- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
449-450

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilcke ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förolämpat honom. Den åtalades advokater bevisade, att
markisens beskyllningar mot W. för onaturlig otukt
innehöllo sanning, och markisen frikändes, hvarpå
W. åtalades för hvad han låtit komma sig till last
och dömdes enligt en 1885 antagen lag till två
års straffarbete. Pöbeluppträden egde rum. från
hans hem stulos värdeföremål och manuskript,
bl. a. den nyss fullbordade A florentine tragedy,
hans böcker bojkottades, hans pjäser lades ned,
och tidningarna frossade i smädeartiklar. Gripna
af panisk förskräckelse, reste förmögna sexuellt
abnorma engelsmän i massa till kontinenten, men ingen
mer än W. åtalades. Fängelsetiden, delvis fylld af
oerhörda lidanden, som det engelska barbariet på
detta område gjorde oundvikliga, gaf upphof till den
gripande Ballad of Reading gaol (1898; "Balladen om
fängelset i Reading", öfv. af B. Gripenberg, 1907,
och af Sigrid Lidströmer 1920) och själfskildringen
De profundis (utg. i utdrag 1905; det undertryckta
partiet utg. 1913; sv. öfv. 1905. 4:e uppl. 1913;
se N. Söderblom, "Kristusbilden i Oscar Wildes De
profundis" i "Ord och bild", 1908). Sedan W. lämnat
fängelset, var han bosatt dels i Frankrike, dels i
Italien. En mängd litterära planer från denna tid
kom ej till utförande; ett par tidningsartiklar,
af hvilka den ena handlade om den grymhet mot
dömda barn, som han iakttagit i Readingfängelset,
var allt han fullbordade. Ett par trofasta vänner,
Robert Ross och R. Horace Sherard, ha oaflåtligt
sträfvat att ånyo göra hans skrifter erkända och
revidera domen öfver hans person i mera human
och sannare anda. Något slutgiltigt omdöme om
W:s ställning inom den engelska litteraturen är
det ännu icke möjligt att ge. Någon stor skapande
begåfning var han icke, men däremot en utomordentlig
formkonstnär och talare, en i sin styrka liksom sin
svaghet ytterst karakteristisk representant för den
tid och den samhällskultur han tillhörde. Franskt
skolad kvickhet. Londonaristokratiens societetslif
och snobbism och den romantiska esteticismen förenas
hos W. med en högintelligent och djupt kulturell,
personligt formad stil, rik på suggestion och
stämning. – Af W:s ofvan ej nämnda arbeten må
tilläggas A house of pomegranates (1893), smärre
prosasaker, och The soul of man under socialism (1895;
"Socialismen och människoanden", 1913). Samlade
upplagor af W:s verk finnas flera (1908, 1909
o. s. v.); de innehålla, utom hvad ofvan nämnts,
äfven A florentine tragedy (1895?), Essays and lectures,
Criticisms
m. m. Se Stuart Mason. "Bibliography of
O. W." (1914). Till sv. äro ytterligare öfversatta
"Den unge konungen" (1906; 3:e uppl. 1915), "Spöket
på Canterville" (1906; 3:e uppl. 1915) och "Den
lycklige prinsen" (1919). Af de många biografierna
äro de viktigaste R. H. She-rards "The story of an
unhappy friendship" (1902; sv. öfv. 1906), "The life
of 0. W." (1906) och "The real O. W." samt arbeten
af Ingleby (1909 och 1912), A. Ransom (1912), lord
A. Douglas ("O. W. and myself", 1914) och F. Harris
(2 bd, 1918; det mest auktoritativa).

R–n B.

Wildebeesten [-besten], zool., boernas namn på
Connochœtes gnu. Se Antiloper. sp. 1144-45.

Wildeboer [vHdeb?r], Gerrit, holländsk protestantisk
teolog, f. 1855, d. 1911, blef efter några
års verksamhet som präst 1884 professor i gamla
testamentets exegetik i Groningen och förflyttades
1907 till Leiden. Liksom sin landsman Valeton hade
han att genomgå en inre kamp, innan han slöt sig till
den af hans berömde landsman Kuenen och Wellhausen
införda nya uppfattningen af Moseböckernas uppkomst,
och denna utvecklingsgång har satt sin prägel också
på hans vetenskapliga arbeten, hvilka på en gång
vilja häfda en sträng vetenskaplig ståndpunkt och
tron på en gudomlig uppenbarelse i Israels heliga
böcker. W. skref om uppkomsten af G. T:s kanon
(4:e uppl. 1907) och om de gammaltestamentliga
skrifternas uppkomst (3:e uppl. 1903),
kommentarer till Ordspråksboken. Predikaren
och Ester i Martis bibelverk m. m.

E. S–e.

Wildeman, Arvid Tönnesson till Tjusterby,
krigare, d. 1617, deltog 1593 i en beskickning
från Klas Eriksson Fleming till konung Sigismund i
Polen. Sedermera var han en af det kungliga partiets
mest pålitliga och använda anhängare i Finland,
var 1596 häradshöfding i Borgå län och utsågs 1599
till amiral i Finland. I den därpå följande kampen
med hertig Karl hade han ringa framgång. Hans flotta
föll vid Helsingfors delvis i dennes händer, medan
han själf med några fartyg flydde till Reval. Redan
följande år försonade han sig dock med hertig Karl och
vann inom kort hans ynnest. Han blef häradshöfding i
Kym-mene härad samt Pyttis och Elimä socknar 1601,
ståthållare på Viborgs slott 1602 samt lagman i
Karelen 1608 och därjämte i Kexholms län 1611. Likaså
användes han af Gustaf II Adolf såväl i krigiska
värf som i underhandlingar. W. var en af dem, hvilka
å Sveriges vägnar undertecknade fredsfördraget
i Stolbova 1617. Se K. Antell, "A. T. W." (i
Sv. litt. sällskrs i Finland "Förhandlingar och
uppsatser", 25).

M. G. S.

Wildenbruch [-broch], i svenska handlingar
vanligen Willenbruch. gods i Hinterpommern,
nuv. reg.-omr. Stettin, kretsen Greifenhagen,
som, förut doneradt till Adler Salvius (d. 1652),
2 okt. 1653 (jämte Harzefeld i Bremen) af drottning
Kristina gafs som friherreskap åt Pierre Bidal,
drottningens generalfaktor i Frankrike, Italien
och Spanien.

Wildenbruch [-broch], Ernst Adam von, tysk dramatiker
och novellist, f. 3 febr. 1845 i Beirut i Syrien,
d. 15 jan. 1909 i Berlin, var son till preussiske
generalkonsuln i Beirut och sonson till prins Louis
Ferdinand af Preussen, tillbragte sin barndom i Aten
och Konstantinopel, men flyttade med familjen 1857
till Tyskland osh var 1863–65 officer i preussisk
tjänst. Han slog sig därefter på juridiska studier,
deltog emellertid som landtvärnsofficer i fälttåget
mot Österrike 1866, aflade juridisk examen 1870 och
gick äfven ut i fransk-tyska kriget 1870–71. Sedan han tjänst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free