Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 385-386 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wijk ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under befordrades han 1851 till kapten, 1854 till
major och 1862 till öfverstelöjtnant i armén. 1864
utnämndes W. till öfverste och chef för Värmlands
regemente, vid hvilket han redan 1854 befordrats
till kapten. 1874 blef han generalmajor i armén
och var 1877-80 t. f. generalbefälhafvare i
3:e militärdistriktet. 1881 tog han afsked
ur krigstjänsten. – Bland den mängd offentliga
uppdrag, som W. under sin tjänstetid utförde, märkas
företrädesvis de, som stå i samband med ordnandet
af arméns fältförvaltning. Särskildt förtjänar
anföras, att han var ordf. i kommittén för ordnande
af härens trängväsen (den s. k. trängkommittén),
som 1877 afgaf sitt högst värdefulla, ja epokgörande
betänkande. Äfven som militärförfattare intog W. en
bemärkt ställning. Sålunda utgaf han Öfversigt af
svenska militär förvaltning en jemte grunddragen af
den norska, i hvad som rör er krigsmakten till lands
(1861) samt Öfversigt af svenska krigsförfattningens
historiska utveckling från äldre tider till
indelningsverkets afslutande 1733 (1866). 1876-81
var han led. af riksdagens Första kammare och tog
verksam del i behandlingen af den under dessa år
på dagordningen stående försvarsfrågan. Sedan
1855 var han led. af Krigsvet. akad.



2. Karl Oskar W., den föregåendes broder,
dramatisk författare, f. 7 maj 1826 i Stockholm,
d. 20 jan. 1899 i Hälsingborg, vardt student
i Uppsala 1844 och eg-nade sig där åt vittra
sysselsättningar. 1848 bevistade han fälttåget i
Danmark som frivillig vid 4:e danska linjebataljonen
och infriade så för sin del det vid studentmötet
1845 gifna löftet (se Skandinavism). Sedan han 1849
undergått kansli- och kameralexamina, skref han
in sig i Finansdepartementet m. fl. ämbetsverk,
var 1855-56 tulldistriktschefssekreterare i
Göteborg och egnade sig därefter någon tid
åt merkantila sysselsättningar. W. kallades
1863 till inspektör och litteratör vid den då
nyss för Karl XV:s räkning inköpta Dramatiska
teatern, blef 1868 intendent vid samma teater
med bibehållande af litteratörbefattningen samt
förordnades 1871 till sekreterare och ombudsman vid de
k. teatrarna. Han erhöll på egen begäran afsked från
intendent-skåpet 1878 och från sekreterartjänsten
1881 samt bosatte sig 1891 i Hälsingborg. 1876
hade han utnämnts till hofintendent. – W:s verksamhet
som dramatisk författare börjades 1854, med det
historiska skådespelet Lucidor, som efterföljdes af
skådespelen Amaranther-orden (1864), En konung! (1870,
förhärligande Gustaf III och belönadt med Svenska akad:s
andra pris 1869), Siri (1874; tysk öfv. 1877), Svart i
rödt (1876; tysk öfv. 1878), Bertha Malm (komedi, 1882;
öfv. till ty. och tjechiska). Medborgerligt förtroende
(1883), Qvinnofrid (komedi, 1884) och Fru Madeleine Bunge
(1886; öfv. till ty., höll. och tjechiska), i hvilken
sistnämnda pjäs det socialistiska äktenskapet och
kvinnofrågan behandlas från konservativ ståndpunkt. Tekniken i
W:s pjäser vittnar om den rutinerade teaterkännaren,
och han gör goda psykologiska grepp. Han öfversatte
eller bearbetade öfver ett hundratal stycken ur den
franska, tyska och danska dramatiska litteraturen,
bl. a. Schillers "Fiesco", "Min ros i skogen", Dumas’
"Falska juveler", Sardous "Allt för fosterlandet" och
"Onkel Sam" samt Molbechs "Ambrosius". W. redigerade
för åren 1867 och 1868 en teaterkalender, "Thalia".
Han författade slutligen memoarer (Ur minnet
och dagboken, 1882) och framträdde som lyriker med
Femtio sonetter (1892), ganska väl formade.



3. Erik Anders Gustaf August W., son till W. 1,
fysiker, f. 14 mars 1849 i Stockholm, d. 29 okt. 1913
i Göteborg, blef 1868 student i Lund, 1872 filos.
kandidat där och promoverad till filos. doktor i
Uppsala, kallades s. å. till docent i astronomi vid
Uppsala universitet och 1873 till docent i fysik
och meteorologi vid Lunds universitet samt utnämndes
1881 till professor och föreståndare för Chalmersska
slöjdskolan i Göteborg, sedan 1883 kalladt Chalmers
tekniska läroanstalt, och blef vid dess ombildning
till Chalmers’ tekniska institut dettas förste
rektor. Från denna post, med hvilken professuren i
fysik var förenad, afgick han 1913. W. deltog som
fysiker och astronom i svenska polarexpeditionen till
Spetsbergen (med öfvervintring där) 1872-73. Som
representant för svenska Vet. akad. bevistade
han polarkonferenserna i Hamburg 1879, Bern 1880,
Petersburg 1881 och Wien 1884. Han företog 1877 och
1878 som riksstatens stipendiat samt 1889 på egen
bekostnad studieresor till Tyskland, Österrike,
Frankrike och England. Han var led. af Göteborgs
högskolas styrelse 1888-1913. W. inlade betydande
förtjänst om Chalmers tekniska läroanstalts
storartade utveckling och gjorde kraftig insats
vid den högre tekniska undervisningens ordnande i
allmänhet som led. af den för ändamålet 1906 tillsatta
kommittén. Genom sin kommunala verksamhet framstod
han som en af Göteborgs märkesmän. 1883-1909 var
han led. af stadsfullmäktige (1898-1909 ordf.),
ordf. i hamnstyrelsen 1899-1913 och led. i flera
järnvägsstyrelser m. m. 1887 (majriksdagen), 1891-96
var han en af stadens riksdagsmän i Andra
kammaren och 1907-11 i Första samt hade 1891-93
och 1895 plats i tillfälliga utskott och 1894 i
bevillningsutskottet. W. var led. af hydrografiska
kommissionen till 1899 och ordf. i kommittén för
arméns och flottans pensionsväsen. Förutom afh. öfver
astronomiska, meteorologiska och jordmagnetiska ämnen
i Vet. akadrs "Handlingar" och "Öfversigt" samt i
"Acta Universitatis lundensis", smärre uppsatser
i "Nordisk tidskr.", "Teknisk tidskr.", "Svensk
tidskr." m. m. författade W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>