- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
105-106

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien (Kungl. svenska Vetenskapsakademien)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ungefär samtidigt hade hofmarskalken frih. G. von
Paijkull som gåfva till staten erbjudit sina rika, på
Vallox-Säby i Uppland förvarade zoologiska samlingar
för att utgöra början till ett riksmuseum. Detta
anbud blef af K. M:t mottaget, och 16 juni 1819
fick akad. uppdraget att mottaga samlingarna samt
uppställa och vårda dessa i sammanhang med akad:s
eget museum; fr. o. m. 1820 utgingo kostnaderna för
det därmed förenade zoologiska riksmuseet delvis
af statsmedel. Samlingarnas snabba tillväxt gaf den
närmaste anledningen till akad:s beslut, 1828, att
inköpa Westmanska huset (se nedan); öfverflyttningen
dit verkställdes af Sven Nilsson, hvilken under
sin intendentstid (1828–31) grundlade museets åt
den nordiska faunan egnade afdelningar. Dessa
förkofrades ytterligare af hans efterträdare
B. F. Fries (1831–39), särskildt med föremål
representerande den svenska hafsfaunan. Under hans
tid öppnades museet efter fullbordadt ordningsarbete i
nov. 1831 för allmänheten. På grund af vid riksdagen
1840–41 beviljade förhöjda anslag blef det dittills
varande zoologiska museet från 1841 förändradt till
Naturhistoriska riksmuseet, fördeladt i 5 afdelningar
under hvar sin intendent: samlingarna af vertebrerade
djur (K. J. Sundevall), de entomologiska samlingarna
(K. H. Boheman), de helmintologiska och malokologiska
samlingarna (S. Lovén), de mineralogiska samlingarna
(K. G. Mosander) och de botaniska samlingarna
(J. E. Wikström). De båda sistnämnda afdelningarna
tillkommo därigenom, att med riksmuseet införlifvades
akad:s egna motsvarande samlingar, af hvilka de
mineralogiska från 1828 haft en särskild vårdare
med titel af amanuens, de botaniska, som förvarats
i Bergianska stiftelsens egendom, stått under vård
af denna stiftelses föreståndare. Som villkor för
statens öfvertagande af ett för riksmuseets räkning af
akad. verkställdt fastighetsköp bestämdes 1849, att
akad:s samlingar äfven formellt skulle betraktas som
statsverkets egendom. Riksmuseet har sedan dess fått
nya afdelningar för samlingarna af fossila djur 1864
(N. P. Angelin), för samlingarna af arkegoniater och
fossila växter 1885 (personlig intendentur för förste
innehafvaren A. G. Nathorst) samt för de etnografiska
samlingarna 1900 (Hj. Stolpe). Museets utomordentligt
stora tillväxt på alla områden har föranledt de
byggnadsföretag, hvarför nedan redogöres; dock är
den etnografiska afdelningens lokalfråga ännu olöst,
och dess samlingar, till större delen magasinerade i
lägenheter inom kv. Grönlandet södra, äro sedan 1918
stängda för allmänheten.

Nu gällande instruktion för naturhistoriska riksmuseet
är af 23 april 1920. Enligt densamma består museet,
som är ställdt under Vet. akad:s inseende och vård,
af följande 8 afdelningar: a) mineralogiska afd.,
för de mineralogiska och petrografiska samlingarna; b)
paleobotaniska och arkegoniat-afd., för samlingarna af
växtfossil, gymnospermer, kärlkryptogamer och mossor;
c) botaniska afd., för samlingarna af angiospermer,
alger, lafvar och svampar; d) paleozoologiska afd.,
för samlingarna af djurfossil; e) evertebratafd.,
för samlingarna af lägre ryggradslösa djur; f)
entomologiska afd., för samlingarna af spindeldjur.
myriopoder och insekter; g) vertebratafd., för
samlingarna af ryggradsdjur; samt h) etnografiska
afd.
, för de etnografiska och antropologiska
samlingarna. Hvarje afdelning förestås af en
intendent med titeln professor, som på förslag af
akad. utnämnes af K. M:t. Bland dem utser akad. för
en tid af tre år i sänder en förste intendent samt
en ersättare för denne med åliggande att ha allmänt
öfverinseende öfver museets tomtområde och för
allmänheten tillgängliga lokaler, utöfva tillsyn öfver
dessas förevisning och bevakning samt, under akad:s
förvaltningsutskott, besörja för museet gemensamma
ekonomiska angelägenheter. Vid alla afdelningar
finnas af akad. för viss tid tillsatta assistenter med
vetenskaplig kompetens, hvilka biträda intendenterna
vid samlingarnas ordnande och bearbetning, dessutom
kvinnliga biträden, preparatorer m. fl. samt
vid vertebratafd. en förste konservator och en
konservator, förnämligast för djurs uppstoppande,
skelettering och montering m. m. Föremålen äro inom
hvarje afd. fördelade på en skådesamling, innehållande
de för allmänheten mest instruktiva föremålen, vidare
en hufvudsamling särskildt afsedd för vetenskaplig
forskning, och slutligen en duplettsamling, som
hufvudsakligen används till byte, men från hvilken
lämpliga exemplar äfven kunna öfverlämnas till
inhemska undervisningsanstalter. Skådesamlingarna
(utom f. n. den etnografiska afd.) hållas tillgängliga
för allmänheten, vissa tider fritt, under andra
mot stadgad afgift; de besökandes antal uppgick
1920 till 60,327 personer. Inom samlingarna äro
den skandinaviska nordens djur- och växtvärld samt
mineralrike representerade i största fullständighet;
från främmande länder och världsdelar har museet
riktats företrädesvis genom många från Sverige
utgångna expeditioner och enskilda forskningsfärder;
tack vare de svenska polarexpeditionerna torde
riksmuseet i afseende på arktiska föremål vara det
rikaste i världen. Ansenliga förvärf ha äfven gjorts
genom byten och inköp, till en ej ringa del bekostade
af enskilda mecenater, samt genom ett stort antal
donationer af större och mindre samlingar. Resultaten
af samlingarnas vetenskapliga bearbetning äro till en
hufvudsaklig del offentliggjorda i akad:s skrifter. Se
"Naturhistoriska riksmuseets historia, dess uppkomst
och utveckling", utg. af K. Vet. akad. (1916),
samt intendenternas årsberättelser i akad:s
"Årsbok".

Lokaler. Akad:s första sammankomst hade
hållits på Riddarhuset i "auditorium illustre", en
vid en senare omändring försvunnen sal i byggnadens
öfre våning. Denna och några angränsande rum fick
akad. disponera till 1764, då hon efter uppsägning
måste afflytta från Riddarhuset. Efter att under
några år ha hållit sina sammankomster dels i
"gamla banken" (numera Finansdepartementet), dels
i Bergskollegii sessionsrum (i nuv. kanslihuset),
inflyttade akad. 1771 i för ändamålet upplåtna och på
akad:s bekostnad inredda lokaler i "Grefve Pers hus"
på Helgeandsholmen. Biblioteket hade under tiden
förvarats på Observatorium och samlingarna varit
inhysta på skilda ställen. De härmed förknippade
olägenheterna bidrogo att göra frågan om anskaffning
af ett eget hus för akad. aktuell, och tack vare den
nedan omnämnda Rosenadlerska donationen såg man sig
i stånd att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free