- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
229-230

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wichern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

229

Wichterpal -Vicia

230

åtföljt sin man på vissa af hans
resor och bl. a. utgett Beiträge zur
ethnographie der tscheremissen (1913).
K.B.W.

Wichterpal. kommun. Se Estsvenskar, sp. 965.

Vichtis (fi. Vi’hti), socken i Nylands län,
Finland, Lojo domsaga och härad, pastorat
af 2:a kl., Lojo kontrakt, Borgå stift. 519
kvkm. 8,883 inv. (1919). finsktalande. Finsk
folkhögskola (samskola).
O. u-n.

Vichy [vi j i’], stad och badort i franska
dep. Allier, vid högra stranden af Allier,
240 m. ö. h. vid järnvägen S:t Germain les
Fossés-Thiers af banan Paris- Lyon-Medelhafvet. 16,502
inv. (1911). V. består af två delar: Vichy-lä-Ville
(gamla V.), ännu till en del omgifvet af gamla
ringmurar och torn, med trånga, krokiga gator,
ett klocktorn (återstod af ett af hertig Ludvig II
af Bourbon, f. 1337, d. 1410, uppfördt fast slott),
och M:me de Sévignés hus, samt Vichy-les-B a i n s,
den omkring källorna och badanstalterna uppförda nya
staden, med civil- och militärhospi-

Kasinot i Vichy.

tal, kasino med teater (se fig.), det hela omgifvet
af vackra parker. Rester af badbäcken och af
vattenledningar samt en mängd mynt från romerska
kejsartiden ha anträffats. Europeiskt rykte erhöllo
källorna, först sedan de på 1780-talet påbörjade
badanstalterna (Établissement thermal) omkr. 1830
blefvo fullbordade. De ha sedermera ombyggts,
den äldsta 1853 och den nyaste 1898-1903 och
kunna lämna flera tusental bad om dagen. V. är
Frankrikes mest besökta kurort. Bolaget, som
af staten arrenderar baden, tillverkar salt för
artificiella bad, pastiller, chokolad m. m. I staden
och dess omedelbara grannskap finnas 21 källor,
af hvilka 12 (4 af dem artesiska) äro statens
egendom. De ryktbaraste och mest anlitade äro La
Grande Grille (se nedan), L’Hópital (33°), Des
Célestins och Lardy. Den ymnigaste. Le Puits-Carré
(44°), är reserverad för bad. - V:s källor äro en
af de förnämsta representanterna af varma alkaliska
hälsokällor genom sin rikedom på natriumbikarbonat
och fri kolsyra samt sin lagom höga värmegrad,
växlande hos de olika källorna från + 12° C. till +
44° C. Källan La Grande Grille (-f 41° C.) är en af
de mest begagnade, i synnerhet mot den i Frankrike
ytterst allmänna

urinsyrediatesen (fransmännens "la graville",
betecknande eg. njurgrus, men äfven större
kcnkre-ment af urinsyra, dock ej större, än att
de kunna passera urinvägarna) och äfven mot gikt,
såväl den akuta formen med regelbundna anfall
som den kroniska. Äfven mot diverse sjukdomar i
digestions-kanalen rekommenderas Vichykällorna. Vid
sjukdomar i gallblåsan. gallsten m. fl. lefverlidanden
ser man ock god nytta af en kur i Vichy. Vichy besökes
årligen af omkr. 70 tusen kurgäster. -• Vichyvatten
försändes, tappadt på buteljer, i stor skala till
andra länder. Emellertid har det äkta vichyvattnet
blifvit mycket undanträngdt af konst-gjordt sådant,
hvilket i synnerhet här i Sverige, där tillverkningen
står under kontroll af någon känd kemist, i regel
är af utmärkt beskaffenhet. Sådant konstgjordt
vichyvatten nyttjas äfven i stor mängd som läskedryck.
Ö. T. S.*

Vi’cia L., 6ot., är ett artrikt släkte af vanligen
stora, mera sällan små örter, hörande till
fam. Le-yuminosœ, underfam. Papilionatœ. Bladen
äro sammansatta af ett till många par småblad,
som äro större än stiplerna. Uddblad saknas, men i
stället finnes ett klänge eller borst. Blommorna
äro fjärilslika och sitta vanligast i större
eller mindre klasar, men äíven ensamma .eller
parvis i bladvecken. Blomfodrets 2 öfre tänder
äro kortare än de 3 nedre eller alla nästan
lika. Blomkronan är 2 till flera gånger längre än
blomfodret. Ståndarsträngarna bilda ett upptill snedt
afskuret rör. Stiftet är upptill platt, skägghårigt på
undre sidan eller rundt omkring småludet. Baljan är
sammantryckt, vanligen mångfröig, med rundade frön,
liknande ärter. Groningen är hypogeisk. I Europa
finnas öfver 60

Vida sativa (fodervicker). 7 växtens topp i blom,
2 blomma, 3 balja, 4 frö.

arter, af hvilka 13 tillhöra Sverige. Viktigaste
arten är den allmänt odlade fodervickern (foder-vi c
k a n) 1. vi ekern (vicka n), V. sativa L. (se fìg.),
som har blommorna parvis ställda, myc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:02:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free