Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilkinasagan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Villaespesa -Villalobos
510
den föregåendes son, verksam i Holland, inträdde 1624
i Utrechts målargille och lefde där ännu 1662. Han
var sin faders lärjunge, och då han målade i dennes
maner, har det varit svårt att i alla förekommande
fall skilja de bådas taflor från hvar-andra. Först
med 1649 anses en säker tidpunkt inträffa, efter
hvilken befintliga sjöstycken till-skrifvas sonen
Abraham. Till mellantiden (16^ -49) höra Hamn
(1627), Utsikt af Dordrecht (1629, båda i Madrids
museum). Storm i hamn (1631, i Wiens galleri),
Sjöträffning vid kusten (1641, i Köpenhamns galleri)
m. fl. De taflor, som härstamma från 1650-talet,
tillskrifvas med rätta Abraham W., såsom Strandbild
(1651, i Würzburg), Strand med kyrktorn (1653) och
Kust med förfallet torn (bägge i Braunschweig),
hvilka visa en annan, tunnare teknik. Abraham
W. var f. ö. porträttmålare; honom tillräknas en
Fa-miljegrupp (1659, i München) och porträtt af
Amiral van Wassenaer (i Amsterdams Rijksmu-seum). -
3. Isa a k W., den föregåendes broder, 1637
mästare i ütrecht, lefde ännu 1668. Af honom finnas
signerade kustlandskap i Utrecht och Rotterdam.
1-3. C. R. N.*
Villaespesa [vHjaespe^a], Francisco, spansk diktare,
f. 1877 i Almeria, har blifvit kallad "Spaniens
Heine" och af spanska kritiken satts bland de störste
möderne spanske lyrikerna. Han publicerade 1898 sin
första diktsamling, Intimidades, som emellertid icke
uppenbarade någon skald af första ordningen. Men
med Poema de Granada slog han igenom och blef
Granadas uppburne diktare. Den retoriskt praktfulla
dramatiska legenden El Alcázar de las perlas, där
scenen är förlagd till Granada, vann entusiastiskt
bifall. V:s arbeten i bunden form uppgå till ett
femtiotal bd, af hvilk-1 må f. ö. nämnas Los panales
de oro, El balcón de Verona, El espejo encantando,
Palabras anti-guos, El patio de los arrayanes, El
libro de Joö, El mirador de Lindar axa. El j ar din
de las qui-meras, såsom de mest betydande. Af ven på
prosadiktens område föreligger af V. ett stort antal
arbeten, såsom Luchas, Confidencias, La copa del Rey
de Thule, Las horas que påsen, El milagro del vaso
de agua, Dona Maria Padilla, El ultimo Abderraman,
La leona de Castilla, En el desierto (1918).
Ad. H-n.
Villa Farnes?na. SeFarnesina.
Villaflor [-flår], grefve af. Se Ter c e i ra.
Villa Fore7sta, restaurang på sydvästra stranden
af Lidingön (se kartan till d. o.), uppfördes
(fullbordades 1910) för fru W. Skogh efter ritningar
af Edv. Bernhard och E. V. E. Stenhammar. Det
är en betydligt stor anläggning med omkr. 35
rum, synlig vidt omkring och tax. till omkr. 1,5
mill. kr. Byggnadens yttre påminner om rhen-ländsk
borgstil (se fig. å sp. 510).
Villafra^ca (V. di Verona), stad i italienska
prov. Verona, vid Tione, 17 km. s. v. om Verona. 9,635
inv. (1901). Historiskt bekant blef orten genom den
där, efter slaget vid Solferino, 11 juli 1859 mellan
kejsarna Frans Josef och Napoleon III afslutade
preliminärfreden, som bestämde, att de båda kejsarna
skulle befordra bildandet af ett italienskt förbund
under påfvens hederspresidium, att kejsaren af
Österrike skulle aíträda Lombar-diet (med undantag
af fästningarna Peschiera och
Mantua) till Napoleon och att denne därefter skulle
afstå det till konungen af Sardinien, att Venezia
skulle bilda en del af italienska förbundet, men dock
fortfarande tillhöra kejsaren af Österrike samt att
storhertigen af Toscana och hertigen af Modena skulle
återvända till sina stater, men ge amnesti. Dessa
bestämmelser blefvo dock väsentligt modifierade
genom den definitiva freden i Zürich 10 nov. s. å.
A. N-d.
Villa Förestå. (Till art. Villa Förestå, sp. 509.)
Villafra^ca [vi’lja-]. 1. V. del P an a des, stad i
spanska prov. Barcelona, 42 km. v. om hufvudstaden
Barcelona. 7,749 inv. (1901). Medelpunkt för
det vinrika landskapet El Panadés, hvaraf en del
tillhör prov. Tarragona. - 2. V. do C a m p o,
stad på ön S. Miguel bland Azorerna. 7,527
inv. (1900). Svafvelkällor. - 3. V. de
los Barros, stad i spanska prov. Badajoz,
38 km. s. om Merida. 9,954 iny. (1900).
1-3. A. N-d.
Villafra^ca. fransk stad. Se Villefranche 1.
Villa Hermanni, stad. Se Hermannstadt 2.
Villa Hermosa de Tabasco [viaja], stad. Se T abasco 2.
Villajoyosa [vi^jachåjå^a], stad i spanska
prov. Alicante, vid Medelhafvet. 32
km. n. ö. om hufvudstaden Alicante. 8,902
inv. (1900). Romerska íornlämningar. Export
af grönsaker, espartogräs och salt.
A. N-d.
Villa Lante. Se fig. 2 till art. Trädgårdskonst.
Villalba [vilj-], stad i spanska prov. Lugo vid
Minos biflod Ladra, 33 km. n. v. om Lugo. 13,572
inv. (1900). Ringa odling i mager omgifning, men
tillverkning af tyger och lergods. A. N-d.
Villalobos [viljalåbås], Francisco de, spansk
författare och läkare, f. omkr. 1473, d. omkr. 1550 i
Madrid, beklädde posten som lifmedikus hos Ferdinand
den katolske och Karl V och utöfvade samtidigt
skriftställarverksamhet. V. gjorde sig först bemärkt
genom en god öfversättning af Plau-tus’ "Amphitruo"
och arbetade för den klassiska komediens införande
i Spanien. V. skref af ven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
