- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
177-178

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Whitefield-Althén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17?

Whitefield-Althén-Whitelocke

178

heten af pånyttfödelse, sedermera om
rättfärdig-görelsen genom tron, det mänskliga
syndafördärf-vet och Kristi rättfärdighet,
den kommande domen och försoningen genom
Kristus allena. Af hans 18,000 predikningar ha
endast 75 blifvit bevarade genom andras, ofta
bristfälliga, anteckningar. En samlad upplaga
af W:s predikningar, bref m. m. utgafs i 7 bd
1771-72, med lefnadsteck-ning af John Gillies. En
utförligare biografi har författats af L. Tyerman
(2 bd, 1876-77). Se f. ö. litt. till Wesley.
(Hj. H-t.)

Whitefìeld-Althén [>áì’tf?ld-], Ruth,
operasångerska. Se A 11 h é n. Suppl.

Whitehall Oáì’t-hå’1]. Se London, sp. 1052.

Whitehaven [wáYt-hëìvn], hamnstad i engelska
grefsk. Cumberland, vid Solway firth.. 65 km. s. v. om
Carlisle. 19,044 inv. (1911). För sin betydelse
har W. framför allt att tacka de fyndigheter af kol
och järn (hematit), som bearbetas i grannskapet i
grufvor, som sträcka sig ända till 2,5 km. ut under
hafvet. Förutom järnverk och mässingsgjuterier har
W. skeppsvarf samt tillverkar allt hvad som hör till
fartygsutrustning. A. N-d.

Whitehead [wáYted], Robert, engelsk ingenjör,
uppfinnare af den efter honom benämnda torpeden,
f. 3 jan. 1823 i Eolton-le-Moors, Lan-cashire, d. 14
nov. 1905 i Shrivenham, Berkshire, blef 1837 elev
vid Richard örmerod & sons verkstäder i Manchester,
anställdes 1846 hos firman Fhilip Taylor & sons
i Marseille, men uppsatte sedermera egen fabrik
i Milano, hufvudsak-ligen för tillverkning af
maskiner för silkesväfnad. Därpå flyttade W. först
till Trieste och 1856 till Fiume, där han egnade
sig åt konstruktion och tillverkning af maskineri
för krigsfartyg för Österrike (Stabilimento tecnico
Fiumano), sedermera för tillverkning af torpeder,
hvartill hans samarbete sedan 1864 med österrikiske
fregattkaptenen Luppi gett honom uppslag (se Torped,
sp. 427). Hans arbete för att realisera Luppis
uppslag blef så genomgripande, att den första
användbara torpeden (1868) med fog bär W:s namn och
kan anses vara hans skapelse. I W:s torpedfabrik
i Fiume. som 1904 öfvertogs af hans äldste son
och ända in i det sista vetat hålla sig i spetsen
för torpedutvecklingen, ha sedermera tillverkats
torpeder i mycket stor utsträckning och för alla
örlogsmariner. 1890 upprättade W. en filialfabrik nära
Weymouth, hufvudsakligen för leveranser till England.
C. K. S. Fmn.

Whitehorne [wáYt?n], James, amerikansk målare,
f. 1803 i Wallingford, Yermont, d. 1888, var
hufvudsakligen autodidakt, målade porträtt och stod
i högt anseende. Särskildt omtalas af honom ett i
Amerika bekant blad, utfördt i mezzotinto-maner:
Henry Clays tal till senaten. (G-e ^7-)

Whiteley [wáYtli], William, engelsk affärsman,
f. 1831, d. 1907, tog sextonårig anställning hos
en klädesfirma i Wakefield och fick 1854 en dylik
plats i London. 1863 öppnade han en liten butik i
Westbourne Grove, Eayswater, London, med en personal
af 2 unga flickor och l springpojke samt ett kapital
af 700 pd st., som han lyckats hopspara. Företaget
hade framgång, och inom ett år sysselsatte han 15
biträden. 1866 utvidgades affären betydligt, och
nya af delningar upprättades snabbt efter hvarandra,
till dess W. kunde kalla

sig universal provider ("allförsäljare") och faktiskt
kunde anskaffa allt tänkbart, hvarom en mängd
anekdoter berättas. 1899 förvandlades affären, som
nu lämnade en behållning af öfver 100,000 pd st. om
året, till aktiebolag. W. blef ihjälskjuten af en man,
som föregaf sig vara hans naturlige son och som han
nekat hjälp. J- C.

Whitelocke [wi7tlåk], B u l s t r o d e, engelsk
statsman, f. 6 aug. 1605 i London, d. 28 juli 1675 i
Chilton, Wiltshire, studerade i Oxford och utbildade
sig där till jurist. Han blef snart uppmärksammad
som advokat, var 1626 led. af parlamentet och
valdes 1640 till led. af Långa parlamentet. Där
vann han genom sina framstående egenskaper snart
stort inflytande och utmärkte sig i denna tid af
hätska partistrider och förföljelser för besinning
och moderation. Detta visade han i processen mot
Strafford; i processen mot Laud vägrade han att taga
del, emedan han stod i personlig tacksamhetsskuld
till denne alltifrån studieåren; beslutet att
döma Karl I till döden ogillade han, hvarför
han drog sig undan någon tid före afrättningen
(1649) och först en tid efter denna ånyo tog del
i parlamentets öfverläggnin-gar. Efter monarkiens
afskaffande blef W. medlem af statsrådet. Beslutet
om öfverhusets afskaffande motsatte han sig, och
han afrådde 1653 Långa parlamentets upplösning. För
Cromwells nationella utrikespolitik blef han dock
snart vunnen. 1653 ställdes han i spetsen för en
beskickning till Sverige; ett närmande till denna
makt skulle kraftigt främja de engelska intressena
och nödga Danmark att borttaga de skrankor det
satt för den engelska handeln. Han ankom 15
nov. s. å. till Göteborg, i dec. till Stockholm
och vistades sedermera ett hälft år vid svenska
hofvet. En engelsksvensk vänskapstraktat af slöts
april 1654, och därmed hade W. med Sverige inledt den
förbindelse, som sedermera under Karl X Gustaf blef af
ganska ingripande betydelse. Med denne furste trädde
W. under sin vistelse i Sverige i närmare beröring;
öfver hufvud visade han sig personligen allt framgent
mycket svenskvänlig. Den tid W. vistades i Sverige
var den allra sista af Kristinas regering, och med
ogillande undran såg den allvarlige engelsmannen ett
hoflif, hvars betänkliga sidor just då framträdde
som starkast, medan han på samma gång såsom alla
andra beundrade drottningens lärdom och begåfning
(jfr Y a l e n t i n s dag). Han lämnade Sverige
alldeles vid samma tid, som hon af sade sig tronen och
Karl X Gustaf uppsteg på denna (juni 1654). öfver
sin ambassad förde W. en dagbok, hvilken 1772
utgafs af Ch. Morton under titeln A journal of the
swedish embassy in the years 1653 and 1654 from the
commonwealth of England, Scotland and Ireland (ny
uppl. 1855, af H. Reeve; "Bulstr. Whitlockes dagbok
öfver dess ambassade till Sverige åren 1653 och 1654",

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free