Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
militär-veterinärakademi samt hade 26 lärare och 968
elever (1914); bryggeriakademien, st. 1895; samt
österrikiska handelsmuseets exportakademi (C 3),
en 1898 upprättad handelshögskola, med 50 lärare
och 304 elever (1914). Vid samtliga högskolor,
universitetet inräknadt, funnos 1,294 lärare och 9,288
lärjungar (vintersemestern 1914), af hvilka sistnämnda
tyskarna utgjorde 5,776 och polackerna 1,557. Till
religionen voro 5,166 lärjungar romerska katoliker,
3,205 israeliter och 510 evangeliska kristna. För
elementarundervisningen finnas 17 gymnasier, af hvilka
det äldsta, "akademiska gymnasiet", öppnades 1622
som efterträdare till ett 1554 vid hofvet stiftadt
jesuitgymnasium, 10 realgymnasier och 20 realskolor
(1914), med i allmänhet 8 klasser i gymnasierna
och 7 i realskolorna. Lärarpersonalen var 1,206
och lärjungeantalet 16,354 vid slutet af läsåret
1914–15. Dessutom finns en skola för orientaliska
språk, upprättad 1873; ett pedagogium l. lärarakademi
för fortsatt utbildning af lärare; 4 lärar- och 9
lärarinneseminarier med sammanlagdt 2,135 elever
(1914); 27 högre flickskolor; en "theresiansk
akademi", öppnad 1746, för utbildning af adliga
ynglingar till statstjänst; ett katolskt institut för
utbildning af präster; ett armenisk-katolskt läroverk;
samt flera internat, bland hvilka märkas pázmányska
seminariet för präster från ungerska stift. För den
militära utbildningen funnos 1914 en krigsskola,
teknisk och administrativ fackkurs för militärer,
ridinstitut, en armé- och en artilleriskjutskola,
veterinärskola samt 3 kadettskolor. Den yrkestekniska
undervisningen ombesörjes af konstslöjdskolan
(Kunstgewerbeschule; E 4), öppnad 1867, med
209 elever (1914), en med teknologiska
konstslöjdmuseet förbunden fackskola, med afdelningar för
metallindustri och elektroteknik och 529 elever
(s. å.); 6 tekniska fackskolor; 44 yrkesskolor
med 2,027 lärare och lärarinnor samt 42,168 elever
(1914); 41 skolor för speciella yrken; 15 tecknings-,
modellerings- och målarskolor; 4 handelsläroverk,
hvaraf ett för flickor; samt 22 handelsskolor. För
folkundervisningen sörja 473 offentliga och 60
privata folkskolor. De förra ha 292 olika byggnader,
med 3,580 lärare och 3.038 lärarinnor samt 117,170
gossar och 120,567 flickor (1914). Utgifterna för
de offentliga folkskolorna 1914–15 voro 35,68
mill. österr. kr. De privata folkskolorna hade
s. å. 265 lärare och 483 lärarinnor samt 4,929 gossar
och 7,734 flickor. Folkundervisningen är obligatorisk
mellan 7 och 14 års ålder. Dessutom finns i W. ett
stort antal privatskolor för musik, teater, främmande
språk, gymnastik, dans m. m. Abnormskolornas antal
var 22, hvaraf 5 för döfstumma, 4 för blinda,
12 för andesvaga samt 1 för försvarslösa barn,
hvilka tills, hade 1,063 lärjungar (1914).
Bland W:s vetenskapliga inrättningar märkas vet. akad. (se
Akademi, sp. 407) med eget radiuminstitut och
fonogramarkiv för uppsamling af prof på språk,
dialekter, musik och röster, inrymd i ett 1753–55
af franske arkitekten Jadot de Ville Issey byggdt
palats (D 4); geologiska riksanstalten (fig. 23;
E 5), st. 1849, i det forna Razumovskijpalatset, med
statsmuseum, bibliotek (69,883 bd 1919) och kemiskt
laboratorium; statsarkivet (C 4), med omkr. 100,000
urkunder, i ett 1902 af Hofer och Holzeland byggdt
palats; militärgeografiska institutet, med stort
arkiv; österrikiska kommissionen för internationell jordmätning och
österrikiska gradmätningsbyrån; centralanstalten
för meteorologi och geodynamik; statistiska
centralkommissionen ; tysk-österrikiska arkeologiska
institutet; "staatsdenkmalamt" för skydd af historiska
och konstminnesmärken; kommissionen för Österrikes
nyare historia; sero-terapeutiska institutet;
en jordbrukskemisk profningsanstalt; biologisk
profningsanstalt, m. fl. Bland vetenskapliga
föreningar och lärda sällskap må nämnas
Altertumsverein (st. 1853), zoologisk-botaniska
sällskapet (1851), geografiska sällskapet (1856),
Wiener Goetheföreningen (1878), W:s läkarsällskap
(1837), Heraldiska sällsk. Adler (1870) samt det 1918
stiftade riksförbundet för uppfostran och undervisning
m. fl.
W. är en af världens på konstskatter rikaste
städer. Främsta platsen intar konsthistoriska museet
med fornegyptiska antikviteter, antika skulpturer,
mosaiker, inskrifter, vaser, bronsföremål, mynt,
medaljer och vapen samt ett tafvelgalleri med
omkr. 2,000 nummer, hvaribland särskildt Rafael,
Veronese, Tintoretto, Sarto, Tizian, Perugino,
Fra Bartolommeo, Carraccierna, Reni, Correggio,
Parmeggianino, Velazquez, Rembrandt, Ruysdael,
van Dyck, Rubens, Dou, Teniers, Jordaens, Brueghel,
Holbein, Dürer, Cranach, Memling, van Eyck, Quinten
Matsys m. fl. äro väl och rikhaltigt representerade,
en stor samling akvareller, teckningar, kopparstick,
träsnitt och fotografier samt den stora heroon
l. grafkammaren från Trysa (se Gjölbaschi). (En
stor mängd målningar af italienska mästare bortfördes
af italienska regeringen 1919 h. o. h. rättsvidrigt
från Hofmuseet.) Andra konstsamlingar äro, förutom den
ofvannämnda skattkammaren i Hofburg: konstakademiens
tafvelsamling, med nederländska och venezianska
taflor; österrikiska statsgalleriet, i Belvedere,
med hufvudsakligen österrikiska taflor från 1800- och
1900-talen; det ofvannämnda Liechtensteinsgalleriet,
med mer än 800 taflor, hvaribland särskildt Rubens
och van Dyck äro rikt företrädda; grefvarna Harrachs,
Czernins, Schönborns m. fl. privatsamlingar. Dessutom
finnas permanenta konstutställningar, af taflor i
Künstlerhaus (D5,6), ett 1868 af A. Weber byggdt
palats i renässansstil, och af konsthandtverk samt
periodiska bl. a. i Secessionens utställning (C 6,
7), en i assyrisk-egyptisk stil 1898 af J.M. Olbrick
uppf. byggnad.
Bland öfriga museer och samlingar märkas
naturhistoriska hofmuseet, med afdelningar för
mineralogi (bl. a. en berömd meteoritsamling),
paleontologi, etnografi, zoologi och botanik;
det forna hofbiblioteket; Albertina (se Albert,
hertig af Sachsen-Teschen, sp. 483), i ärkehertig
Fredriks palats (se därom ofvan, sp. 304), museet för
konst och industri (D 4), st. 1863, med permanenta
och tillfälliga utställningar af konsthandtverk
från alla tider samt fackbibliotek; ett 1907
öppnadt Goethemuseum; krigsmuseum; handelsmuseum;
de staden tillhöriga historiska, arkeologiska,
Haydn- och Schubertmuseerna, alla i stadshuset; Tyska
ordens centralarkiv, med omkr. 12,000 urkunder;
"heeresmuseum", i arsenalen (E 8), där Gustaf II
Adolfs vid Lützen burna kyller förvarades till 1920,
då det gafs till Lifrustkammaren i Stockholm.
Bland teatrar märkas Operan (Hofoperntheater,
fig. 15; C 5), i renässansstil (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
