Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Whitefield-Althén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Whitney
184
lingen Leaves of grass, omfattande tolf sånger,
som inleddes af ett dityrambiskt företal, som direkt
framlägger hans program för människan och skalden:
"Älska jorden och solen och djuren, förakta rikedomen,
gif allmosor åt den, som ber, hata förtryckaren,
disputera inte of ver Gud, var tålig och eftertänksam
mot människorna, tag inte af dig hatten för något
vare sig kändt eller okändt... Skalden får icke
förslösa sin tid med onyttiga ting... Världsalltet
har en absolut tillbed j are, och det är den
störste skalden. Med allt hvad himlen, den högste
har sändt står han i samklang, med morgon-rodnaden,
med vinterns skog. med barnens lek... Den störste
skalden moraliserar icke och gör inga moraliska
nyttoanvändningar. Han har ingen bestämd stil,
utan är kanalen för tankar och ting, utan att
tillägga något eller borttaga något: sitt jags fria
kanal. Han svär sin konst: jag vill icke blanda in
mig, jag vill i mina skrifter icke tåla någon elegans,
någon effekt, någon originalitet liksom ett förhänge
mellan mig och världen". Af sångerna må nämnas s j
älf bekännelsen Song of my-self och tillitsdikten
till världen, Carol of occupa-tions. Diktsamlingen
vardt ouppmärksammad och osåld; endast Emerson sände
W. ett bref af uppskattning och beundran. Oberörd af
publikmisslyckandet, utgaf W. 1856 en ny upplaga,
tillökt med tjugu nya dikter (bland dem Song of
the open road och Crossing B. Ferry), och 186A en
tredje, där ytterligare 132 tillagts (Starting from
fish-shaped Paumanok, där vänskapens och kärlekens
evangelium besjunges, Calamus, vänskapens hymncykel,
Ghildren of Adam, de häftigt angripna och förföljda
dikterna om den mänskliga kroppens gudomlighet,
m. fl.). Drum íaps (1865) är egnad slafkriget och
intrycken därifrån. I nya upplagor af "Leaves of
grass" 1867 (bl. a. The c,ity dead house) och 1871
(midnattsfantasien On the beach ät night, vårhymnen
Warble for lilac-time, de mäktiga Passage to India och
Prayer of Columbus, sången om Amerikas storhet och
söndring), 1872, 1873 (Dirge, klagosången öfver den
älskade modern), 1876 o. s. v. (uppl. med varianter
utg. af D. Mac Kay 19ÖÖ) infogades större delen af W:s
poetiska alstring. - Af hans öfriga författarskap må
nämnas Democratic vistas (1870); dagboksanteckningar,
som han gjorde under kriget jämte andra smärre notiser
och skisser, förenade under titeln Svecimen days
(1882); en brokig samling dikter och prosastycken
samlade som November boughs (1888). Efter \V:s död
utgåfvos The wound dresser (1897), innehållande hans
bref till hans moder under kriget, och 1902 ännu en
samling bref och uppsatser. Hans samlade arbeten
utkommo 1902 i 10 bd, An american primer 1904 och
Diary in Canada s. å. - W:s diktning och be-tydelsa
ha varit stridsäpplen och äro det ännu, medan den
vidhjärtade, karaktärstarka, ädla personligheten,
som framträder ännu klarare i brefvcn än i dikterna,
allmänt erkännes. Yid början af sin bana ville W. så
att säga utmana den gamla världens litteratur med dess
största snillen i spetsen och mot dess konstnärliga
ideal sätta upp d?n nya världens, en helt och hållet
ny, annorlunda, "demokratisk" konstprincip, som för
både form och innehåll sökts och vandrada förut okända
vägar. När han som sjutticåring ännu en gång bedömde
och förklarade sin alstring (i A backward glance
o’er traveVd roads), inskärper han åter, att
"Leaves of grass" icke skall bedömas som konstverk
eller försök att skapa ett sådant, utan är ett
försök att framställa en bestämd personlighet, en
mänsklig individ, honom s j älf, fritt, uttömmande
och sant. Icke dess mindre har hans diktning haft
en revolutionerande tendens och hans form-gifning
ingalunda varit fri, utan är tvärtom präglad af
ett och samma maner. Versernas oreglerade rytm
är icke talets; den oafbrutna följden af utrop och
uppräkningar af ofta ytterst disparata, men samordnade
begrepp och ting ("auktionskatalogstilen") och en
påträngande smaklöshet i blandningen af element
utgöra otvifvelaktiga, obestridliga brister hos
W. och ligga hindrande i vägen för tillegnandet af
hans verk. Liksom Tho-rild, om hvars "Passionerna"
"Leaves of grass" trots allt erinrar i åtskilligt, är
det egentligen endast extasögonblicken, som W. förmår
ge, och i hans alltför "kraftgenialiska" dikter finnes
det alltid ett öfverflöd på stoff, ett öfverflöd på
känslor, bilder, iakttagelser, tankar af ursprunglig
styrka och höghet, men brist på själítukt, måtta och
behärskning af det oerhörda material hans intellekt
och hans erfarenhet gett honom. Både i Europa och
Amerika har en mängd poeter tagit intryck af W., men
vanligen endast lyckats följa honom efter i fel. Se
uppsats af A. Eutenschön i "Ord och bild" (1905;
gränslös beundran) samt arbeten af Bucke (1883),
Knortz (1886), Clarke (1892), J. A. Symmonds (2:a
uppl. 1906), J. Burroughs, W. S. Kennedy, Donaldson
(1896), J. Schaf (1904), H. B. Binns (1905), Bliss
Perry (1906), L. Bazalgette (1908) och B. Selincourt
(1914). R-n B.
Whitney [w^tni], Eli, amerikansk uppfinnare,
f. 8 dec. 1765 i Westboro, Massachusetts, d. 8
jan. 1825 i New Haven, visade tidigt ovanliga
anlag för maskinkonstruktioner. Efter examen vid
Yale college 1792 for han till Savannah, där han
genom förmedling af general Greenes änka blef satt i
tillfälle att arbeta på lösningen af problemet att på
mekanisk väg rensa bomull. Hans första modellmaskin,
sagegrenermaskinen (se Egre-nermaskin), tycks ha
blifvit stulen, men han konstruerade snart en ny
och fick densamma patenterad 1794. I kompanjonskap
med Phineas Miller (sedermera gift med mrs Greene)
anlade W. en fabrik vid New Haven, för tillverkning
af bomullsrensningsmaskiner. De sökte ernå monopol
härför och utverkade, att vissa af de nordamerikanska
bomullsproducerande staterna betalade af-gifter
för, att maskinerna skulle få användas inom
resp. stater. 1798 började W. i New Haven tillverka
eldvapen, och han erhöll stora beställningar på gevär
för Förenta staternas armé. Fmn.
Whitney [oi^ni], nordamerikansk släkt,
härstammande från John W., som 1635 inflyttade från
England. 1. JosiahDwight W., geolog, f. 23 nov. 1819
i Northampton, Massachusetts, d. 19 au£. 1896 i
Lake Sunapee, New Hampshire, inträdde 1840 i New
Hampshires geologiska undersökning och tillbragte
åren 1842 -47 på studieresor i Europa, hvarund?r
han studerade hos bl. a. É. de Eeaumont, Liebig och
Kammeisberg. 1855 blef han statskemist i lowa och
var samtidigt professor vid Icwa university.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
