Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ville ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Willemit-Willems
530
Endast genom ett specifikt sjukdomsgift och icke på
något annat sätt kan tuberkulosen framkallas. Den
uppstår aldrig af sig själí; svaghet, fattigdom,
yrke, ärftlighet och andra sådana inflytelser
stå icke i något direkt orsaksförhållande till
densamma. V. framlade sina resultat dels i smärre
afh., dels i sina böcker Du tubercule au point de
vue de son siége, de son evolution et de sa nature
(1862) och Études sur la tuberculose, preuves
rationelles et expérimentales de sa spéci-jicité
et de son inoculaWité (1867). R. T-dt. Willemit
(uppkalladt efter konung Willem I af
Nederländerna), miner., Zn2 Siö4, ett färglöst,
gulaktigt eller brunt, romboedriskt mineral,
tillhörande olivingruppen. ortosilikat af zink,
förekommer sparsamt på malmgångar tillsammans
med andra zinkmineral, såsom zinkblände och
zinkspat. K. A. G. Willemoes [-mös], Peter, dansk
sjöhjälte, f. 11 maj 1783, d. 22 mars 1808, blef
löjtnant 1800 och visade som chef på ett flytande
batteri med 24 kanoner i striden på Köpenhamns redd
2 april 1801 så stor tapperhet, att han vann icke
blott sina landsmäns, utan också amiral Nelsons
beundran samt dennes särskilda rekommendation
hos kronprinsen. W. upptog nämligen kampen både
med Nelsons eget skepp och två andra engelska, och
först sedan 50 af hans 127 man stupat eller blifvit
sårade, drog han sig tillbaka och förde sitt fartyg ur
elden. 1807 befordrades han till premiärlöjtnant. Han
stupade på linjeskeppet "Prins Kristian" under
Själlands Ödde. Ett minnesmärke restes of ver honom
på öddens kyrkogård 1883. Jfr 0. Lütken. "Om Peter
W." (1883). E. Ebg.
Willems [vinterns], Jan Frans, belgisk språkforskare,
historiker och skald, den förnämste främ-jaren af den
s. k. flamländska rörelsen, f. 11 mars 1793 i Bochout
vid Antwerpen, d. 24 juni 1846 i Gent. Som medlem af
ett sällskap för "taal- en dichtkunde" i Antwerpen och
redan som fjortonåring i en "re-derijkerskamer" i Lier
uppträdde W. först som skådespelare och diktare, men
öfver-gick mer och mer till historiska och språkliga
studier och vann berömmelse långt utom hemlandets
gränser. Genom odet A an de Belgen (1818), hvari han
besjöng återvaknandet af den belgiska nationaliteten
under holländsk spira, framträdde han som förkämpe för
flamländska national-medvetandet i dess strid mot det
franska öfver-väldet och blef den erkände ledaren för
alla, som ifrade för språklig enhet mellan Belgien och
Holland. Af konungen belönades han 1821 med en tjänst
som "ontvanger der registratie" i Antwerpen, där han
tidigare erhållit en arkivariesyssla. Banbrytande,
om’ock numera otillräcklig var hans 1819-24
utgifna Verhandeling över de neder-duitsche taal- en
letterkunde, den första vetenskapliga framställningen
af den nederländska litteraturen i Belgien och beviset
för, att den rika
medelnederländska litteraturen där haft sitt
ursprung. Denna afhandling, inledd af odet till
belgerna, förskaffade honom vänner bland Hollands
lärde samt 1820 och 1828 medlemskap af Het koninklijk
instituut (vet. akad.) i Amsterdam och 1826 af
Nederländernas nygrundade historiska kommission,
men ådrog honom ock såväl de belgiske fransksinnades
som de flamländske för ett mot Holland själfständigt
skriftspråk ifrande kle-rikales ogunst, h vilken
efter julirevolutionen och Belgiens lösslitande
från Holland 1830 ledde till, att han på grund
af sina holländska sympatier förflyttades till
en småstad. 1835 återfick han dock en syssla som
"ontvanger" i Gent. Där och under förvisningen var
W. ifrigt verksam med af-skrifning och utgifning
af flamländska medeltidshandskrifter och historiska
dokument. Han verkställde 1834 en modern bearbetning
af det berömda djureposet "Eeinaert de vos" med
ett förord, som vardt signalen till "de vlaamsche
beweging". den kulturhistoriskt märkvärdiga och
allt större terräng vinnande flamländska rörelsen,
som i Tyskland möttes af den nyromantisk-historiska
riktningens pangermanistiska stämning och senast
under det tysk-flamländska Gent-universitetets
korta tillvaro (1916-18) gjorts till ett led i den
s. k. alltyska rörelsen. 1836 offentliggjorde han på
nytt den medelnederländska diktens originaltext jämte
bevisen för dess flandriska ursprung och samtidigt
"De rym kronyk van Jan van Heelu". åtföljd af Jan
Boen-dales rimkrönikor "Van den derden Edewaert,
coninc van Engelant" (1840) och "De brabantsche
yeesten" (1839-43). Efter att 1836 ha tills, med
J. B. David stiftat föreningen Maatschappij ter
bevordering der nederduitsche taal- en letter-kunde
utgaf han å dess vägnar 1837-46 tidskr. "Belgisch
museum", där han bl. a. genom af-tryck af en mängd
medeltidstexter ådagalade, att nederländskan, "het
dietsch". varit de flamländska provinsernas allmänna
och enda skriftspråk och hvari af ven nyflamska dikter
af Pr. van Duyse och K. W. Ledeganck m. fl. sågo
dagen. W. var under mer än ett fjärdedels sekel
personifikationen af den nederländska litteraturen
i Belgien och den flamländska rörelsen, men var
i allmänhet fri från en partikularistisk rörelses
öfverdrifter och författade äfven på franska. Hans
samling af flamländska folkvisor och melodier utgafs
af F. A. Snellaert ("Oude vlaamsche liederen",
1848), hans of riga kvarlåtenskap 1856, hans bref
och dikter m. m. 1874-75. W:s lifsverk fortsattes
af bl. a. Snellaert, J. B. David, J. H. Bormans,
Ph. M. Blommaert och C. Ph. Serrure, som gaf hans
tidskrift en fortsättning i "Vaderlandsch museum"
(1855-63). En minnesvård of ver W. restes 1848
på kyrkogården S:t Amandsberg vid Gent och i hans
födelseort, en ny, af Holland och Belgien i förening,
för några år sedan i Gent. Den till W:s åminnelse
1851 stiftade s. k. Fillems/onds utger sedan 1853
en omfattande serie folkskrifter af litterärt och
populärvetenskapligt innehåll. Lefnadsteckning af
Snellaert (i "Belgisch museum" 1846), af M. Rooses
(1874) m. fl., bibliografi i "Belgisch museum" och
i "Bibliographie nationale" (1910). Jfr M. Rooses
m. fl. "J. F. W." (i "Uitgaven van het Willemsfonds",
1893), P. Frédéricq, "Schets eener geschiedenis
der vlaam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
