Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wiedemann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
289
Wiedemanns och Franz’ lag-Wiegand
290
des broder, egyptolog, f. 18 juli 1856 i Berlin, blef
privatdocent i Bonn 1882 och professor i egyp-tologi
där 1891. Af W:s mångsidiga författarskap förtjäna
särskildt nämnas Ägyptische geschichte (1884-88),
Herodols zweites buch mit er-läuterungen (1890)
och Dìe religion der alten Ägypter (s. å.).
l o. 2. S. A-s. 3. P. L-n.
Wiedemanns och Franz’ lag [vide-], jys., en af
G. Wiedemann (se denne) och doktor Rudolf Franz
(f. 1827) 1853 upptäckt lag, enligt hvil-ken
förhållandet mellan värmeledningsförmågan och den
elektriska ledningsförmågan är nära detsamma för alla
metaller. Lagen kompletterades 1882 af L. Lorenz,
som visade, att nyssnämnda förhållande är nära
proportionellt mot absoluta temperaturen. Om Kv
betyder ledningsförmågan för värme, Ke den elektriska
ledningsförmågan, T absoluta temperaturen och C en
konstant, uttryckes lagen i matematisk form sålunda:
Kv c
KC:T=C-
Lagen är icko strängt giltig; särskildt vid låga
temperaturer kunna afvikelserna bli mycket stora.
T. E. A.
Wiedersheim [v?dershajm], Robert Ernst E d u a r
d, tysk anatom, f. 21 april 1848 i Württemberg,
föranleddes genom Fr. Leydigs undervisning vid
universitetet i Tübingen att egna sig åt zoologi
och särskildt åt jämförande anatomi. Sedan han 1872
i Würzburg promoverats till med. doktor och en tid
varit prosektor i anatomi å Köllikers institution,
blef han 1882 professor i anatomi vid universitetet i
Freiburg im Breisgau. W:s författarskap rör sig inom
området af ryggradsdjurens anatomi, hvilken han riktat
med ett antal värdefulla bidrag. Mest känd har han
blifvit genom sin i flera uppl. utkomna och på flera
språk öfversatta Lehrbuch der vergleichenden anatomie
der wirbelthiere (1882 - 1909). Af hans öfriga arbeten
må nämnas: Das kopfskelett der urodeien (1877), Die
anatomie der gymnophionen (1879), Morphologiscne
studien (1880), Der bau des menschen als zeugnis
fur seine vergangenheit (1887; 4:e uppl. 1908),
Lie entwicklung des urogenitalavvarates bei
krokodilen und schild-kröten (1890) och Das
gliedmassenskelett der wirbelthiere Q892).
L-e.
Wiedewelt [vide-], Johannes, dansk skulptör, f. l juli
1731 i Köpenhamn, d. 17 dec. 1802, var son till Just
W. (f. 1677, d. 1757), äfvenledes skulptör. W. lärde
först hos sin fader och målade samtidigt för Miani,
blef sedan Pezolds elev vid konstakademien, kom 1750
till Paris och arbetade under Coustou d. y.. som
k. pensionär ’sedan 1752. Efter att ha vunnit en
silfvermedalj vid akademien i Paris reste W. till Rom
1753, där hans vänskapsförhållande till Winckelmann
kastade en viss glans öfver honom som konstnär
samt befruktade hans bildning och konstuppfattning,
ehuru mera teoretiskt än praktiskt, så att Coustous
skola äfven efter resan till Rom ständigt spåras
i hans konst. 1758 kom W. hem, blef medlem af
konstakademien på Hvilande Herkules (1759), blef
därefter hofbildhuggare och professor vid akademien
(1761). W:s bästa
Tryckt den 14/4 21
alstring tillhör 1761-70. Grafmonumentet öfver
Kristian VI, statyerna i Fredensborgs park, bland
dem do stora dekorativa balustradfigurerna Danmark
och Norge, grafvårdar och en serie reliefer till
Kristiansborg vittna om hans flit och förmåga
samt, i förening med en mängd teckningar i skilda
riktningar, om en märklig dekorativ talang. Den skola
han tillegnade sig i Frankrike lyser fram till och
med ur hans försök att ge gestalt åt de teorier,
för hvilka han med en viss vältalighet gjorde sig
till tolk. Han ut-gaf 1762 en skrift Tanker om smagen
udi konsterne, delvis ett upprepande af Winckelmanns
teorier, i andra stycken original. Bäst lyckas han
i porträtt, i synnerhet i medaljongsreliefer. I
hans båda berömdaste arbeten, grafmonumentet öfver
Fredrik V i Roskilde domkyrka och statyn Troheten
på Fri-hedsstötten på Vesterbro, framträder något
nytt i den rena varma känsla, som ligger i dessa
arbetens allegoriska kvinnofigurer. Hans samtid var
stolt öfver "Danmarks Fidias", då den såg en rad
af monumentala verk utförda af en infödd, sedan
man kort förut ansett det nödvändigt att inkalla
utlänningar för hvarje större konstverk, som skulle
utföras. W. var sedan 1773 med korta mellanrum åtta
gånger direktör för akademien. Då hans arbetskraft
aftog och hälsan betänkligt försvagades, gjorde
han själf slut på sitt lif. Hans teckningar till
"Peder Paars" utkommo i förträffliga kopparstick
af Clemens. Se F. J. Meier, "Efterretninger
om billedhuggeren J. W." etc. _ (1877).
Ph. W.*
Viedma. 1. Hufvudort i argentinska territoriet Rio
negro (se d. o. 3). – 2. Sjö, 200 m. ö. h., i södra
Patagonien, nära gränsen till Chile.
Wiegand [v?gant], Heinrich, tysk redare, f. 17
aug. 1855 i Bremen, d. 29 mars 1909 i Homburg, blef
efter i Göttingen förvärfvad juris doktorsgrad
advokat i Bremen med handels- och sjörätt som
specialitet, var sedan 1889 juridisk rådgifvare
åt det stora rederibolaget Norddeutscher Lloyd,
inträdde 1892 i dess direktion och var från
1895 till sin död företagets högste ledare, från
1899 med titeln generaldirektor. W. inlade stor
förtjänst om Norddeutscher Lloyds och i allmänhet
det tyska skeppsbyggeriets utveckling samt erbjöds
1905 af rikskanslern furst Bülow ledningen af
"Reichskolonialamt", det ämbetsverk, hvarur tyska
rikskolonialministeriet senare framgick. W. var
äfven delegare i flera stora industriföretag,
bl. a. i Allgemeine elektrizitäts-gesellschaft
("A. E. G."), hvars förvaltningsråd han tillhörde.
V. S-g.
Wiegand [v?gant], Friedrich, tysk kyrkohistoriker,
f. 14 dec. 1860 i Hanau, blef 1899 e. o. professor i
Erlangen och 1902 i Marburg samt verkar sedan 1906
som ord. professor i Greifswald. W. har gjort sig
bemärkt genom en rad undersök-
32 b. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
