Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 621-622 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinbär ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

621

Vinbär

622

W. i midten af 1870-talet A.-b. Palmcrantz & c:o för
tillverkning af kulsprutor och blef dess verkställande
direktör. Sedan T. Nordenfelt (se Nordenfelt 3)
inköpt vapenaf delningen i A.-b. Palmcrantz &
c:o, erhöll detta namnet Stockholms vapenfabrik,
och W. var dess direktör 1886-96. Fabriken
levererade kulsprutor, kanoner och projektiler
till Sveriges armé och flotta samt kulsprutor och
granathylsor till England. 1906 införlifvades den
med A.-b. Bofors-Gullspang. Vid A.-b. Palmcrantz &
c:o upptogs äfven tillverkning af slåttermaskiner och,
på W:s initiativ, af elektriska maskiner, och W. var
en bland de förste inom landet, som utförde elektriska
belysningsanläggningar. W. nedlade på 1880-talet
stora kostnader på experiment med flygmaskiner,
dock utan resultat. Han anlade äfven Liljeholmens
stu-binfabrik, som därjämte upptog tillverkning
af bindgarn och öfverspunnen ledningstråd för
A.-b. Palmcrantz & c:os elektriska affär. Fabriken
är numera i Allmänna svenska elektriska a.-b:s
ego. W. inrättade den s. k. Palmcrantz & c:os
skolverkstad, där skolynglingar skulle kunna få
utbildning inom de fack af verkstadsindustrien,
hvaråt de ämnade egna sig. Verkstaden egde bestånd
endast några år, men idén går igen i vår tids
yrkesskolor och praktiska ungdomsskolor. W. hade
åtskilliga kommunala förtroendeuppdrag;
bl. a. var han stadsfullmäktig 1874-88 och
led. af Drätselnämnden 1875-83. Under 1887 års
majriksdag var han led. af riksdagens Andra kammare.
T. B-l.

Vinbär, trädg., farm., benämnas frukterna
af två i Sverige urspr. inhemska arter af släktet
Ribes L.

Fig. 1. Ribes rubrum (röda vinbär). 1 gren med blad och blomklasar, 2 blomma, 3 bärklase, 4 bärklase af en trädgårdsform med hvitaktiga bär.

(se d. o.), nämligen R. rubrum L., röda vinbär
(fig. 1), och R. nigrum L., svarta vinbär
(fig. 2). Dessa båda arter äro obeväpnade och ha
blommorna i mångblommiga. lutande, slutligen hängande
klasar. Den förra har den omkr. 1,50 m. höga busken
bildad af mer upprätta skott eller grenar än den
senare, som har de yttre grenarna

Fig. 2. Ribes nigrum (svarta vinbär). 1 gren i blomning, 2 bärklase (odlad form), 3 blomma, 4 ett litet (förstoradt) stycke af bladets undersida med hartsprickar.

mer utbredda och slaka. Bladen hos båda äro
5–3-flikiga, med enkelt eller dubbelt sågade
flikar. Sågtänderna på den förras blad äro
tämligen fina och hvassa, men grofva på de svarta
vinbärsbladen. Dessa äro på den glatta undre
sidan försedda med mörkt gula eller brunaktiga
hartsprickar, hvilka utveckla en stark, i färskt
tillstånd obehaglig lukt. Sådana hartspunkter finnas
äfven på de klotrunda, svarta, daggöfverdragna bären
likasom äfven på blomfodret. Röda vinbärsbusken saknar
alla hartspunkter, och bladen äro undertill vanligen
småludna eller stundom glatta, alltid luktlösa. Bären
äro, såsom namnet anger, klart röda, men en odlad
afart har dem ljusröda eller hvita (se fig. 1:4). Smaken
är rent och starkt sur af citronsyra och äppelsyra,
hvarjämte i bären finnas socker och pektin. De svarta
vinbären ha därjämte en för mången obehaglig bismak
af ett flyktigt ämne, som finnes i hartsprickarna. Af
bären beredas vin, safter, geléer och siraper. Svart
vinbärssirap, syr. Ribis nigri, var förr officinell
i Sverige och begagnades som ett smakförbättrande
medel och i feberdryck o. s. v. Bladen af svarta
vinbärsbusken användas vid inläggning af saltgurkor.
Många varieteter odlas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>