Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wildenfels ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Wildermuth-Vildkatten
454
resonemangspoesi i frisk och ung form. Hans följande
diktsamlingar ha haft samma karaktär och samma
ämnesval, men ha på det hela taget bjudit föga
nytt, och det har icke kommit djupare innehåll
eller starkare klang i dikten. W:s prosaböcker
innehålla skildringar från hans lif och realistiska
noveller. Se H. Krogh i "Ord och bild", 1918.
B-n B.
WFIdermuth [-mot], Ottilie, tysk författarinna,
född Rooschüz, f. 1817 i Rottenburg (Württemberg),
d. 1877, trädde 1843 i äktenskap med gymnasieläraren
W. i Tübingen och lefde där i lyckliga förhållanden
till sin död. Hennes från 1847 utgifna böcker för
ungdom utgöra en sund läsning (Aus der kinderwelt,
1865, 4:e uppl. 1883; Aus schloss und hütte, 5:e
uppl. 1877, m. fl.), och hennes för vuxna kvinnor
afsedda berättelser teckna med godt schwabiskt lynne
och flytande stil företrädesvis taflor af stilla
huslig lycka, utan att alltid hålla sig fria från
prosaiska eller salfvelse-fulla episoder. Bland dessa
arbeten må nämnas Bilder und geschichten aus Schwaben
(2 bd, 1852 -54; 6:e uppl. 1883), Bilder aus dem
frauenleben (2 bd, 1855-57, 5:e uppl. 1865; "Bilder ur
qvinnans lif", 1865). Auguste (1858; 6:e uppl. 1883)
och Im tageslicht (1861; "Bilder ur verkligheten",
1880). En illustr. uppl. af hennes Gesam-melte werke
utgafs 1891-94, en samling ungdoms-berättelser i 19 bd
(1906). Hennes själfbiografi utkom i 2:a uppl. 1889.
Wilderness [w^ldonis], skog i nordamerikanska
staten Virginia, v. om Potomacs mynning, och
poststation där, 24 km. v. om Fredericksburg. W. är
historiskt bekant genom de blodiga strider, som
under nordamerikanska inbördeskriget där utkämpades
5 och 6 maj 1864 mellan generalerna Grant och Lee.
A. N-d.
WildesháT^sen (W i l s h a u se n), hufvudstad
i amtet W. i fristaten Oldenburg, vid floden
Hunte, nära gränsen mot Hannover. 2,243
inv. (1905). Garfveri, bryggeri och bränneri;
tillverkning af landtbruksmaskiner, tobak och
cigarrer. W. är Oldenburgs äldsta stad, och trakten
kring densamma är särdeles rik på fornlämningar. Amtet
af träddes i Westfaliska freden 1648 till Sverige,
hvars regering gaf det i förläning åt grefliga ätten
Wasaborg, och lämnades i freden i Nijmegen 1679 som
pant till furstbiskopen af Münster för 100,000 rdr.
A. N-d.
Wildgans [vilt-], Anton, österrikisk författare,
f. 17 april 1881 i Wien, studerade juridik och
vardt straffrättsdomare, men egnade sig snart
åt författarskap. W. har 1921 blifvit ledare af
Burg-teatern. Han debuterade 1909 med diktsamlingen
Herbstfrühling (10:e uppl. 1918), som följts
af diktsamlingarna Und hattet der liebc nicht
. . . (1911; 11 :e tusendet 1918) och Die sonette
an Ead (1913), enaktaren In ewigkeit amen (s. å.),
skådespelet Armut (1914; 9:e tusendet 1918; uppf. i
Stockholm 1917), tragedien Liebe (1916), diktsamlingen
Mittag (1917), dramerna Lies iræ (1918) och Kain
(1920), första stycket i en trilogi. W:s mognare
lyrik har en stark och manlig karaktär; fylligt,
lefvande och åskådligt återger han intryck och motiv
från storstaden, ofta med social medkänsla, och den
idylliska landsbygden. Hans skådespel äro omstridda;
liksom så många andra
inom den modernare tyska vitterheten lyckas W. icke
alltid förena naturalistisk hvardagsskildring
med öfvertygande tendens, i det att det typiska
icke otvunget växer fram ur det individuella. Se
J. Landqvist i "Vår tid" (1920). B-n
B.
Wildgraf [vilt-], Eheingraf, Kaugraf, ty., voro
feodaltitlar för flera af de äldsta västtyska
dynastsläkterna, som hade ett antal strödda gods och
borgar från Khenpfalz (Rheingau) öfver Hunsrück vid
Nahe (vänsterbiflod till Rhen), Simmern, Kyr, norra
Elsass och långt in i Lothringen. Urkunderna omnämna
redan under 1100-talet "rhengrefvar" i Rheingau och
kort därpå "vildgrefvar" och "rau-grefvar". Titlar
och gods samlades under medeltidens lopp hos en
stam. Rhengrefvarna af Stein (Rheingrafenstein och
Oberstein i Kreuznach-kret-sen i nuv. Rhenprovinsen)
förvärfvade genom giften "vildgrefskapen" Dhaun
(1350) och Kyrburg (1409). Sedan vild- och
rhengrefven Johan V af Dhaun-Kyrburg-Stein genom
gifte (1475) tillfört stammen (omkr. 1500) en del af
grefsk. öfre Salm (Nedre Elsass), antog den af ven
titeln grefvar af Salm. 1514 företogs en delning af
området emellan grenarna Dhaun och Kyrburg. Till
den senare linjen hörde den i Sveriges historia
bekante "rhengrefven" Otto Ludvig (se denne). Af
ven hans broder Johan Filip (som 1638 stupade
vid Rheinfelden) och rhengrefven Otto (d. 1638 i
Strassburg) stodo i svensk tjänst. F. n. (1921)
föres titeln "wild- und rheingraf" af medlemmarna
af det furstliga huset öfre Salms olika linjer
(Salm-Salm. Salm-Kyrburg. Salm-Horstmar. förut
Salm-Dhaun). hvilka äro linjer af den ofvannämnda
grenen Dhaun. - Wildgraf (mhty. wiltgràve) betyder
antagligen "skogs-grefve", raugraf (rü-gráve, af
rauh), "grefve i obygd".
Vildgåsen, zool. Se A n d f å g l a r, sp. 965.
Wildhornkedjan [vHthårn-]. Se Fribourg-alperna.
Vild indigo, bot. Se Baptisia tinctoria.
Vildjufver, veter. Se M j ö l k k ö r t e l, sp. 746.
Vild jäst. bot., i kulturjäst som förorening
förekommande jästsvampar, som kunna ofördelaktigt
påverka jäsningen och meddela jäsningsprodukten,
t. ex. öl, dåliga egenskaper. Se äfven Asco-coccus
och Jäsning, sp. 469. G. L-na.
Vildkaprifol, bot. SeLonicera.
Vildkatten, Felis catus, zool., tillhör kattsläktet,
fam. kattdjur (se d. o.) och ordn. rofdjur inom
däggdjurens klass. Vildkatten skiljer sig från tam-
katten dels genom betydligare storlek, dels
gencm några karaktärer hämtade från kraniets
byggnad. Dessutom är svansens hårbeklädnad lika yfvig
i hela dess längd, medan hos tamkatten svansspetsen är
försedd med glesare hårbeklädnad (förvildade tamkatter
kunna dock stundom äfven i detta af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
