- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
281-282

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vidmarken ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begåfning och ungdomliga behag tillvunno
henne smickrande uppmuntran af bl. a. skalderna
Leopold, Kellgren, Lidner och Thorild, hvilka gjort
hennes personliga bekantskap. Hon blef 1790 gift
med violinisten och repetitören vid k. operan Sven
W. Under signaturen U. C. W. utgaf hon 1799 ett litet
häfte Erotiska sånger, som inrymmer hennes bästa
alster. Sedermera offentliggjorde fru W. endast
öfversättningar af romanerna "Munken" (af Lewis,
1800) och "Victor eller skogsbarnet" (1803) samt ett
häfte med titel Höstaftnarne (1811), till större delen
upptaget af öfversatta prosastycken. Vorden änka 1812,
flyttade hon 1814 till Västergötland och öppnade
1830, i förening med en sin dotter, en flickpension
i Mariestad. Sedan Lénström upplifvat minnet af
den fullständigt glömda skaldinnan genom att utge
hennes Samlade vitterhetsförsök (2 uppl. 1840. med
företal af Franzén), tilldelade Svenska akad. henne
s. å. sin jetong i guld, därvid uttalande, att hennes
toner återkallade "en hågkomst från den gustavianska
sångens dagar". - Fru W:s poetiska ingifvelser,
som röra sig på ett ganska begränsadt område,
kännetecknas af blid och varm känsla, behagfull
täckhet och en erotisk trånad, hvilken på en gång
skyggt och passioneradt utsjunges i åtskilliga af
hennes dikter. Versifikationen är i allmänhet ledig
och välljudande; diktionen bär ej den starka prägel
af förfranskning, som i allmänhet vidlådde svensk
poesi på 1790-talet. Den unge Atterbom egnade henne
starka loford i "Phosphoros" (1810-11). Bland de mera
lyckade af fru W:s dikter må nämnas Korgen, Gumman,
Fjäriln och Vid min sons död.

Vidtsköfle. 1. Socken i Kristianstads län, Gärds
härad. 4,701 har. 1,047 inv. (1919). V. bildar med
Degeberga ett förr till egaren af Vidtsköfle gård
patronellt pastorat i Lunds stift, Gärds kontrakt.

2. Gods i V. socken, Kristianstads län, omfattar
med underlydande i Degeberga, Maglehems och Åkers
socknar 3,500 har, hvaraf hälften åker, med l,35
mill. kr. tax.-värde (1912), samt kalksandstegelbruk
och sågverk med drittelfabrik, allt med elektrisk
drift, bränneri, stuteri, för uppfödning af remonter
och egna arbetshästar, samt, vid utgården Segesholm,
en omfattande blomsterlöksodling. Hufvudbyggnaden (se
fig.), som, källaren oräknad, inrymmer of ver 100 rum,
är ett stort, på alla sidor af vattengrafvar omgifvet
kvadratiskt trevåningsstenhus med högt brutet tak,
murar af i medeltida förband lagda tegel samt vid
de yttre hörnen i n. v. och s. ö. försedt med runda
framspringande torn, det nordvästra tinnkransadt och
det sydöstra slutande i en kupolformad, med lanternin
och spira prydd plåthuf. I nordöstra hörnet af den
på alla sidor slutna borggården utskjuter
ett trapptorn, som fordom var den egentliga
förbindelsen mellan våningarna. Mellan andra och
tredje våningarna löper rundt slottet en rad af
18 snedt nedåt riktade skottgluggar. Från slottet,
som omedelbart omges af trädgårdsplantering,
leda två stenbroar; den äldre, förr en
vindbrygga, till en större holme, "ladugårdsholmen",
i ö., som fordom rymde slottets ladugårdsbyggnader
samt ett försvarstorn i s. ö., men nu bildar en
vacker park och i sin tur förenas med fasta landet
genom tvenne broar; den andra bron leder åt n. till
fasta landet. S. ö. om slottet ligger en stor,
af höga stenmurar omgifven trädgård med växthus
och orangerier, i v. en stor "engelsk park" från
1840-talet och i n. en rad ekonomibyggnader och uthus
från samma tid. - V. omtalas tidigast vid 1200-talets
midt såsom Egeside, omkr. 4 km. n. ö. om det
nuv. slottet, vid Helgeåns utlopp i Yngsjön. och
egdes då af bröderna Harald och Holger Egeside
(Egeteside). Genom gifte kom det på 1300-talet till
danska Brahesläkten, tillhörde under medeltidens
sista år som pant Lunds ärkebiskop, men återkom
till Brahesläkten. 1551-60 lät Jens Brahe uppföra
det nuv. V., som 1587 genom gifte kom till släkten
Barnekow. Den innehade V. (som i maj 1678 försågs
med försvarsanstalter, hvilka efter krigets slut
fingo förfalla) till 1826, då det köptes af den på
V. födde Parisbankiren J. Hagerman. Genom arf och
köp tillföll V. 1839 hofmarskalken R. H. Stjernsvärd
(f. 1808, d. 1867). Dennes sonson E. R. H. Stjernsvärd
sålde i juni 1915 det mesta af arrendegodset till
andelsföreningen Eget hem i Kristianstads län. Resten
och slottet ombildades till A.-b. Vidtsköfle,
3,500 har.

3. (Vitsköl) Cistercienskloster på Jylland. Se
Björnsholm. 2. E. A-t.

Vidtsköfleforsen, i Mörrumsån, omkr. 8 km. från
hafvet. Fallhöjden utgör 15 m. och 9-mån. effekten
vid oreglerad vattenföring 2,550 turbinhkr samt
normala lågvatteneffekten efter reglering af åns
sjöar 3,300 turbinhkr. Forsen eges af Sydsvenska
kraft a.-b., Malmö. C. K.

Vidua paradisea, zool. Se Paradisänkan.

Viduider, Viduridæ. zool., en fågelgrupp (stundom
uppfattad som själfständig familj) inom
väfvarfåglarnas familj (se Väfvarfåglar).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free