Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wheeleriella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16?
Wheeleriella-Whipple
168
krigsministeriet utrustad expedition för utforskning
och kartläggning af Förenta staternas territorier
v. om lÖÖ° v. Gr. Till denna expeditions vetenskapliga
stab hörde flera framstående forskare, såsom
K. G. Gilbert, J. Marcou, E. Howell o. a. Kesul-taten
offentliggjordes dels i "Topographical atlas"
(1872 ff.), dels i "Report upon the geographical
and geological explorations of the lÖÖ-meridian in
California, Nevada, Nebrasca, Utah, Arizona, Colorado,
New Mexico, Wyoming and Montana" (1875 ff.). Efter
W. är uppkallad Wheeler peak (3,677 m.), som förut
ansågs vara högsta bergstoppen i staten Nevada.
A. N-d.
Wheelerie’lla [>il-], zool. Se Myror, sp. 104.
Wheeling [et»rlinj, största staden i nordamerikanska
staten West Virginia, på östra stranden af Ohio och på
en ö i floden, den viktigaste staden vid Ohio mellan
Pittsburg och Cincinnati. 43,657 inv. (1917). Katolsk
katedral. W. är medelpunkt för statens järn- och
ståltillverkning, kallas allmänt för "nail city"
(spikstaden), men äfven andra slags järnmanufakturer
tillverkas där, äfvensom glas, cigarrer, papper, läder
m. m. Det första nybygget (Fort Fincastle) på W.s
plats anlades 1770; dess namn förändrades 1776 till
Fort Henry, men utbyttes 18G6 mot W. Stad sedan 1836,
var W. 1863-70 och 1875-85 West Virginias hufvudstad.
A- N-d.
Whewell [hjò^l], William, engelsk lärd, f. 1794,
d. 1866, var 1828-32 professor i mineralogi
och 1838-55 i moralfilosofi vid Cambridges
universitet. W. bidrog kraftigt till reformerandet
af den matematiska undervisningen i Cambridge samt
införandet af praktisk filosofi och naturvetenskaper
såsom läroämnen. Han författade bl. a. Astro-nomy and
general physics, considered in reference to natural
thejology (1833, ny uppl. 1864; "Astronomi och
allmän physik", 1842), det synnerligen framstående
arbetet History of the inductive sci-ences (1837;
3:e uppl. 1857), Philosophy of the inductive sciences
(1840; i omarbetad form, 3 dir, 1858-60), utgörande
en kunskapslära, som häf-dade om Kants erinrande
idéer och därigenom bröt med den engelska filosofiens
empiriska grundriktning, samt Elements of morality,
including polity (1845; 3:e uppl. 1854) Lectures
on systematic morality (1846) och Lectures on the
history of moral philosophy in England (1852; 3:e
uppl. 1862), i hvilka han intar en intuitionistisk
moralisk ståndpunkt. Därjämte öfversatte han Grotius’
"De jure belli et pacis" (1853), Goethes "Hermann und
Dorothea" m. m. Jfr Todhunter, "William W." (2 bd,
1876), och Douglas, "Life and select correspondence
oí W. W." (1881). s~e-
Whewell?t [hjc/ol-], miner., ett monoklint
kalk-oxalat, funnet på kalkspat i Ungern, af Brooke
uppkalladt efter professor William Whewell (se denns).
Ant. Sj.
Whickham [w^kom], stad i engelska grefsk. Durham, 6
km. s. v. om Newcastle, nära floden Derwent. 18,332
inv. (1911). I närheten kolgruf-vor, som gett
upphof till betydande industrier, omfattande
tillverkning af järn, kemikalier, skeppståg m. m.
A. N-d.
Whigpartiet Oi;g-] i Förenta staterna. Se Whigs 2.
Whigs [£tn’gs]. 1. Engelskt politiskt parti. Se
Tories. - 2. Politiskt parti i Nord-Amerikas förenta
stater. Namnet whigs gafs under åren närmast före
nordamerikanska frihetskrigets utbrott och under
kriget ej sällan åt anhängarna af koloniernas
frigörelse från Brittiska riket. Det återupptogs
1834 af de s. k. nationella republikanerna
(seKepublikaner, sp. 1443), hvilka bekämpade
presidenten Jacksons politik och under Henry
Clays ledning påyrkade vidsträckta befogenheter åt
unionsmyncUgheterna, skyddstullar, stöd åt Förenta
staternas bank och ett af unionsregeringen ledt och
bekostadt arbete för landets planmässiga uppodling
(internal im-provemenls). Med namnet whigs ville
partiet därjämte antyda sin allmänt frisinnade
läggning i motsats mot Jacksons något godtyckliga
maktfullkomlighet. Utom Clay voro D. Webster och
J. Q. Adams dess främsta män. Af taktiska skäl
uppställde partiet 1836 och 1840 som presidentkandidat
i st. f. Clay general W. H. Harrison; han segrade
1840, men afled redan 1841. och vicepresidenten
J. Tyler närmade sig som president demokraterna,
hvarför partiets lagstiftningsprogram ej kunde
genomföras. Med Clay som presidentkandidat motsatte
sig partiet i 1844 års valstrid förgäfves annexionen
af Texas, och 1848 segrade whigs blott genom att
till kandidat taga en populär general från södern,
Z. Taylor. Slaf-frågan hade då redan börjat splittra
partiet, och dess anhängare i sydstaterna började
alltmer öfvergå till demokraterna, samtidigt med
att i de norra staterna affall skedde till nya
partibildningar med klarare program i den brännande
frågan. Det blef Clays kompromiss i slaffrågan
1850 (se Clay), som snart nog beredde partiets
undergång. Det gick 1852 till val med general
W. Scott som presidentkandidat och upprätthållandet
af Clays kompromiss som program, men besegrades,
och dess flesta anhängare i nordstaterna upp-gingo
1854-56 i det nybildade republikanska partiet (se
Republikaner, sp. 1443). Unionens vidmakthållande,
till dess nordstaterna vunnit kraft nog att öfverta
detta värf, är partiets största insats i Förenta
staternas historia. Jfr J. P. Gordy. "History of
political parties in the united states" (1900),
J. A. Woodburn, "Political parties and party problems
in the United states" (1903), och M. Ostrogorski, "La
démocratie et 1’organisa-tion des partis politiques",
II (s. å.). 2. V. S-g.
Whip [än’p], eng. 1. Sports., piska; den,
som håller hundarna tillsammans med piskan (se
P i kör och Jaktridning). - 2. Polit. (Whipp
er-in). Selnpiskare. 1. B. C-m.
Whipple [ö>i;pl], Edwin Percy, nordamerikansk
essayförfattare, f. 1819 i Gloucester (Massachusetts),
d. 1886 i Boston, uppträdde som föreläsare i litterära
ämnen. Hans kritiska studier utmärkas för skarpsynt
uppfattning samt en af anekdoter och epigrammatisk
kvickhet upplifvad framställning. Bland hans arbeten
må framhållas Essay on Macaulay (1843), Essays and
reviews (2 bd, 1848-49), Literature and life (1849,
flera uppl.), Character and characteristic men (1866),
Success and its conditions (1871) samt hans förnämsta
verk, The literature of the age oj Elizabeth (1869;
ny uppl. 1876).
Whipple [ítf^pl], GuyMontrose, amerikansk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
