- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
443-444

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilcke ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

443

Wilda-Vilddjuret i Uppenbarelseboken

444

ningar har en sackarimeter blifvit mycket känd. Af
värde äro ock hans termoelektriska undersökningar och
hans nybestämning af den praktiska motståndsenheten
ohm (se d. o.). W. var redaktör för "Annalen des
physikalischen observatoriums fur Russland" (sedan
1870) och "Neues repertorium fur meteorologie"
(1869-94, utg. af ryska vet. akad., hvars
led. han var). W. förordnades 1870 till medlem af
internationella meterkommissionen. Jämte Bruhns i
Leipzig och Jelinek i Wien tog W. initiativet till
sammankallande af mellanfolkliga meteorologiska
kongresser (se d. o.) och vardt vid den första (i
Wien 1873) medlem af den då tillsatta "Permanenta
kommittén" samt vid den andra (i Rom 1879) president i
"Internationella meteorologiska kommittén". W. var
led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg och af
Yet. akad. (1891).

Wilda, Wilhelm Eduard, tysk rättslärd, f. 1800 i
Altona, d. 1856 i Kiel, studerade vid tyska och, för
att inhämta kännedom om nordisk rätt, vid Köpenhamns
universitet, egnade sisr tid åt advokatverksamhet i
Hamburg, kallades 1831 till e. o. professor i Halle
samt bl ef ord. professor 1842 i Breslau och. 1854 i
Kiel. W. egnade sig hufvudsakligen åt studiet af den
germanska rätten och intar en mycket framstående
plats bland ger-manisterna. Af hans arbeten må
nämnas Das gil-denwesen im mittelalter (1831) och
Strafrecht der germanen (1842). 1839-40 utgaf han
jämte A. L. Reyscher "Zeitschrift fur deutsches
recht und deutsche rechtswissenschaft". Under sina
vidsträckta resor besökte W. af ven Sverige (1834).

Vilda folk. detsamma som naturfolk (se d. o.),
i motsats till civiliserade folk.

Vilda jakten. Se Oden, sp. 476-477.

Vildand, zooZ,, en stundom använd benämning på gräsand
(se A n d f å g l a r, sp. 963-964).

Vilda västern, de i väster belägna af Nord-Amerikas
förenta stater.

Wildbad [viltbat; eg. aí naturen skapad varm
källa]. 1. Stad och badort i württembergska
Schwarzwaldkretsen, vid Neckars biflod Enz, i en
romantisk omgifning, 48 km. v. om Stuttgart. 3,734
inv. (1906). Tillverkning af trämassa, papper
och cigarrer. W. är mest bekant för sitt alkaliska
mineralvatten, som har en värmegrad af 33-37° G. och
används till drickning mot mag-och njursjukdomar,
men framför allt till bad för botande af gikt,
reumatism, neuralgi o. d. Staden omnämnes i urkunderna
redan 1367; dess källor kommo tidigt i bruk, och
kuranstalterna ha under senare år blifvit alltmer
utvidgade och moderniserade. 1892 byggdes det
s. k. König-Karls-bad. Före Världskriget besöktes
W. årligen af omkr. 15,000 badgäster. I omgifningen
märkes den romantiska W i l d e r se e, hvars vatten
ständigt bibehåller samma nivå, ehuru den saknar
synligt till-och aflopp.-2. W.-Gast ei n. SeGastein. -
3. W. In n iche n. Selnnichen.-4. W. in
Kreuth. SeKreuth. 1. A. N-d.

Wildbrunn [vi;ltbronn], H e l e n e, österrikisk
operasångerska, född Wehrenfennig, f. 1882 i Wien,
utbildad vid konservatoriet där, anställdes 1907 vid
stadsteatern i Dortmund och utförde där de större
mezzosopran- och altpartierna, of ver gick till de
högdramatiska sopranpartierna, sedan hon 1914 fästs
vid hofteatern i Stuttgart, där hon

uppbar sådana Wagnerroller som Isoide, Brünn-hilde
och Kundry samt vidare Fidelio, Rezia i "Oberon",
Ifigenia på Tauris, Valentine i "Hu-genotterna"
m. fl. Hon utnämndes 1918 till würt-tembergsk
kammarsångerska och är sedan s. å. anställd vid
Berlins nuv. statsopera (f. d. hof-operan) samt
företar därjämte gästspelsresor. I Stockholm uppträdde
hon 1920 och 1921 som Isoide, Brünnhilde i "Valkyrian"
och Fidelio, hvilka gästprestationer hört till de
yppersta man här på länge bevittnat, med hänsyn till
sångens skönhet och den dramatiska framställningens
gripande styrka. Hon är gift med en sångare Karl
Wildbrunn. E. F-t.

Vilddjur, eg. i naturtillståndet lefvande djur,
otämdt djur ("vildt djur"), t. ex. vildand, vildgås,
vildhäst, vildkatt, vildren, vildsvin, vildåsna;
i mera inskränkt och numera ensamt bruklig mening
djur af ofvannämnda slag, särskildt däggdjur, som är
för människan eller hennes husdjur farligt (i äldre
tider ock kalladt odjur). Zoologiskt bilda djur i
senare mening ordningen r of d j ur (se d. o.). Om
åtgärder för infångande och dödande af sådana se Jakt.

Vilddjuret i Uppenbarelseboken, som hufvudsakligen
beskrifves i Uppb. 13: 1-10, men af ven omtalas i
senare delen af samma kapitel och i flera följande
kapitel, i synnerhet i kap. 17, betecknar, helt
allmänt taget, den antikristiska världsmakten,
men särskildt romarriket under Nero, hvari den
antikristiska världsmakten på den apostoliska tiden
tagit gestalt. Detta framgår af 13:18, där det
talas om "betydelsen af vilddjurets tal, som är en
människas tal. Och dess tal är sexhundra sextiosex
(666)". I denna apokalyptiskt dunkla anvisning
ligger den meningen att, om man sammanställer de
bokstäfver, hvilka, använda som siffror, bilda
talet 666, så får man vilddjurets namn. Greker och
hebréer hade nämligen inga särskilda siffror, utan
använde bokstäfverna med åsätt talvärde (a = l, b =
2 o. s. v.) som siffror. Men menas här grekiska eller
hebreiska bokstafs-siffror? Denna fråga är viktig, ty
de båda språken ha delvis mycket olika alfabet. Käknar
man med grekiska siffror, som väl är det naturliga,
då Uppenbarelseboken är skrifven på grekiska, får man
namnet L a t e i n o s (latinare, romare), såsom den
betydande kyrkofadern Irenæus, som lefde ej långt
efter Uppenbarelsebokens författande, tolkade det
mystiska talet, en tolkning, som alltså synes ha varit
den äldsta tidens. Begagnar man hebreiska bokstäfver,
kan man få Neron kesar (kejsar Nero), en långt senare
tids tolkning, som har sina filologiska brister,
men slagit an på de fleste nyare exegeterna, ehuru
några af de förnämste bland dem tvifla på tolkningens
riktighet. Äfven flera andra försök till tolkning ha
gjorts (jfr Antikrist). - Vilddjuret stiger upp ur
hafvet, d. v, s. ur folkhaívet (13:1), men har sitt
ursprung i afgrunden (11:7) och får sitt slut i samma
eld- och svafvelsjö, dit djäfvulen sedan blir kastad
(20:10). Bekant är, att Gustaf IV Adolf ansåg Napoleon
I vara Uppenbarelsebokens vilddjur, inkarnationen af
den antikristiska världsmakten.

Uppenbarelseboken talar också om ett annat vilddjur,
af lägre slag, ett lammliknande vilddjur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free