Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 429-430 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktor Emanuel ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plikttrogna regentgärning. Om V:s regering se vidare
Storbritannien, sp. 185–196. – V. blef i sitt
äktenskap moder till 4 söner och 5 döttrar: 1)
Viktoria, f. 1840, d. 1901, 1857 förmäld med
(sedermera) kejsar Fredrik III af Tyskland (se
Viktoria, tysk kejsarinna); 2) Albert Edvard, prins
af Wales, sedermera konung Edvard VII, f. 1841,
d. 1910 (se Edvard, engelska konungar 7); 3) Alice,
f. 1843, d. 1878, 1862 förmäld med prins (sedermera
storhertig) Ludvig af Hessen-Darmstadt; 4) Alfred,
hertig af Edinburgh, f. 1844, d. 1900, sedan 1893
regerande hertig af Sachsen-Koburg och Gotha (se
Alfred, sp. 563); 5) Helena, f. 1846, förmäld 1866
med prins

Fig. 3. Nationalmonumentet i London öfver drottning Viktoria, komponeradt af arkitekten sir Aston Webbs. (I midten af en vid cirkelformig plattform med två reliefprydda vattenbassänger reser sig en piedestal, som öfverst bär en segergudinna af förgylld brons med allegoriska figurer af modet och ståndaktigheten vid sina fötter. Vid piedestalens bas tronar i hvit marmor drottningens sittande kolossalstaty, och på de öfriga tre sidorna äro grupper föreställande rättvisan, moderligheten och sanningen.)

Kristian af Slesvig-Holstein-Augustenburg, änka 1917; 6)
Lovisa, f. 1848, förmäld 1871 med markisen af Lorne,
sedermera hertig af Argyll, änka 1914); 7) Arthur,
hertig af Connaught, f. 1850, f. d. generalguvernör
öfver Canada, förmäld 1879 med prinsessan Lovisa
Margareta af Preussen, änkling 1917; 8) Leopold,
hertig af Albany, f. 1853, d. 1884, förmäld 1882 med
prinsessan Helena af Waldeck; 9) Beatrice, f. 1857,
förmäld 1885 med prins Henrik af Battenberg, änka
1896. – Statyer öfver V. finnas i nästan alla större
engelska städer, i Nizza och mångenstädes ute i Indien
och kolonierna. 1911 restes till hennes ära

i London framför Buckingham palace ett ståtligt
nationalmonument (se fig. 3). – V. utgaf två
serier dagboksanteckningar från lifvet på hennes
älsklingsresidens, det skotska höglandsslottet
Balmoral:
Leaves from the journal of our life in the highlands (1862) och
More leaves from a journal of life in the highlands 1862–1882 (1883;
"Ur min dagbok. Minnen från ett lif i Högländerna från 1862 till 1882", 1884).
Hon medarbetade vidare i den af general Ch. Grey
utgifna boken "Early years of the Prince Consort"
(1867) och i sir Theodore Martins utförliga
"Life of the Prince Consort" (5 bd, 1874–80).
Af hennes bref har af A. C. Benson och viscount Esher
utgetts ett urval från 1837–61:
The letters of queen V. (3 bd, 1907).
Ingen ingående lefnadsteckning öfver V. finnes; jfr dock
J. Cordy Jeaffreson, "V., queen and empress" (2 bd, 1893),
markisen af Lorne, "Queen V., her life and empire" (1901),
G. Gurney, "Childhood of queen V." (s. å.),
Sidney Lee, "Queen V., a biography" (1902), och
E. Crawford, "V., queen and ruler" (1903).

^{V. S–g.}

Viktoria (Victoria Adelaide
Mary Louise), kejsarinna af Tyskland, vanligen
kallad "kejsarinnan Fredrik", f. 21 nov. 1840 i
Buckingham palace i London, d. 5 aug. 1901 på slottet

Friedrichshof vid Kronberg, var äldsta dotter till
drottning Viktoria af Storbritannien och Irland
och prins Albert af Sachsen-Koburg. Hon förmäldes
25 jan. 1858 med prins Fredrik Vilhelm af Preussen,
son till prins Vilhelm (från 1861 konung af Preussen
och därjämte från 1871 tysk kejsare). V. var ovanligt
rikt begåfvad, hade lifliga konstnärliga intressen och
utöfvade mycket starkt inflytande på sin make. Jämte
honom sympatiserade hon med de liberala idéerna och
kom från 1862 i häftig opposition mot Bismarck och
hela hans inre och yttre politik. V. stötte sig äfven
med de tongifvande hofkretsarna genom sin öppet
visade antipati mot den gammalpreussiska andan och
den stela hofetiketten. Däremot samlade hon och hennes
make, som 1861 blifvit preussisk och 1871 äfven tysk
kronprins, omkring sig frisinnade vetenskapsmän och
författare, såsom Mommsen, Dove, Virchow, G. Freytag
och F. H. Geffcken. Ett verksamhetsfält fann hon i
främjandet af tysk konstindustri (hon tog initiativet
till uppförandet af Kunstgewerbe-museum 1881) och
af den kvinnliga undervisningens förbättrande (genom
upprättandet af lyceer för flickor o. s. v.). Hennes
försök till inblandning i politiken strandade däremot
regelbundet på Bismarcks vaksamma motstånd och hennes
svärfaders orubbliga förtroende för den oumbärlige
ministerpresidenten och rikskansleren. V. vårdade
ömt sin make under hans sista svåra sjukdom 1887–88,
blef kejsarinna af Tyskland och drottning af Preussen
9 mars 1888 och drog sig efter sin makes död, 15 juni
s. å., helt tillbaka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>