- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
497-498

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilhelmshöhe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

497

Wilken-Wilkes

498

(1860-61), var 1861-69 skogsingenjör hos Stockholms
läns hushållningssällskap och gick under tiden
af ven som elev vid Skogsinstitutet, h varifrån
han utexaminerades 1864. Sedan W. blifvit svensk
medborgare, förordnades han till öfverjägare i
Stockholms län 1865. 1869 blef han skogsförvaltare för
Göta kanalbolags skogar, och där åstadkom han under 35
år ett betydande lifsverk, utförande bl. a. vackra
skogsodlingar och påbörjande en del rationella
gallringar. 1870 blef han äfven tjänste-förrättande
jägmästare i Vadsbo revir och var 1880-95
ord. sådan. W. var två gånger allvarligt påtänkt
till direktörsbefattningen vid Skogsinstitutet. Han
har författat åtskilliga uppsatser i in- och
utländska skogstidskrifter och utgett en intressant
broschyr Ett inlägg i skogsfrågan (1894), hvilken
rätt omildt kritiserade en del förhållanden
inom den tidens svenska skogsadministration.
G- Sch.

Wilken, Friedrich, tysk historiker, f. 1777 i
Ratzeburg, d. (sinnessvag) 1840 i Berlin, blef 1805
professor i historia och orientaliska språk vid
universitetet i Heidelberg och 1808 tillika chef för
biblioteket där. 1817 utnämndes han till professor
och direktor vid Berlins universitet och 1821 till
preussisk historiograf. Bland W:s skrifter, hvilka
huívudsakligen sysselsätta sig med persiska språket
och Orientens historia, må nämnas Ge-schichte der
kreuzzüge nach morgenländischen und abendländischen
berichten (l bd, 1807-32), hans förnämsta arbete,
länge hufvudarbetet för denna tid.

Wiiken, George Alexander, holländsk etnolog, f. 13
mars 1847 på Celebes, d. 28 aug. 1891 i Leiden,
beklädde efter studier vid ostindiska akademien
i Delft olika poster i den holländska regeringens
tjänst i Nederländska Indien och anställdes 1881
som lektor vid det kommunala ostindiska institutet i
Leiden, där han efter P. J. Veth 1885 blef professor
i Indiska arkipelagens geografi och etnografi vid
universitetet. W. har offentliggjort en mängd af
h. företrädesvis om Indiska arkipelagens, särskildt
Nederländska Indiens, folk, t. ex. Bijdrage tot de
kennis der Alfoeren van het eìland Boeroe (1875), Över
de primitieve vormen van het huwelijk en den oorsprong
van het gezin (1881) Över de verwantschap en het
huwelijks- en erfrecht bij de volken van het Maleische
ras (1883), Het matriarchaat bij de oude Arabieren
(1884; tysk öfv. s. å.). Het animisme bij de volken
van den Indi-schen archìpel (1884-85), De betrekking
tusschen mensch-, dier- en plantenkunde naar het
volks-geloof (1884), De besnijdenis bij de volken
van den Indischen archipel (1885), Het teilen bij
nach-ten bij de volken van het Maleisch-Polynesische
ras (1886), Över het Shamanisme (1887), Vber das
haaropfer und einige andere trauergebräuche bei den
vötkern Indonesiens (1886 o. 1887), De Simson-sage
(i de Gids 1890), Het strafrecht bij de volken
van den Indischen archipel (1888), De verbreiding
van het matriarchaat öp Sumatra (1888), Huwelijk
tusschen bloedverwanten ("Gids" 1890), De hagedis in
het volksgeloof (1891) m. m. 1912 utgaf F. D. E. van
Ossenbruggen en samling af W:s uppsatser (Verspreide
geschriften). Biogr. af M. J. De Goeje i "Jaarboek der
akademie van wetenschappen" (1892), bibliogr. af P.

J. Veth i "Internationales
archiv fur ethnogra-phie" (1891).
Hj. P-r.

Wilkens. Julius, dansk teknolog, f. 29 febr. 1812,
d. 21 april 1892, blef som konstsvarfvar-lärling en af
de förste eleverna i polytekniska skolan, där han 1832
aflade examen både i mekanik och kemi och 1836-86 var
anställd som lärare i teknologi. 1842-68 undervisade
han därjämte i maskinlära vid krigshögskolan och fick
professors titel 1849. Som lärare sträfvade W. att
vetenskapligt ordna de spridda ämnen, som tillhörde
hans fack, enligt samma plan, som Karmarsch samtidigt
följde i Tyskland. Hans föreläsningar ut-kommo i
tryck 1871 (ny uppl. 1886). W. var under en lång tid
synnerligen verksam i Köpenhamns industriförening
särskildt 1844-47 för erhållande af koncession
på järnvägen Köpenhamn- Koskilde. 1849-54 var han
folketingsman och tillhörde det nationalliberala
partiet. E. Ebg.

Wilkens, C l a u d i u s, dansk filosof,
f. 28 jan. 1844, blef student 1864 och tog 1869
magisterkonferensen (filos, licentiatexamen) samt
blef 1875 filos. doktor. W. blef 1883 docent vid
universitetet i sociologi och var 1887-1917 professor
i filosofi. Utom sin doktorsafh. Erkjendelsens
problem (1875) har W. författat tre sociologiska
skrifter. Liv-ny delse-arbeide (1874-76; i
tre särskilda afdelningar), Samfundslegemets
grundlove (1881), Det produktive samfund (1904),
vidare Aestelik i omrids (1888) och Poesien. En
fremstilling af poetikken på psykologisk grundlag
(1893) och Fí-losofisTc propedeutik (1904).
E. Ebg.

Wilkes [a>i’lks], John, engelsk politiker och
publicist, f. 17 okt. 1727 i London, d. där 26
dec. 1797, var son till en förmögen spritfabrikant och
studerade 1744-48 i Leiden, ingick vid hemkomsten
ett rikt gifte, men öfvergaf snart sin hustru
och förde ett utsväfvande societets-lif. 1757
valdes han till led. af underhuset och kom som
anhängare af Pitt i opposition mot ministären Bute,
en opposition, som fick starkt personlig prägel,
enär W., som satt af med sin betydliga förmögenhet,
utan framgång sökt några tjänster och tillskref
Bute sitt misslyckande därvid. Han uppsatte juni
1762 tidningen "The North briton" och förföljde där
ministären med hänsynslös bitterhet. Så snart Bute
lämnat sin plats, upphörde tidningen att utkomma,
men då det af ministären Grenville utarbetade
trontalet ådagalade, att regeringen förändrats
endast till personal, ej till system, utgaf W. 23
april 1763 ett tilläggsnummer, n:r 45, af "The North
briton" och underkastade däri trontalet en kritik,
som i hofpartiets ögon var ett direkt anfall på
konungens personliga sanningsenlighet. Det blef nu
de makthafvandes uppgift att kväsa och oskadliggöra
den giftige publicisten. En af statssekreteraren lord
Halifax undertecknad order påbjöd, utan att ange de
anklagades namn, att det brottsliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:38:21 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free