- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
113-114

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien (Kungl. svenska Vetenskapsakademien)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"handel och borgerliga näringar", den förra med lika
många led. (15) som klassen för naturalhistoria och
den för "inre naturkunnigheten" (fysik och kemi),
visar, att man ännu stod kvar på den ursprungliga
ståndpunkten i afseende på akad:s uppgift. Från 1745
invaldes äfven utländska led., hvilkas antal 1798
begränsades till 75; också bland dessa bereddes plats
(1783) för en kvinna: Katarina II:s bekanta väninna,
furstinnan Dasjkova, president i ryska vet. akad.

I ekonomiskt afseende hade akad. från början ej haft
andra tillgångar än led:s frivilliga sammanskott
och det honorar, som af förläggare betalades för
utgifningen af "Handlingarna" (detta upphörde
1779). Rikligare medel fick man till förfogande,
sedan akad. genom k. resol. 17 okt. 1747 fått
uteslutande privilegium på almanackors utgifning. De
härigenom ökade förvaltningsbestyren föranledde
1749 tillsättandet af en aflönad bokhållare
(från 1775 kallad kamrerare), och 1758 uppdrogs
inseendet öfver de ekonomiska angelägenheterna åt
ett särskildt utskott under namn af "inspectura
ærarii", motsvarande det nuv. förvaltningsutskottet
(från 1850). Redaktionen af almanackorna uppdrogs åt
akad:s sekreterare, och därmed förenades utgifningen
af kalendrar, som under växlande titlar utgjort
föregångare till den nuv. Statskalendern (se
d. o.) och som från 1813 besörjts af en särskild
kalenderredaktör. I sin tjänst hade akad. i äldre
tider äfven ritmästare och gravörer, bland hvilka
märkas J. E. Rehn, Fr. Akrel och Elias Martin. Under
akad:s inseende ställdes 1756 de af D. Ekström
(se denne) upprättade matematiska och optiska
instrumentmakerierna samt 1779 den till Stockholm
öfverflyttade globverkstaden, som i det kosmografiska
sällskapets namn inrättats i Uppsala af And. Åkerman.

För särskilda ändamål kom akad. i åtnjutande
af flera donationer. Den äldsta af dessa är
dan s. k. Thamiska, tillkommen redan före akad:s
stiftelse 1727, genom testamente af kommerserådet
Sebastian Tham för upprättandet af ett "collegium
illustre" vid Riddarhuset. Enligt ridderskapet
och adelns beslut, stadfäst genom k. resol. 1746,
anvisades afkomsten af denna donation som bidrag till
aflöning åt akad:s sekreterare, mot skyldighet att
hålla föreläsningar i matematik och naturkunnighet,
en tid utbytt mot åliggande att i akad:s "Handlingar"
publicera redogörelser för vetenskapernas historia
(se Thamiska föreläsningarna). Bland äldre donationer
må i öfrigt nämnas hofintendenten Fr. Sparres (1747)
och direktören Niklas Sahlgrens (1773), hvilka båda
användes till belöningar för besvarandet af utsatta
prisfrågor; vidare presidenten K. A. Rosenadlers
(1777), afsedd till bidrag för inköp af ett hus
åt akad., samt professor P. J. Bergius (1784),
hvarigenom akad. kom i besittning af Bergianska
trädgården (se Bergianska stiftelsen). Afkomsten af
en del äldre donationer, bl. a. Sahlgrenska, hvilkas
syften blifvit föråldrade, används numera till årligen
utgående understöd åt yngre naturforskare för att
utföra resor inom Sverige med ändamål att undersöka
landets naturförhållanden.

Akad:s betydelsefullaste vetenskapliga insats
under den första perioden af hennes verksamhet var
upprättandet af Stockholms observatorium. Förslaget
härom väcktes af P. Elvius, Stockholms magistrat
upplät till byggnadsplats "sandbacken ofvanför
Drottninggatskroken" med ständig besittningsrätt, så
länge den för sitt ändamål användes, och Klas Grill
(se denne) försträckte som räntefritt lån de nödiga
byggnadskostnaderna. Grundstenen lades 26 maj 1748,
och 20 sept. 1753 invigdes observatoriet med ett tal
af Höpken, som af samtiden högt beundrades. 1751
anvisades af allmänna medel ett anslag till inköp
af instrument, och på Stockholms observatorium, som
stod under Wargentins ledning till hans död 1783,
utfördes af honom de viktiga astronomiska arbeten,
som gjort hans namn berömdt (se Wargentin). –
Bland åtgärder till vetenskapernas befordran må vidare
nämnas, att akad. på initiativ af Linné understödde
hans lärjungars forskningsresor i främmande
länder, att det var ett inom akad. väckt förslag
om fäderneslandets naturhistoriska undersökning,
som gaf första anledningen till Linnés egna berömda
resor i olika landsdelar, samt att akad., utom
sina "Handlingar", utgaf äfven andra arbeten af
vetenskaplig betydelse, såsom P. Elvius, "Mathematisk
tractat om effecter af vatn-drifter" (1742), N. Rosén
von Rosenstein, "Underrättelser om barnsjukdomar"
(1764), och D. Melanderhjelms "Astronomie"
(1795). Slutligen tillkommer akad. i väsentlig del
äran af att genom sina led. Erik Benzelius, Elvius och
framför allt Wargentin ha lagt grunden till svenska
befolkningsstatistiken och föranledt tabellverkets
upprättande (se A. R. Cederberg, "Pehr Wargentin als
statistiker", 1919).

Under den lysande period i svenska naturforskningens
historia, som hufvudsakligen sammanfaller med
frihetstiden, hade akad. intagit en central,
i flera afseendsn ledande ställning inom det
vetenskapliga arbetet. Mot seklets slut inträdde häri
en förändring: det minskade intresset hos allmänheten
för vetenskapliga frågor återverkade äfven på akad.,
och i början af 1800-talet visade sig i hennes
verksamhet en märkbar afmattning. I viss mån bidrogo
härtill de täta ombytena af sekreterare, af hvilka
t. o. m. en, K. G. Sjösten, måste för försumlighet
afsättas (1808). Det bör dock ej lämnas oanmärkt,
att under denna tid tillkom på akad:s initiativ den
viktiga gradmätningen i Lappland (1801–03) och att
resultaten af densamma genom Jöns Svanberg utgåfvos
af akad.

En ny epok i akad:s historia härleder sig
från J. Berzelius’ tillträde af sekretariatet
(1819). Genom honom kom den rena vetenskapligheten i
högsätet. Öfvergången från sysslandet med praktiska
uppgifter och vetenskapernas tillämpning på dessa
hade förberedts genom instiftandet af Svenska
läkaresällskapet (1809) och Landtbruksakad. (1811),
hvilka öfvertagit arbetsområden, hvaråt akad. förut
fått egna en väsentlig del af sin verksamhet; blott
de tekniska vetenskaperna fortforo under Berzelius’
tid att vara representerade inom akad. genom en
särskild teknisk professur. Förändringen i akad:s
uppgift kom till synes i de nya grundreglerna af 30
nov. 1820. Dessa införde en ny klassindelning af led.,
som bl. a. genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:44 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free