komma närmast i betydelse;
den är grundad på den rikliga tillgången af garfämnen
från skogarna. Ovanligt gynnsamma förutsättningar har
äfven glas- och lergodstillverkningen. Järnvägsnätet
hade 1916 en längd af 6,316 km. Af väl så stor
betydelse i trafikhänseende äro floderna, förutom
Ohio särskildt Monongahela samt Little och Great
Kanawha. För allmänbildningen är väl sörjdt; en lag
af 1908 bestämmer, att barn mellan 8 och 15 år skola
åtnjuta undervisning under 24 veckor pr år. Af högre
undervisningsanstalter är framför allt att nämna
West Virginia university i Morgantown (grundlagdt
1868), som 1918 besöktes af 1,269 studenter. Af de
religiösa samfunden äro metodister, baptister och
presbyterianer talrikast. Folkmängden uppgick 1880
till 618,457 pers., 1890 till 762,794, 1900 till
958,800 och 1910 till 1,221,119 samt uppskattades
1918 till 1,438,500 pers., däraf inemot 45,000
negrer. Hufvudstad är Charleston (31,060 inv. 1917)
vid Great Kanawha. Staten sänder 2 senatorer
(valda för 6 år) och 6 representanter (valda för
2 år) till kongressen. – W. skilde sig 1861 från
östra Virginia, men slöt sig till de konfedererade
och upptogs 31 dec. 1862 som egen stat i unionen.
A. N-d.
Westwood [>e’stwud], John O b a d i a h, engelsk
naturforskare, en af sin samtids mest framstående
entomologer, f. 1805 i Sheffield, York-shire,
d. 1893, utnämndes 1861 till zcolqgie professor
i Oxford. Sedan 1872 var han hederspresident i
Entoinological society i London. W.s entomologiska
arbeten (redan 1862 uppgick deras antal till 378)
utgöras mestadels af förträffliga monografier öfver
en mängd insektsläkten och familjer (Gleridœ,
Lucanidœ, Paussidœ m. fl.). Bland hans arbeten
må nämnas det berömda Introduc-tion to the modern
classification of insects, joun-ded on the natural
habits and corresponding orga-nization of the
different families (2 bd, med 2,500 fig., 1838-40),
British moths and their transf or nations (2 bd, med
114 kolor. taflor, 1843 -45), Arcana entomologica
(2 bd, med 95 kolor. taflor, 1843), The genera of
butterflies (tills, med Edw. Doubleday; 2 bd, med
86 kolor. taflor, 1852), The butterflies of Great
Britain (ny uppl., med kolor. taflor, 1854), Thesaurus
entomologiens oxo-niensis (med kolor. taflor, 1874)
och Revisio insec-torum familiæ Mantidarum (1889). I
förening med Spence Eate utgaf han History of british
sessile-eyed Crustacea (1861-69). 1855 fick han en
af Koyal societys kungl. guldmedaljer. W. författade
flera skrifter äfven på det arkeologiska området.
O. T. S.*
Westzynthiusska fonden. Se Handelsflottans
pensionsanstalt, sp. 1326.
Westöö [vestö], Oskar Anian, präst, växt-kännare,
f. 18 nov. 1819 i Lärbro, Gottland, d. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
