Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wetterhorn, bergmassa - Weterlé, Émile - Vetterli-geväret - Wetterling, Alexander Klemens - Vetterlund, Fredrik Maurits - Wetterlund, Johan Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Wetterlé-Wetterlund
144
hotell W. (1,232 m. ö. h.)
till Glecksteinhotel (2,338 m. ö. h.).
A. N-d.
Wetterlé. É m i l e, elsassisk politiker, f. 2 april
1861 i Kolmar, blef 1893 katolsk präst och framträdde
som franskvänlig elsassisk politiker först som
tidningsman (bl. a. i "Journal de Colmar"), sedermera
som led. från 189? af öfre Elsass’
kretsdag och från 1898 af ven af tyska riksdagen,
inom hvilken han 1912 deltog i bildandet af ett
elsass-lothringskt centrumsparti. W. invaldes af
ven i Elsass-Lothringens "landesausschuss" och 1911 i
rikslandets andra kammare. Yid Världskrigets utbrott
(aug. 1914) nedlade W. sina offentliga uppdrag i
Tyskland och flydde of ver till Frankrike, där han
under kriget tog liflig andel i propagandaverksamheten
för Elsass-Lothringens återförening med
Frankrike. Efter fredsslutet invaldes han i
franska deputeradekammaren för en elsassisk valkrets
(1920) och har där anslutit sig till det nationella
blocket. Hittills har han endast mycket
sällan deltagit i kammardebatterna. W.
har utgett en mängd politiska broschyrer samt
Lende-mains réparateurs (1917), Au service de
Vennemi (s. å.) och Les coulisses du Reichstag. 16
années de vie parlementaire en Allemagne
(1918). V. S-g. Vetterli-geväret [fe’tt-], ett af
schweiziske teknikern FriedrichVetterli (f. 1822,
d. 1882) konstrueradt repetergevär af 10,5
mm. kaliber, íör-sedt med bakladdningsmekanism
enligt Dreyses system och antaget redan 1869
i Schweiz, medan alla andra länder ännu voro
beväpnade med enkelladd-ningsgevär. 1870 antogs
ett af Vetterli konstrueradt enkelladdningsgevär
af 10,3s mm. kaliber i Italien. Se H an d el d va
p en, sp. 1314. G. af Wdt. Wetterl.ng,
Alexander Klemens, målare, f. 1796 i Uppland (enligt
annan uppgift på Sveaborg), d. 1858 i Stockholm.
Fadern var kapten vid fortifikationen och skicklig
ritare. W. blef kadett 1810 och underlöjtnant vid
Svea artilleri 1812, deltog 1813 -14 i de tyska,
danska och norska fälttågen, steg i graderna
till major i armén och var en tid lärare vid
artilleriskolan på Marieberg och adjutant hos
kronprins öskar. Som konstnär fick han aldrig en
fast grund att bygga på. Inom kamratkretsen var
han uppburen för sin förmåga som karikatyrtecknare.
Han lämnade teckningar till sin vän Fr. Eoyes
planschverk öfver målningarna i K. museum 1821-23
och till densammes "Magasin för konst, nyheter
och moder". 1826 anträdde han en resa till
Paris, där han studerade lef-vande modell
och anatomi, gjorde häststudier m. m., och därifrån
fortsatte han 1827 till Eom och 1830 till Neapel.
Återkommen hem 1831, målade han småtaflor med hästar,
italienska och svenska utsikter och folklifsbilder,
bl. a. Svensk soldat på sitt torp skördande sin åker.
Han blef led. af Konstakademien 1840. - Minst till sin
fördel visar han sig som bataljmålare. Han utförde
åt Karl XIV
Johan i akvarell Slaget vid Telningen (1838)
och Slaget vid Zinkhofen i Bajern 1796 (1840)
och i olja slaget vid Dennewitz (1842), Bivacken
före slaget vid Grossbeeren (1844) och Stormningen
af Leipzig (1853). Litograferade af Dahlström,
fingo bilderna från svenskarnas senaste fälttåg
vidsträckt spridning. I utkast föreligga ett par andra
kompositioner från Karl Johans krig: Öfvergången
af Elbe och Karl Johans möte med de allierade
monarkerna efter tredagarsslaget vid Leipzig. 1856
målade W. Karl Johans besök vid Göta kanal under dess
byggande (liksom flera af de föregående afsedd för
Stensalen på Drottningholm - nyligen äro de flyttade
till Stockholms slott eller deponerade på olika
håll). Dessa målningar ha hufvudsakligen historiskt
intresse, utförandet är dilettantiskt, färgen torr och
hård. W:s bästa egenskaper komma vida mera till sin
rätt i hans teckningar, bilder från resor i Sverige
och utlandet, raska, ofta humoristiska skildringar
af folklif och militärlif, karikatyrer (många
på Nationalmuseum, som af ven eger förberedande
teckningar och skisser till batalj-taflorna).
G-g N.
Vetterlund, Fredrik Maurits, kritiker, skald, f. 10
okt. 1865 i Halmstad, vardt filos. doktor i Lund 1900,
var 1902-10 docent i estetik och litteraturhistoria
vid Lunds universitet och 1911 -18 vid Stockholms
högskola. 1903 anställdes han som litteraturkritiker
i redaktionen af "Aftonbladet". V. har utgett
diktsamlingarna I dagens stunder (1896), I
Gråbergsland (1809), Sommar och september (1911;
såväl gamla som nya dikter) och Skuggornas sal (1916),
scenerna Tidiga ungdomsår (1907), ungdomsfantasien
Vayaha (1912), Raderingar och novelletter (1916),
den af litterära uppsatser och poesi sammansatta
boken Studier och dikter (1901), en liten uppsats
om Bernhard Berenson (1902), Atterboms sagospel
Fågel blå (1900-02), Från nyromantikens dagar (1907)
och essaysamlingen Skissblad om poeter (1914). Ett
urval ur V:s tidigare diktning utkom 1920 under
titeln Genom åren. - V:s diktning är icke rik,
men distingerad, en pastellartad, drömmande lyrik
med vemodskänsla på bottnen, ofta egnad minnen
och helst l ef vande i det förflutna, befryndad
med äldre skedens idylliska och romantiska poesi
både i åskådning och stil, men icke ofta sångbar
eller otvungen; han tycks i någon mån sakna energi i
genomarbetningen. Hans sparsamma litteraturhistoriska
och essayistiska författarskap, som mest egnats
nyromantiken samt idylliska och idealistiska poeter,
är själfullt och subtilt analyserande. Y. har utgett
A. T. Gellerstedts "Samlade dikter" (1914). V. uppbär
ett af statsanslagen till vittra författare,
och 1920 tilldelades honom ett af stipendierna ur
A. Bonniers stipendiefond för svenska författare. Se
Ö. Levertin, "Svensk litteratur", II (1909).
H-nB.
Wetterlund, JohanAxel, skulptör, f. 15 jan. 1858 i
Habo, Västergötland, studerade vid dåv. Slöjdskolan
i Stockholm, var modellör hos Sv. Scho-lander,
gjorde studier i Tyskland, Frankrike och Italien
1904-05 och under senare resor. W. har gjort sig känd
hufvudsakligen genom dekorativa skulpturverk, bland
dessa 8 statyer på Stockholms slotts södra fasad
(se Stockholms slott samt afbildning af N. Tessin
d. y:s staty i art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
